Debians styrka och mångfald
Debian, känd för sin stabilitet, har blivit en grund för flera framstående och mångsidiga Linuxdistributioner. Dess långvariga popularitet är välförtjänt, men för de som är nya inom Linux kan Debian upplevas som något krävande.
Lyckligtvis har Debians flexibilitet möjliggjort skapandet av andra distributioner som är mer användarvänliga, särskilt för Linuxnybörjare.
Här följer en presentation av några av de mest framstående Debianbaserade systemen, vilka erbjuder stabila och kraftfulla miljöer.
Toppval bland Debianbaserade distributioner
Ubuntu: Ubuntu är kanske den mest kända Debianbaserade distributionen för persondatorer. Dess popularitet är välgrundad, då det erbjuder ett intuitivt grafiskt gränssnitt och omfattande stöd för drivrutiner.
Många användare, från nybörjare till experter, uppskattar Ubuntu för dess problemfria funktion. Det används även flitigt på servrar, inklusive molntjänster som Amazon.
Ubuntu är baserat på Debian Unstable, vilket innebär att det tar en ögonblicksbild av den versionen och finjusterar den för allmänt bruk. LTS-versionerna (Long-Term Support) garanterar uppdateringar i fem år efter den första utgåvan, vilket säkerställer systemets stabilitet.
Trots Ubuntus breda användning har vissa beslut från Canonical, som att byta ut stora applikationer som Firefox mot Snap-paket och lanseringen av Ubuntu Pro-supportplanen i APT, skapat viss debatt inom användargruppen.
Pop!_OS: Pop!_OS är en modifierad Ubuntu-variant, utvecklad av System76 för deras datorer med förinstallerat Linux. Det är dock inte nödvändigt att äga en System76-dator för att använda systemet, då det kan laddas ner och installeras som vilken annan Debianbaserad distribution som helst.
System76 marknadsför detta operativsystem som ett idealiskt val för vetenskap, teknik, ingenjörskonst, matematik (STEM) och kreativt arbete. Skrivbordet erbjuder flera snabbkommandon och gester för att förenkla hanteringen av fönster. Det är lätt att kakla fönster och stapla dem ovanpå varandra.
Pop!_OS innehåller även verktygslådor för datavetenskap, medieproduktion, ingenjörskonst och bioinformatik, som inkluderar populära program som Blender, R och Jupyter.
Distron ger även exklusiva funktioner till System76-användare, som möjligheten att ladda ner uppdateringar för maskinens firmware via ett specialverktyg.
Q4OS: När man tänker på en Debianbaserad Linuxdistribution för datorer, är Ubuntu ofta det första som dyker upp i huvudet. Q4OS strävar efter att vara ett mer strömlinjeformat och effektivt alternativ till Ubuntu.
Till skillnad från Ubuntu, som baseras på Debian Unstable, följer Q4OS den stabila versionen av Debian. Standard skrivbordsmiljö är KDE Plasma, men utvecklarna ger även möjligheten att byta skrivbordsmiljö, bland annat till Trinity, med hjälp av distributionens ”lookswitcher”. Det är till och med möjligt att köra Plasma och Trinity sida vid sida i Q4OS.
Även om det kan verka motsägelsefullt att beskriva KDE som en ”minimalistisk” skrivbordsmiljö, kan detta säga mer om moderna datorer än om skrivbordet i sig.
SparkyLinux: I takt med att nya Linuxdistributioner släpps, anser vissa att de innehåller för mycket onödig programvara, vilket leder till skapandet av ”minimalistiska” Linuxdistributioner. SparkyLinux är ytterligare ett försök att skapa en ”minimalistisk” skrivbordsdistribution.
Precis som Q4OS, strävar SparkyLinux efter en lättanvänd skrivbordsupplevelse genom LXQt-miljön som standard. Det finns även versioner med Xfce och KDE. Distributionen är baserad på Debian istället för Ubuntu.
Det finns även anpassade versioner att installera: GameOver för spel, Multimedia för ljud-, video- och webbutveckling, samt Rescue för att reparera system som inte startar. En MinimalCLI-version finns även tillgänglig utan X-server.
SparkyLinux ger användarna möjlighet att välja mellan en ”stabil” version och en ”rullande” version, beroende på om de prioriterar stabilitet eller tillgång till den senaste programvaran.
Zorin OS: Zorin OS är en Debianbaserad Linuxdistribution som använder Ubuntu som grund och syftar till att erbjuda ett gränssnitt som känns igen av Windowsanvändare. Målet är att göra övergången till Linux enklare för de som är vana vid Windows och macOS.
