En krisplan för hantering av incidenter är ett viktigt verktyg för att förbereda en organisation inför cyberattacker eller andra säkerhetshot. Den beskriver de specifika åtgärder som ska vidtas i händelse av en sådan situation.
Med den ökande sofistikeringen och frekvensen av hot, kan även organisationer med avancerade säkerhetssystem drabbas av cyberattacker.
Hur kan man säkerställa kontinuitet i verksamheten efter en säkerhetsincident som äventyrar system och data?
Genom att utveckla en effektiv incidenthanteringsplan kan organisationen snabbt återhämta sig efter säkerhetshot eller attacker. Det hjälper team att hantera incidenter effektivt, minimera driftstopp, ekonomiska förluster och skador till följd av intrång.
I den här artikeln kommer du att lära dig mer om vad en incidenthanteringsplan är, dess syfte, och varför det är så viktigt att utveckla och regelbundet se över den. Vi kommer även att presentera några standardmallar som kan användas som utgångspunkt för att skapa en effektiv plan.
Vad är en incidenthanteringsplan?
Källa: cisco.com
En incidenthanteringsplan (IRP) är en detaljerad beskrivning av de procedurer som en organisation bör följa vid en attack eller ett säkerhetsintrång. Syftet är att snabbt eliminera hot och minimera störningar eller skador.
En typisk plan beskriver de åtgärder som ska vidtas för att upptäcka, begränsa och utrota ett hot. Den specificerar även roller och ansvar för individer, team och andra intressenter samt hur man återhämtar sig efter en attack och återgår till normal verksamhet.
I praktiken ska planen, som ger vägledning om vad som ska göras före, under och efter en säkerhetsincident, godkännas av ledningen.
Varför är en incidenthanteringsplan viktig?
En incidenthanteringsplan är ett viktigt steg för att minska effekterna av säkerhetsintrång. Den ger organisationen och dess anställda en struktur för hur man snabbt kan svara på en attack, stoppa den och återställa normal drift med minimal skada.
Planen definierar olika typer av incidenter, ansvar, steg som ska följas, samt hur och vem man ska rapportera till när en incident inträffar. En välutformad plan hjälper företag att snabbt återhämta sig från incidenter och säkerställa minimala störningar av verksamheten, ekonomiska förluster och skador på rykte.
En bra krisplan för incidenthantering ger en omfattande uppsättning steg som organisationen kan följa för att hantera säkerhetshot. Den beskriver hur man upptäcker och reagerar på hot, bedömer dess allvarlighetsgrad och informerar relevanta personer inom och ibland även utanför organisationen.
Planen beskriver också hur man eliminerar hot och eskalerar situationen till andra team eller tredjepartsleverantörer beroende på incidentens svårighetsgrad och komplexitet. Slutligen beskriver den hur man återhämtar sig från en incident och ser över befintliga åtgärder för att identifiera och åtgärda eventuella brister.
Hotets allvarlighetsbild: Uppvaktning
Fördelar med en incidenthanteringsplan
En incidenthanteringsplan ger en rad fördelar för organisationer och deras kunder. Några av de viktigaste fördelarna är:
#1. Snabbare svarstid och minskade driftstopp
En incidenthanteringsplan förbereder personalen så att team snabbt kan upptäcka och hantera hot innan de skadar systemen. Detta säkerställer att verksamheten kan fortsätta som vanligt med minimala driftstopp.
Dessutom förhindrar den behovet av kostsamma katastrofåterställningsprocesser som skulle innebära längre driftstopp och ekonomiska förluster. Det är dock viktigt att fortfarande ha ett katastrofåterställningssystem på plats ifall attacken äventyrar hela systemet och det finns ett behov av att återställa från en fullständig säkerhetskopia.
#2. Säkerställa efterlevnad av lagar, branschstandarder och myndighetskrav
En incidenthanteringsplan hjälper organisationer att följa ett brett spektrum av bransch- och myndighetsstandarder. Genom att skydda data och följa integritetsregler och andra krav, undviker organisationen potentiella ekonomiska förluster, påföljder och skada på ryktet.
Det underlättar också certifiering från relevanta industri- och tillsynsorgan. Att följa föreskrifter innebär också skydd av känslig data och integritet, vilket i sin tur leder till god kundservice, gott rykte och förtroende.
#3. Effektivisera intern och extern kommunikation
Tydlig kommunikation är en viktig del av en plan för incidenthantering. Planen definierar hur kommunikationen ska ske mellan säkerhetsteam, IT-personal, medarbetare, ledning och tredjepartslösningar där det är lämpligt. I händelse av en incident ser planen till att alla är på samma sida, vilket gör att återhämtningen blir snabbare och minskar förvirring och beskyllningar.
