En plan för katastrofåterställning är en absolut nödvändighet för varje organisation för att kunna hantera oväntade händelser.
Inom IT-sektorn innebär detta att skapa ett formellt dokument som beskriver strategier, åtgärder och procedurer för att hantera en katastrof och dess konsekvenser.
En katastrof är en plötslig, oförutsedd händelse av olika slag. När en sådan inträffar ställs individer och företag inför en rad svårigheter, bland annat ekonomiska och problem med användarupplevelsen.
Om en attack sker är det viktigt att minimera dess effekter och snabbt återställa verksamheten. En väl förberedd katastrofåterställningsplan hjälper till att förebygga katastrofer eller mildra deras konsekvenser, såsom negativa effekter på användarupplevelse, ökade kostnader och driftstopp.
Det är också viktigt att hålla planer, personal, strategier, utrustning och system redo för att få allt att fungera igen. För att lyckas med detta krävs en djup förståelse för katastrofåterställning.
Denna artikel kommer att ge en detaljerad genomgång av ämnet samt förklara viktiga termer inom katastrofåterställning, så att du kan agera med beslutsamhet och komma starkare ur svåra situationer.
Låt oss börja!
Vad är en katastrof?
En katastrof är en oförutsedd händelse som kan inträffa var som helst, även inom IT-sektorn. Den kan orsakas av naturliga fenomen eller mänskliga handlingar och kan leda till avbrott i verksamheten och störa infrastrukturen.
Konsekvenserna av en katastrof kan vara omfattande och påverka en organisation, dess kunder, leverantörer, anställda och partners. Det kan leda till ekonomiska påfrestningar, skada branschens rykte, minska kundernas förtroende och skapa säkerhetsrisker.
Därför är det viktigt att vara väl förberedd för att hantera sådana scenarier. Detta innebär att man snabbt måste kunna återställa alla funktioner och data. Kort sagt måste organisationen vara beredd att återställa allt så snabbt som möjligt för kundernas skull.
Katastrofer kan ta sig många uttryck, till exempel cyberattacker, sabotage, terroristattacker, utpressningsprogram eller fysiska hot, orkaner, jordbävningar, bränder, översvämningar, industriolyckor, strömavbrott och mycket annat.
Vad innebär katastrofåterställning?
Katastrofåterställning är processen att återgå till normal drift efter en katastrof. Det omfattar att återfå tillgång till hårdvara, programvara, utrustning, anslutning, nätverk, ström och data. Det kräver att man upprättar regler och förfaranden i en dokumenterad process för att förbereda organisationen inför en katastrof.
Om en organisations lokaler skadas kan det dessutom bli nödvändigt att anpassa verksamheten genom att hantera kommunikation, transporter, inköp, arbetsplatser och annat.
Varför är en katastrofåterställningsplan så viktig?
Att utveckla en effektiv plan för att återhämta sig från en katastrof, oavsett om den är naturlig eller orsakad av människan, är avgörande för alla IT-verksamheter. Det är viktigt att se till att rätt personal och verktyg finns på plats för att genomföra planen på ett smidigt sätt.
Låt oss undersöka närmare varför katastrofåterställning är så viktig.
Begränsa skador
Katastrofer är oförutsägbara. Ingen vet exakt när de kommer att inträffa. Men med rätt förberedelser kan du kontrollera skadorna på din infrastruktur.
I översvämningsdrabbade områden kan till exempel viktiga dokument och utrustning placeras på de övre våningarna för att undvika skador.
På samma sätt kan man säkerhetskopiera viktiga data innan cyberattacker inträffar och riskerar att skada eller stjäla den.
Återställa tjänster
Med en väl genomarbetad katastrofåterställningsplan kan du snabbt och smidigt återställa alla tjänster till sitt normala tillstånd. Detta innebär att nästan alla viktiga tillgångar och tjänster kan återställas på kort tid.
Minimera avbrott
Det är omöjligt att förutse vad som kommer att hända i morgon eller i nästa steg av en operation. Men med en bra återhämtningsplan behöver man inte oroa sig så mycket för konsekvenserna. Verksamheten kan fortsätta med minimala avbrott.
Utbildning och förberedelser
En IT-infrastruktur omfattar många medarbetare som arbetar tillsammans. Alla måste vara väl insatta i återhämtningsplanen för att kunna agera snabbt och effektivt i händelse av en nödsituation.
Rätt förberedelser minskar också stressnivåerna för alla som är involverade i organisationen. Dessutom kan de anställda utbildas att vidta nödvändiga åtgärder om en oväntad händelse inträffar.
Terminologi inom katastrofåterställning
Låt oss börja med att definiera de viktigaste termerna för att få en bättre förståelse för katastrofåterställning.