Många föredrar även att installera Linux på äldre datorer, och Zorin OS erbjuder en ”Lite”-version speciellt för detta ändamål. Deras hemsida kritiserar till och med Windows 11 och dess krav på TPM 2.0-modul, som många datorer, även de som tillverkats nyligen, saknar.
Användare kan anpassa gränssnittets utseende för att matcha stilen på det operativsystem de är vana vid, oavsett om det är Windows eller macOS. Det är även möjligt att installera Windowsapplikationer direkt i Zorin OS. Distributionen levereras också med NVIDIA- och ATI-drivrutiner för spel och kan integreras med smartphones, på samma sätt som Windows och macOS.
Zorin OS erbjuder även en betalversion, ”Pro”, som inkluderar extra skrivbordslayouter, applikationer och en anteckningsapp.
Devuan: Devuan är en avknoppning av Debian som uppstod efter att Debian bytte init-system från det gamla Unix System V-inspirerade systemet till systemd. Detta byte var kontroversiellt inom Linuxcommunityt, av olika skäl, från påstådd mjukvarublösning till utvecklarbeteende, risken för systemd-monokultur och dominansen av projektet av Red Hat (där systemd utvecklades).
Flera Debianutvecklare lämnade projektet och startade Devuan för att främja vad de kallar ”init freedom” och släppte en variant av Debian som inte använder systemd. Som standard använder Devuan sysvinit-systemet, men det finns flera andra alternativ att välja bland.
Kali Linux: Många företag använder Linux på sina servrar på grund av säkerheten, men säkerhet är inte effektiv om den inte testas. Därför anlitar många organisationer penetrationstestare för att försöka ta sig in i deras system. Om du vill lära dig detta är Kali Linux en utmärkt distribution.
Kali Linux levereras med hundratals penetrationstestverktyg, som Nmap. Det erbjuder en komplett verktygslåda för penetrationstester på ett användarvänligt Linuxskrivbord. Dokumentationen är omfattande, med ”recept” som visar hur man använder operativsystemet för olika ändamål.
Det är dock viktigt att komma ihåg att penetrationstester endast bör utföras på maskiner och nätverk som du äger eller har tillstånd att testa.
MX Linux: MX Linux marknadsför sig själv som en ”mellanvikts”-distribution som strävar efter att vara en balans mellan minimalistiska distributioner och större system som Ubuntu.
Som standard använder distributionen Xfce-skrivbordet, med ytterligare alternativ för KDE Plasma och Fluxbox.
Distributionen är en efterföljare till de ursprungliga MEPIS- och antiX-distributionerna; namnet är en kombination av båda projektens namn. Utvecklarna strävar efter att distributionen ska fungera bra på både äldre och nyare datorer.
Deepin: Deepin beskriver sig själv som ”den bästa Linuxdistributionen från Kina” och riktar sig till en global publik.
Distributionen har sitt eget skrivbord, Deepin Desktop Environment, tillsammans med en uppsättning egna applikationer, inklusive ett programinstallationsverktyg. Gränssnittet är tilltalande medan det underliggande systemet är baserat på Debian.
Bodhi Linux: Bodhi Linux är en minimalistisk Linuxdistribution baserad på Ubuntu. Den utmärker sig genom att använda en modifierad version av Enlightenment-fönsterhanteraren för sitt skrivbord. Distributionen levereras med få förinstallerade applikationer, vilket ger användarna möjlighet att installera de verktyg de behöver. Det är betydligt mer komplett än en standardinstallation av Arch Linux. Standardwebbläsaren är Chromium.
Linux Mint: Linux Mint är en distribution som är avsedd att vara komplett ”out of the box”, ännu mer än Ubuntu, som den är baserad på. En viktig skillnad från Ubuntu är att Mint som standard har alla codecs för att hantera media, inklusive MP3, installerade.
Det finns flera olika skrivbordsmiljöer att välja mellan: Cinnamon, MATE och Xfce. Det finns även en version som är baserad på Debian.
GRATIS TIPS: 50+ viktiga Linuxkommandon
En värld av möjligheter inom Debian
Inom Debian och Ubuntu behöver du inte nöja dig med standardoperativsystemen. Många har utnyttjat Linux flexibilitet för att anpassa systemen efter egna önskemål, och Debianbaserade system är inget undantag.
Det finns otaliga Linuxdistributioner att utforska, och framtiden kommer med största sannolikhet att se ännu fler skapas utifrån Debian/Ubuntu-kodbasen. Tänk på att tillgången till så många gratis operativsystem kan leda till ”distro-hopping”, alltså att man ständigt testar nya distributioner.