Utöver att förbättra intern kommunikation, gör planen det enkelt att snabbt kontakta och involvera externa intressenter, som till exempel räddningstjänst, när en incident överskrider organisationens kapacitet.
#4. Stärka cyberresiliens
Genom att utveckla en effektiv incidenthanteringsplan, kan organisationer skapa en kultur av säkerhetsmedvetenhet. Det ger medarbetarna möjlighet att förstå potentiella och befintliga säkerhetshot och vad de ska göra i händelse av ett intrång, vilket gör företaget mer motståndskraftigt mot cyberhot och intrång.
#5. Minska effekten av en cyberattack
En effektiv krisplan för incidenthantering är avgörande för att minimera effekten av ett säkerhetsintrång. Den beskriver de rutiner som säkerhetsteam bör följa för att snabbt och effektivt stoppa intrång, begränsa dess spridning och minska dess effekter.
Detta hjälper organisationen att minska driftstopp, ytterligare skador på system och ekonomiska förluster. Planen minimerar även skador på rykte och potentiella böter.
#6. Förbättra upptäckten av säkerhetsincidenter
En bra plan inkluderar kontinuerlig säkerhetsövervakning av system för att upptäcka och hantera eventuella hot så tidigt som möjligt. Den kräver också regelbundna översyner och förbättringar för att identifiera och åtgärda eventuella brister. Detta säkerställer att organisationen kontinuerligt förbättrar sina säkerhetssystem, inklusive förmågan att snabbt upptäcka och hantera säkerhetshot innan de skadar systemen.
Nyckelfaser i en incidenthanteringsplan
En krisplan för incidenthantering består av en serie faser som specificerar steg, procedurer, åtgärder, roller, ansvar och mer.
Förberedelse
Förberedelsefasen är avgörande och innebär att ge medarbetarna rätt utbildning som är relevant för deras roll och ansvar. Det inkluderar också att säkerställa att nödvändig hårdvara, mjukvara, utbildning och andra resurser finns tillgängliga i förväg. Dessutom behöver planen utvärderas genom bordsövningar.
Förberedelsen innebär en grundlig riskbedömning av alla resurser, inklusive tillgångar som behöver skyddas, personalutbildning, kontakter, mjukvara, hårdvara och andra krav. Den tar också hänsyn till kommunikation och alternativa lösningar om den primära kommunikationskanalen äventyras.
Identifiering
Denna fas fokuserar på att upptäcka avvikande beteenden som onormal nätverksaktivitet, stora nedladdningar eller uppladdningar som tyder på ett hot. Många organisationer kämpar i den här fasen eftersom det krävs att korrekt identifiera och klassificera hot samtidigt som falska positiva resultat undviks.
Fasen kräver avancerad teknisk kompetens och erfarenhet. Den bör också beskriva allvaret och den potentiella skadan som orsakas av ett specifikt hot, samt hur man ska reagera på en sådan incident. Fasen ska även identifiera kritiska tillgångar, potentiella risker, hot och deras påverkan.
Inneslutning
Inneslutningsfasen anger vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av en incident. Det är viktigt att vara försiktig för att undvika både under- och överreaktion, som båda kan vara skadliga. Det är viktigt att fastställa lämplig åtgärd baserat på svårighetsgraden och den potentiella påverkan.
En ideal strategi, som att ta rätt steg med rätt personer, hjälper till att förhindra onödiga avbrott. Dessutom ska fasen beskriva hur man bevarar forensiska data så att utredare kan fastställa vad som har hänt och förhindra att det händer igen.
Utrotning
Efter inneslutning är nästa fas att identifiera och åtgärda de procedurer, teknik och policyer som bidrog till intrånget. Till exempel ska planen beskriva hur man tar bort hot som skadlig programvara och hur man förbättrar säkerheten för att förhindra framtida incidenter. Processen ska säkerställa att alla system som har komprometterats är noggrant rengjorda, uppdaterade och skyddade.
Återhämtning
Denna fas handlar om hur man återställer de komprometterade systemen till normal drift. Det bör också inkludera hur man hanterar sårbarheter för att förhindra liknande attacker.
Efter att hotet har identifierats och utrotats måste teamen skydda, korrigera och uppdatera systemen. Det är också viktigt att testa alla system för att se till att de är rena och säkra innan det tidigare komprometterade systemet återansluts.
Utvärdering
I den här fasen dokumenteras händelserna efter ett intrång. Dokumentationen är till hjälp för att se över befintliga krisplaner för incidenthantering och identifiera eventuella svagheter. Följaktligen hjälper fasen team att identifiera och åtgärda brister, vilket förhindrar att liknande incidenter inträffar i framtiden.