RTO
Återställningstidsmål (RTO) är den tid en organisation sätter som acceptabel för avbrott i verksamheten efter en katastrof, utan att det påverkar den ekonomiska tillväxten negativt.
När RTO definieras bör företag ta hänsyn till eventuella driftstopp som kan påverka verksamheten. Den används för att utveckla hållbara strategier för att hålla igång verksamheten även efter en katastrof. När kunder upplever problem med en applikation vill de veta hur lång tid det tar för appen att vara igång igen. Svaret på den frågan är RTO för den specifika organisationen.
Exempel: Anta att du driver ett onlineföretag som PayPal eller Pioneer och drabbas av en oförutsedd händelse. I det här fallet måste RTO vara mycket kort för att återställa verksamheten snabbt.
Med andra ord sätter företag sin RTO till en eller två timmar för att undvika betydande ekonomiska och datarelaterade konsekvenser.
RPO
Återställningspunktmål (RPO) är den mängd dataförlust som en IT-infrastruktur kan hantera i termer av tid och mängd information.
Låter det komplicerat?
Låt oss ta ett exempel med en databas som registrerar transaktioner från en bank, inklusive överföringar, schemaläggning, betalningar och annat. Om en katastrof inträffar återställs databasen i realtid. I det här fallet är skillnaden mellan databasen vid katastroftillfället och databasen efter återställningen noll.
Vissa företag accepterar att det kan ta upp till 24 timmar att återställa all information från en säkerhetskopia, men det kan ibland vara katastrofalt. Därför är det viktigt att konfigurera infrastrukturen i enlighet med RPO-kraven. Detta kan innebära att säkerhetskopieringen måste göras oftare, lägga till en standby-databas i arkitekturen och andra åtgärder.
Failover
Tänk dig en situation där du är ute på en lång bilresa. Plötsligt, av någon anledning, får du en punktering. Du är tacksam över reservdäcket och verktygen som gör att du kan byta ut det punkterade däcket.
Failover fungerar på samma sätt.
Det innebär att det måste finnas en backup-anslutning tillgänglig vid en katastrof. Kortfattat innebär failover att ha nätverk och system som kan användas för att flytta informationen till återställningssystemet i händelse av en katastrof.
Failover ser till att alla tjänster fungerar smidigt även om det uppstår fel i infrastrukturen eller maskinvaran. På så sätt kan du förhindra dataförlust, inkomstbortfall och avbrott i tjänsterna för slutanvändarna.
Failover kan konfigureras manuellt eller automatiskt för att flytta data till en standby-server.
Failback
IT-failback är en enkel process där den ursprungliga produktionen flyttas tillbaka till sin ursprungliga plats (system) efter att en katastrof har hanterats. Under en attack tillämpar företag en failover-process, vilket innebär att alla arbetsbelastningar överförs till en VM-replika eller backup-system.
Men det är viktigt att inte hoppa över nästa steg, som är att återgå till det ursprungliga systemet. När allt är återställt och igång måste alla arbetsbelastningar överföras tillbaka till de ursprungliga virtuella maskinerna eller systemen. Denna process för att återställa arbetsbelastningen till den ursprungliga platsen eller systemet kallas för failback. Med andra ord är det att återgå ”tillbaka” efter attacken.
Failback används också för schemalagt underhåll av företagets system. Failback inträffar alltid efter failover. Med andra ord är failover det första steget och failback det andra steget i återställningsprocessen. Failback kan konfigureras mellan moln till moln, lokalt till lokalt, lokalt till moln eller valfri kombination av dessa.
DR
Katastrofåterställning (DR) är en process där man har förberedda planer för att återställa sina tillgångar inom en bestämd tidsram.
DR ger en organisation möjlighet att agera snabbt och återställa alla tjänster efter en oväntad händelse. Den tillhandahåller också formell dokumentation med instruktioner om hur man ska agera direkt vid oförutsedda händelser.
BCP
En verksamhetskontinuitetsplan (BCP) är en av de mest använda katastrofåterställningsplanerna. Den gör det möjligt för IT-infrastrukturen att utveckla strategier för att hantera IT-avbrott på servrar, mobila enheter, persondatorer och nätverk.
BCP skiljer sig något från katastrofåterställning eftersom den hjälper en organisation att planera för att återställa affärsprogramvara och produktivitet för att möta viktiga affärsbehov.
I det här fallet skapar ett företag ett återställningssystem för att hantera potentiella hot, som cyberattacker eller naturkatastrofer. Syftet är att säkra tillgångar och säkerställa att alla tjänster är i drift igen snabbt efter en incident.
