Utforska Linux: En Jämförelse Mellan GNOME och KDE Plasma
När det handlar om Linux-skrivbordsmiljöer är GNOME och KDE Plasma två av de mest framstående alternativen. Dessa gränssnitt skapar den visuella upplevelsen för användare av Linux-system. Exempelvis, om du väljer Linux Mint, får du Cinammon-skrivbordsmiljön (som bygger på GNOME 3), medan Ubuntu ofta kommer med GNOME som standard. Å andra sidan, distribuerar som Kubuntu och Fedoras KDE-versioner använder sig av just KDE Plasma.
Skrivbordsmiljöerna fungerar som en slags port till de bakomliggande funktionerna, likt grafiska gränssnitt i Windows och MacOS. De har en direkt inverkan på hur användare arbetar, hur effektiva de är och hur mycket de kan anpassa sin miljö.
För den som är van vid Linux kan det vara intressant att jämföra de två miljöerna för att se vilken som är ”bäst”. Denna artikel syftar därför till att granska både GNOME och KDE Plasma, och efter genomläsning borde du ha en klarare bild av skillnaderna och vilken miljö som passar dig bäst.
Låt oss dyka in i jämförelsen av GNOME och KDE.
Vad är GNOME?
GNOME, som står för GNU Network Object Model Environment, är en populär skrivbordsmiljö som är öppen källkod. Den körs ovanpå ett operativsystem (antingen Linux eller Windows) och uttalas ”guh-nome”.
Redo att använda direkt, är GNOME användarvänligt och intuitivt. Miljön ger en god balans mellan anpassningsmöjligheter och en modern design.
Under ytan använder GNOME en objektbegäransmäklare (ORB). Den stöder COBRA (Common Object Request Broker Architecture), som möjliggör samarbete mellan GNOME-baserade program, även om de befinner sig på olika operativsystem i ett nätverk.
GNOME 42 i Ubuntu 22.04 LTS
GNOME såg dagens ljus 1999 då Miguel de Icaza och Federico Mena lanserade version 1.0. Den vann snabbt popularitet och har fortsatt att utvecklas. Den senaste versionen av GNOME i skrivande stund är GNOME 44, vilken finns tillgänglig i Fedora-distributionen.
Många kända Linuxdistributioner använder GNOME som sin standardmiljö, inklusive Fedora, CentOS, Manjaro GNOME och Ubuntu.
Sammanfattningsvis är GNOME en modern skrivbordsmiljö som fokuserar på enkelhet och god anpassning. Några av dess viktigaste egenskaper inkluderar:
- En minimalistisk och avskalad layout
- Snabb tillgång till viktiga program
- Ett funktionsrikt appcenter
- Intuitiva appar med en konsekvent design
- Bra funktioner för tillgänglighet
- Låga hårdvarukrav och minnesanvändning
- Stöd för mörkt användargränssnitt
Om du vill testa en Linux-distribution baserad på GNOME, kan du hitta dem här.
Vad är KDE Plasma?
KDE Plasma är en gratis skrivbordsmiljö med öppen källkod. Den står för K Desktop Environment, och är också känd som Plasma av användarna. Den erbjuder ett stabilt och visuellt tilltalande gränssnitt som fungerar med många operativsystem, inklusive FreeBSD, Linux, MacOS och Windows.
Direkt från start känns Plasma igen för Windows-användare. Den är även mycket anpassningsbar, vilket gör den till ett utmärkt val för erfarna Linuxanvändare som vill forma sin upplevelse för ökad effektivitet, arbetsflöde och estetik. Utöver anpassningsmöjligheter finns ett stort antal KDE-program.
En förenklad KDE-skrivbord på Kubuntu
KDE introducerades första gången 1996, med Matthias Ettrich som skaparen av den första versionen.
Populära KDE Plasma-baserade distributioner inkluderar Kubuntu, Fedora KDE-utgåva, OpenSuse och KDE Neon. Den senaste versionen är KDE 5.27.3 vid tidpunkten för denna jämförelse.
Kort sagt, KDE är en anpassningsbar miljö som levereras förinstallerad med de viktigaste funktionerna och programmen. Några av dess framträdande egenskaper:
- Ett aktivitetsfält likt det i Windows
- Pekskärmsstöd för surfplattor och bärbara datorer
- Enkelt att justera storleken på fönster
- Användarvänlig layout
- Minimal minnesanvändning
- Stöd för virtuella skrivbord och arbetsytor
- Flera urklipp med Klippers urklippshanterare
Du kan hitta Linux-distributioner baserade på KDE här.
GNOME vs. KDE Plasma
I det här avsnittet kommer vi att lyfta fram skillnaderna mellan Plasma och GNOME. För dig som har bråttom, finns en snabb jämförelsetabell.