Utvärderingen ska göras regelbundet, följt av personalutbildning, övningar, attacksimuleringar och andra övningar för att bättre förbereda team och åtgärda eventuella svagheter.
Utvärderingen hjälper team att avgöra vad som fungerar bra och vad som inte gör det, så att de kan åtgärda brister och revidera planen.
Hur man skapar och implementerar en incidenthanteringsplan
Att skapa och implementera en incidenthanteringsplan gör det möjligt för organisationen att snabbt och effektivt hantera alla hot och minimera deras effekt. Nedan följer anvisningar om hur man utvecklar en bra plan.
#1. Identifiera och prioritera dina digitala tillgångar
Det första steget är att utföra en riskanalys där alla organisationens kritiska datatillgångar identifieras och dokumenteras. Definiera den känsliga och viktigaste datan som skulle kunna leda till stora ekonomiska förluster och skador på rykte om den komprometteras, stjäls eller skadas.
Därefter prioriterar man de kritiska tillgångarna baserat på deras betydelse och risk. Detta underlättar ledningens godkännande och budget, eftersom de förstår vikten av att skydda känslig och viktig data.
#2. Identifiera potentiella säkerhetsrisker
Varje organisation har unika risker som kriminella kan utnyttja för att orsaka störst skada och förlust. Hoten skiljer sig också mellan olika branscher.
Några riskområden inkluderar:
| Riskområden | Potentiella risker |
| Lösenordspolicyer | Obehörig åtkomst, hackning, lösenordsattacker etc. |
| Medarbetares säkerhetsmedvetenhet | Nätfiske, skadlig programvara, olagliga nedladdningar/uppladdningar |
| Trådlösa nätverk | Obehörig åtkomst, identitetsstöld, oseriösa åtkomstpunkter etc. |
| Åtkomstkontroll | Obehörig åtkomst, missbruk av privilegier, kontokapning och upptäckt av säkerhetslösningar |
| Systemupptäckt (som brandväggar, antivirus osv.) | Infektioner med skadlig programvara, cyberattacker, utpressningsprogram, skadliga nedladdningar, virus, kringgående av säkerhetslösningar osv. |
| Datahantering | Dataförlust, korruption, stöld, virusöverföring via flyttbara medier etc. |
| E-postsäkerhet | Nätfiske, skadlig programvara, skadliga nedladdningar etc. |
| Fysisk säkerhet | Stöld eller förlust av bärbara datorer, smartphones, flyttbara medier etc. |
#3. Utveckla riktlinjer och procedurer för incidenthantering
Upprätta tydliga och effektiva rutiner för att säkerställa att medarbetarna som är ansvariga för att hantera incidenter vet vad de ska göra om ett hot uppstår. Utan tydliga rutiner kan personalen fokusera på fel saker istället för det viktigaste. De viktigaste rutinerna inkluderar:
- En referenspunkt för hur systemen beter sig vid normal drift. Alla avvikelser från denna punkt indikerar en attack eller ett brott som kräver ytterligare utredning.
- Hur man identifierar och begränsar hot
- Hur man dokumenterar information om en attack
- Hur man kommunicerar och informerar ansvarig personal, tredjepartsleverantörer och alla andra intressenter
- Hur man skyddar systemen efter ett intrång
- Hur man utbildar säkerhetspersonal och andra medarbetare
Beskriv tydliga och väl definierade processer som IT-personal, säkerhetsteam och alla intressenter förstår. Anvisningarna och rutinerna ska vara enkla, med lättförståeliga steg. I praktiken fortsätter rutinerna att förändras i takt med organisationens utveckling, så det är viktigt att anpassa rutinerna därefter.
#4. Skapa ett incidenthanteringsteam och definiera tydligt ansvar
Nästa steg är att sätta ihop ett team som ska hantera incidenter när ett hot upptäcks. Teamet ska samordna arbetet för att minimera driftstopp och andra effekter. Huvudansvarsområden inkluderar:
- Teamledare
- Kommunikationsansvarig
- IT-chef
- Representant från ledningen
- Juridisk ombud
- PR-ansvarig
- Personalavdelningen
- Huvudutredare
- Dokumentationsansvarig
- Tidslinjeansvarig
- Experter på hot eller intrång
Teamet ska helst täcka alla aspekter av incidenthanteringen med tydligt definierade roller och ansvarsområden. Alla intressenter och ansvariga personer måste känna till sina roller och ansvar i händelse av en incident.
Planen ska säkerställa att det inte uppstår några konflikter och att det finns en korrekt policy för eskalering baserat på händelsen, allvarlighetsgrad, kompetens och individens förmåga.