BCM
Verksamhetskontinuitetshantering (BCM) är en process för riskhantering som syftar till att fungera som en sköld mot hot mot affärsprocesser. BCM är det logiska nästa steget efter BCP. Här valideras återhämtningsplanerna för att se till att alla i verksamheten kan reagera snabbt på planen och återställa alla viktiga funktioner.
BCM fungerar som ett ledningsramverk för att identifiera infrastrukturrisker när man står inför externa och/eller interna hot. Det ser också till att ramverket fungerar effektivt med hjälp av regelbundna tester för att förbättra förutsägbarheten, minska riskerna och anpassa planen inför framtida attacker.
BIA
Analys av affärspåverkan (BIA) är en process för att analysera ett företags förmåga att överleva genom att identifiera viktiga system, funktioner och processer. Den ger information om hur en katastrof påverkar en organisation till följd av avbrott i verksamheten.
BIA förutsäger konsekvenserna innan en attack inträffar, vilket ger viktig information som kan hjälpa till att skapa effektiva återställningsstrategier. Den identifierar också de kostnader som uppstår i samband med fel, till exempel kostnader för att ersätta utrustning, förlorat kassaflöde, förluster, löner och annat.
När du skapar en BIA-rapport måste du ta hänsyn till de viktiga processerna som ingår i verksamheten, effekterna av störningar inom olika områden, acceptabel varaktighet, tolererbara områden, finansiella kostnader med mera.
Ringlista
En ringlista är en process där man sammanställer en lista över personal som ska kontaktas i en nödsituation. Det är en procedur som följer en trädliknande struktur.
Till exempel kommer en person under en katastrof att kontakta en mindre grupp medlemmar med ett brådskande meddelande, som i sin tur ringer upp sina respektive grupper separat. På så sätt kommer all personal att informeras om hotet och kunna påbörja sina tilldelade uppgifter för att återställa alla funktioner och processer i tid. Att skapa en lista är enkelt, men att implementera den i realtid kan leda till förvirring.
Därför är det viktigt att regelbundet utföra ringövningar för att hålla all personal beredd. Regelbundna tester kan också hjälpa till att identifiera ändrade eller saknade nummer, vilket kan påverka prestationen negativt.
En ringlista innehåller information som ska användas i en nödsituation för att leverera instruktioner. Den kan skapas manuellt, men numera använder man ofta automatisering för att påskynda processen och meddela medlemmar i den digitala världen.
Kommandocentral/Kontrollcentral
Detta är en virtuell eller fysisk anläggning som är särskilt utformad för att hantera kommandot och kontrollen över återhämtningsplaner under en kris. Den kommunicerar med teamet för att hantera systemen och funktionerna under katastrofen.
Tidigare har infrastrukturen ofta varit beroende av att ledningscentralen hanterar kriser utan ordentlig planering. Numera har organisationer konstruerat sina kontrollcentraler på ett optimalt sätt, vilket gör att omedelbara åtgärder kan vidtas.
När en katastrof detekteras aktiverar ledningscentralen snabbt återhämtningsfasen. Dessutom fungerar den som en rapporteringsplats för frågor som rör tjänster, media, leveranser med mera. Den samlar också personal från olika discipliner under sådana scenarier.
Incidenthantering
Incidenthantering är en typ av respons som används för att hantera en attack. Det genomförs med hjälp av rätt rutiner och personal för att på ett effektivt sätt skydda nätverket och datasäkerheten vid rätt tidpunkt.
Om en organisation har en incidenthanteringsplan på plats innan en oväntad händelse inträffar kan den skydda sina data från hot i realtid. Specialistpersonal inom incidenthantering är alltid uppmärksam på potentiella problem och agerar proaktivt när en incident inträffar. De vidtar åtgärder för att förhindra säkerhetsintrång och ser till att inget steg i katastrofåterställningen missas.
Till att börja med måste man fastställa vilken information som är mest kritisk och lagra den i molnet eller på en annan avlägsen plats för att garantera säkerheten. Man måste också ta itu med aktuella infrastrukturbehov och nya cyberhot genom att regelbundet uppdatera sina incidenthanteringsplaner.
Säkerhetskopiering
Säkerhetskopieringslösningar hjälper en IT-infrastruktur att skapa kopior av data och lagra dem på ett säkert sätt vid rätt tidpunkt. Om det uppstår korruption i databasen, oavsiktlig radering av data eller andra problem, måste säkerhetskopior finnas tillgängliga för att omedelbart kunna återställa data och fortsätta med tjänsterna.
Det innebär att replikera filer och lagra dem på en säker plats för att enkelt kunna komma åt all data efter en oväntad händelse. Det är en fördel om man säkerhetskopierar data på flera platser för att säkerställa att den kan återställas även om en webbplats går ner.