GNOME | KDE Plasma | |
Användarupplevelse | Erbjuder en enkel användarupplevelse med ett stilrent gränssnitt. | Erbjuder en bra användarupplevelse, speciellt för vana användare. |
Användargränssnitt | Rent, enkelt och modernt. | Traditionellt, anpassningsbart och enkelt gränssnitt. |
Arbetsflöde | Bra flöde direkt från start, kan vara begränsande i anpassning. | Utmärkt anpassningsbart arbetsflöde, passar vana användare, kan ta tid att lära sig. |
Applikationer | Bra utbud av förinstallerade GNOME-appar, men färre överlag. | KDE levereras med bra standardappar, och erbjuder ett stort utbud att välja mellan. |
Anpassning | Begränsade anpassningsmöjligheter. | En av de mest anpassningsbara skrivbordsmiljöerna. |
Tillgänglighet | Utmärkta tillgänglighetsalternativ. | Begränsade tillgänglighetsalternativ. |
Tabell 1.0: GNOME vs. KDE Plasma
Användarupplevelse
Om du är ny till GNOME kommer enkelheten att göra det lätt att använda. Gränssnittet är stilrent, en toppanel ger ikoner och tillgång till tillgänglighetsalternativ. Anpassningen är begränsad, men det fungerar bra för nya användare. Om du söker ett gränssnitt med få alternativ som ändå låter dig använda Linux effektivt, är GNOME ett bra val.
KDE har en mer flexibel inställning. Här kan du anpassa miljön efter dina önskemål. Utöver anpassningen ger den en iögonfallande skrivbordsmiljö.
Om du kommer från Windows kommer du att känna igen dig i KDE:s layout och tillvägagångssätt.
KDE Plasma erbjuder en bra användarupplevelse, men det kan krävas lite inlärning för att använda det effektivt. Det stora utbudet av funktioner gör den populär bland erfarna användare.
Användargränssnitt
GNOME har en praktisk topplist där du hittar ikoner för snabb åtkomst till funktioner som statusområdet, användarmenyn, klockan och verktyg.
Enkel sökfunktion i GNOME 42 på Ubuntu 22.04 LTS
Det finns även en funktion för att visa applikationer, som gör det enkelt att söka bland dina program.
GNOME 42 på Ubuntu 22.04 LTS
GNOME erbjuder ett modernt gränssnitt med välplacerade element för enkel användning. Jämfört med KDE har dock användargränssnittet mindre funktionalitet.
KDE erbjuder ett rent och lättanvänt gränssnitt.
KDE Plasma version 5.24.7 på Kubuntu 22.04 LTS
Den traditionella skrivbordsmetoden innebär att du har ett aktivitetsfält längst ner på skärmen, med startknappen till vänster och verktyg till höger.
Startmenyn
Som du ser är KDE likt Windows. Det beror på att Windows har inspirerats av KDE. I startmenyn kan du söka bland dina program eller använda sökfältet.
Jag gillar KDE Plasmas användargränssnitt, men det är en personlig preferens. Många Linuxanvändare föredrar GNOME:s minimalistiska design.
Arbetsflöde
Jag har erfarenhet av både KDE och GNOME, och gillar båda på olika sätt.
Direkt från start har GNOME ett bra arbetsflöde. Du kan aktivera ”Hot Corner” för att öppna aktivitetsöversikten. ”Active Screen Edges” är också aktiverat som standard, vilket gör det enkelt att fästa fönster på sidan för att multitaska.
Multitasking
GNOME:s arbetsytor gör det möjligt att gruppera fönster, vilket kan förbättra arbetsflödet. Med hjälp av flera virtuella skrivbord kan du dela upp ditt arbete på ett effektivt sätt. Du kan komma åt dessa arbetsytor genom att trycka på ”super”-tangenten, vanligtvis Windows- eller kommando-tangenten på tangentbordet.
Med ”super”-tangenten kan du enkelt växla mellan arbetsytor och välja program. Det finns också inställningar för applikationsväxling och flera bildskärmar.
Flerskärms och programbyte i GNOME
GNOME har även kortkommandon som underlättar arbetsflödet. Till exempel kan du använda ALT + F2 för att snabbt köra ett kommando eller ALT + TAB för att växla mellan fönster (likt Windows).
Du kan även anpassa GNOME:s arbetsflöde med hjälp av tillägg. På den officiella GNOME-sidan kan du installera tillägg som BreezyTile, vilket ger dig ytterligare anpassningsmöjligheter.
Hur fungerar då arbetsflödet i KDE?
Det är bra! Med KDE får du tillgång till aktivitets- och fönsterhantering direkt. Precis som i Windows finns det kortkommandon för att underlätta arbetet.