#5. Utveckla en fungerande kommunikationsstrategi
Tydlig kommunikation är avgörande för att säkerställa att alla är på samma sida när ett problem uppstår. Strategin ska specificera vilka kommunikationskanaler som ska användas och vilka medlemmar som ska informeras om en incident. Beskriv stegen och procedurerna tydligt och gör det så enkelt som möjligt.
Incidentkommunikation Bild: Atlassian
Utveckla också en plan med en central plats där säkerhetsteam och andra intressenter kan komma åt incidenthanteringsplanen, rapportera incidenter, logga incidenter och hitta användbar information. Undvik en situation där personalen måste logga in på flera olika system för att hantera en incident, eftersom detta minskar produktiviteten och kan skapa förvirring.
Definiera också tydligt hur säkerhetsteam kommunicerar med verksamheten, ledningen, tredjepartsleverantörer och andra organisationer som media och brottsbekämpande myndigheter. Det är också viktigt att upprätta en reservkommunikationskanal ifall den primära komprometteras.
#6. Sälj in incidenthanteringsplanen till ledningen
Du behöver ledningens godkännande, stöd och budget för att implementera din plan. När planen är färdig, är det dags att presentera den för ledningen och övertyga dem om dess betydelse för att skydda organisationens tillgångar.
Helst ska ledningen, oavsett organisationens storlek, stödja incidenthanteringsplanen för att den ska kunna implementeras. De måste godkänna den extra finansiering och de resurser som krävs för att hantera säkerhetsöverträdelser. Förklara hur implementeringen av planen säkerställer kontinuitet, efterlevnad och minskade driftstopp och förluster.
#7. Utbilda personalen
Efter att incidenthanteringsplanen har skapats, är det dags att utbilda IT-personal och andra medarbetare för att öka medvetenheten och låta dem veta vad de ska göra i händelse av ett intrång.
Alla anställda, inklusive ledningen, bör vara medvetna om riskerna med osäkra metoder online och utbildas i hur man identifierar nätfiske-e-post och andra sociala manipuleringar som angripare använder. Efter utbildningen är det viktigt att testa IRP:s effektivitet och utbildningen.
#8. Testa incidenthanteringsplanen
Efter att incidenthanteringsplanen har utvecklats, testa den för att säkerställa att den fungerar som avsett. Helst ska du kunna simulera en attack och fastställa om planen är effektiv. Detta ger möjlighet att åtgärda eventuella brister, oavsett om det handlar om verktyg, kompetens eller andra krav. Det hjälper också att verifiera om system för upptäckt av intrång och säkerhet kan upptäcka och skicka snabba varningar när ett hot uppstår.
Mallar för incidenthantering
En mall för incidenthanteringsplan är en detaljerad checklista som beskriver de steg, åtgärder, roller och ansvar som krävs för att hantera säkerhetsincidenter. Den ger en allmän ram som alla organisationer kan anpassa för att passa sina unika behov.
Istället för att skapa en plan från början, kan man använda en standardmall för att definiera effektiva steg för att upptäcka, mildra och minimera effekterna av en attack.
Mall för incidenthanteringsplan Bild: F-Secure
Det gör det möjligt att anpassa och utveckla en plan som tillgodoser organisationens unika behov. För att planen ska vara effektiv måste den dock testas och ses över regelbundet med alla intressenter, inklusive interna avdelningar och externa team som leverantörer av lösningar.
De tillgängliga mallarna har olika komponenter som organisationer kan anpassa för att passa deras unika struktur och behov. Nedan följer några grundläggande aspekter som varje plan måste inkludera:
- Planens syfte och omfattning
- Hotscenarier
- Incidenthanteringsteamet
- Individuella roller, ansvar och kontakter
- Procedurer för hantering av incidenter
- Inneslutning, begränsning och återhämtning efter hot
- Meddelanden
- Eskalering av incidenter
- Lärdomar
Nedan följer några populära mallar som kan laddas ner och anpassas för en specifik organisation.
Slutsats
En effektiv krisplan för incidenthantering minimerar effekten av säkerhetsöverträdelser, avbrott, potentiella juridiska och branschrelaterade böter, förlust av rykte och mer. Viktigast är att den hjälper organisationen att snabbt återhämta sig efter incidenter och följa olika regelverk.
Genom att beskriva alla steg hjälper planen till att effektivisera processer och minska svarstiden. Den gör det också möjligt för organisationen att utvärdera sina system, förstå sin säkerhetsstatus och åtgärda eventuella brister.
Se också till att kolla in de bästa verktygen för incidenthantering för små och stora företag.