Motståndskraft
Den förmåga som samhällen, stater, organisationer och individer har att motstå eller återhämta sig från en katastrof utan att det påverkar tjänsterna och systemen kallas för katastrofmotståndskraft.
Organisationer måste vara beredda att hantera en stor mängd stress som orsakas av olika hot. Det är viktigt att ha förmågan att minimera förluster med hjälp av bättre planering istället för att vänta på att någon annan ska komma till undsättning. Detta hjälper dig att hantera katastrofer och på ett effektivt sätt återställa IT-infrastrukturen.
Huvudmålet är att bevara och återställa viktiga funktioner och strukturer vid rätt tidpunkt. För att skapa en motståndskraftig organisation måste du förbereda dig i förväg och ha förmågan att förutse risker, anpassa dig till förändringar, dela och lära, integrera olika sektorer samt hantera risknivåer.
SLA
Ett serviceavtal (SLA) är en katastrofplan där man informerar slutanvändarna om den tid det kan ta att återställa tjänster i en nödsituation.
SLA ger kunderna en garanti om att deras data är säker och inte äventyras eller delas med tredje part. Det fungerar som den enda kontaktpunkten för slutanvändarfrågor.
Alla IT-infrastrukturer lämnar en SLA-garanti till sina kunder. Därför är det viktigt att kommunicera detta med slutanvändarna i förväg.
SPOF
En enskild felpunkt (SPOF) är en enhet, en individ, en resurs eller en applikation som många andra system eller applikationer är anslutna till.
Om en sådan enhet eller resurs går ner kommer alla väsentliga delar som är anslutna till systemet också att gå ner. På så sätt kommer hela processen och verksamheten att påverkas negativt.
Därför är det nödvändigt att ha en strategi för att hantera sådana problem för att hålla organisationen igång. Det första steget är att identifiera den enskilda enhet eller det system som kan ha störst påverkan. Därefter ska man genomföra en konsekvensanalys och beräkna en riskbedömningspoäng för att vara medveten om potentiella scenarier. Det är viktigt att leta efter dessa problem innan de inträffar.
När du har listat alla SPOF ska de klassificeras efter återställningsprocessen. Dela in varje SPOF i tre olika kategorier:
- Återställning är enkel och kan göras direkt med en mindre tids- och budgetram.
- Återställning är svår, men en pålitlig process kan utvecklas för att genomföra den.
- Det finns inget som kan göras för att återhämta sig när något går fel.
Du kan agera därefter baserat på den kategori som felet hör till.
Systemåterställning
Vid maskinvarufel är det nödvändigt att starta en återställningsprocess för att återföra det specifika systemet eller servern till sitt ursprungliga skick. För att kunna återställa ett helt system måste man ha återställningskrav, säkerhetskopior, kompatibel programvara och maskinvara.
Systemåterställning är en process som återställer maskinen till sina tidigare inställningar eller till samma tillstånd som när den var ny. På så sätt tas alla virusinfektioner som uppstått genom installerad programvara eller applikationer i systemet bort.
Denna process omfattar återställningsplanering av IT-infrastrukturen, vilket innebär att man ställer in och följer vissa procedurer för att säkerställa datatillgänglighet i händelse av konstgjorda eller naturliga störningar.
Systemåterställning
Systemåterställning är ett återställningsverktyg som gör det möjligt att återställa vissa filer och information till ett tidigare tillstånd.
Med hjälp av systemåterställning kan man återställa registernycklar, installerade program, drivrutiner, systemfiler och annat till deras tidigare version. Det kan vara en livräddare vid många katastrofer.
Testplan
Detta är ett dokument som innehåller information om en teststrategi, uppskattningar, resurser, deadlines, mål och scheman. Det fungerar som en ritning för att utföra tester som ser till att maskin- och programvara fungerar på ett säkert sätt.
Detta omfattar olika tester enligt de procedurer och steg som planeras för att hantera konsekvenserna av en katastrof. Genomför regelbundna tester för att förbereda dig och organisationen så att inget steg i åtgärdsplanen missas. På så sätt kan en IT-infrastruktur identifiera eventuella brister och vara beredd för de utmaningar som kan uppstå.
Slutsats
Ingen vet när en katastrof kommer att inträffa. Därför är korrekta säkerhets- och skyddsåtgärder viktiga för alla företag.
Terminologin inom katastrofåterställning ger en förståelse för hur man bör agera vid attacker och katastrofer. Det hjälper också till att förbereda organisationen i förväg så att infrastrukturen kan skyddas vid en oväntad händelse. Med den här informationen kan man skapa effektiva katastrofåterställningsstrategier i realtid för att spara stora summor pengar och upprätthålla kundernas förtroende.