Du kan också skapa nya aktiviteter (arbetsytor) genom att högerklicka på skrivbordet och välja ”Visa aktivitetshanterare” > ”Ny aktivitet”. De fungerar som separata virtuella utrymmen som hjälper dig organisera arbetet. Du kan också ange namn, beskrivning och ikon. Och till och med en genväg för att byta mellan dem!
Aktivitetsinformation
Precis som i GNOME kan du lägga till appar för att anpassa arbetsflödet.
Det är svårt att utse en vinnare här.
GNOME passar bra om du letar efter ett enkelt upplägg, medan KDE Plasma är bättre för den som vill skräddarsy sitt arbetsflöde.
Applikationer
Både KDE och GNOME erbjuder ett bra urval av applikationer.
KDE har ett större utbud av applikationer direkt. Det finns en applikationshanterare som gör det enkelt att navigera bland alla tillgängliga program. Utbudet växer ständigt, tack vare en aktiv KDE-gemenskap som testar och utvecklar nya appar.
I KDE finns bland annat Okular (dokumentvisare), Dolphin (filhanterare), Kdenlive (videoredigerare), Konsole (terminal) och mycket mer. Om du vill synkronisera enheter kan du använda KDE Connect för att koppla din telefon till datorn.
GNOME har användbara standardapplikationer, som jag ofta använder i mitt arbete. GNOME Core-appar inkluderar kalkylator, kalender, klockor, dokumentskanner och så vidare. Deras Circle-appar utökar ekosystemet ytterligare, med till exempel Amberol (musikapp) och Apostrophe (redigeringsprogram för markdown).
Kort sagt har KDE ett bättre app-ekosystem än GNOME.
Anpassning
När det gäller anpassning är KDE den tydliga vinnaren. Det finns många anpassningsalternativ. Till exempel kan du lägga till ny information med plasma-widgetar, eller enkelt byta bakgrund.
Du kan också anpassa hur skrivbordsikoner visas, deras storlek, bredd, sortering och mycket mer.
Anpassa utseendet i KDE Plasma
Du kan ställa in systemikoner, globala teman och hantering av fönsterteman. Och om du inte gillar KDE:s startmeny kan du använda en som liknar den i GNOME 3 (högerklicka på menyikonen > visa alternativ > välj Application Dashboard).
Byt till en GNOME-liknande startmeny
Kort sagt har du full kontroll över din skrivbordsmiljö. Du kan ändra färger, fönsterhantering, teman och lägga till widgetar.
Widgetar i KDE
GNOME erbjuder inte lika omfattande anpassning. Här behöver du använda GNOME-tillägg för att göra ändringar. Du kan använda tillägget Open Weather för att visa väderinformation, eller Tray Icons Reloaded för att ändra utseendet på aktivitetsfältet. Det finns även stöd för mörkt läge.
Utan tvekan är KDE bättre än GNOME när det gäller anpassning, men om du gillar standardinställningarna kommer du att gilla båda.
Använd KDE om du vill anpassa, men om du föredrar enkelhet passar GNOME bättre.
Tillgänglighet
När det handlar om tillgänglighet är GNOME i en klass för sig. Som standard finns det många alternativ, till exempel visuella varningar, skärmtangentbord, stor text eller skärmläsare. Du kan aktivera dessa under Inställningar > Tillgänglighet. Om du vill kan du även aktivera ”Visa alltid tillgänglighetsmenyn” i den övre listen.
Tillgänglighetsalternativ i GNOME på Ubuntu 22.04
KDE har också ett hyfsat utbud av tillgänglighetsfunktioner som Bell, Modifier Keys, Keyboard Filter, Mouse Navigation och Screen Reader.
GNOME är bättre när det kommer till tillgänglighet.
Slutgiltiga tankar
Om du skulle fråga mig vilken som är bäst skulle jag inte kunna välja. Jag gillar båda två.
GNOME har en enkel och minimalistisk inställning till Linux. Även om det saknar djup anpassning, ger det en användarvänlig miljö som passar nybörjare. GNOME är också ett bra val för de som vill vara produktiva med få inställningsmöjligheter.
Jag gillar också KDE. Det stora utbudet av funktioner gör att jag får en djupare koppling till Linux-ekosystemet och påminner mig om varför jag älskar Linux.
Det finns inget rätt svar.
Du väljer den skrivbordsmiljö du gillar bäst.
Om du är ny användare kan det vara en bra idé att börja med GNOME och byta till KDE när du känner dig bekväm med Linux. KDE är ett måste för vana användare, som kan utnyttja dess potential.
Se även de bästa programmen för att hantera Linux-partitioner för att skapa och ta bort diskutrymme.