Inflation och deflation, centrala begrepp inom finansvärlden, är ord som ofta väcker oro i ekonomiska diskussioner.
En kraftig ökning av råvarupriser medan lönerna stagnerar skapar en situation där inflationen globalt når höga nivåer. När kryptovalutor faller drastiskt frågar sig investerare som trodde att Bitcoin och andra kryptovalutor skulle vara ett säkert kort mot inflation om deras val var rätt.
Inflation kontra deflation
Inflation uppstår när mängden av en valuta ökar så mycket att dess värde eller köpkraft minskar. Deflation, å andra sidan, innebär att värdet eller köpkraften hos en valuta ökar på grund av minskad tillgång. Traditionella valutor tenderar att vara inflationsdrivande eftersom centralbanker har möjlighet att öka utbudet. Kryptovalutor, i motsats till detta, är oftast deflationära på ett eller annat sätt.
Med den ökande globala inflationen intensifieras diskussionen om inflations- och deflationära kryptovalutor. Om dessa termer känns svåra, oroa dig inte. Den här artikeln kommer att utforska vad som skiljer inflations- och deflationära kryptotillgångar, om de kan motverka inflationen och varför det är viktigt att välja rätt.
Vad är inflationsdrivande kryptovalutor?
Kännetecknande för inflationsdrivande kryptovalutor är att antalet tokens ökar. Även om värdet på tokens i allmänhet borde öka i takt med att utbudet växer, kommer du på sikt att behöva fler tokens för att göra samma köp. Det finns flera standardmetoder för att öka antalet tokens, inklusive utvinning (mining) och insättning (staking).
Dogecoin (DOGE) är ett utmärkt exempel i debatten om inflations- kontra deflationära kryptovalutor. Skaparna tog bort det tidigare taket på 100 miljarder DOGE år 2014, vilket resulterade i ett obegränsat utbud. Detta innebär att utbudet kan överstiga efterfrågan, vilket snabbt kan sänka värdet på en token.
Skaparna av Bitcoin (BTC), som också är inflationsdrivande, designade den med en begränsad inflationseffekt. Det finns ett tak på 21 miljoner BTC-tokens, vilket innebär att när den nivån nås, kommer det inte gå att bryta fler. När taket är nått kommer BTC automatiskt att övergå till en deflationär kryptovaluta.
Hittills har över 19 miljoner Bitcoin utvunnits, men det förväntas ta årtionden innan den sista token är ute. Detta beror på en process som kallas halvering, vilken sker ungefär vart fjärde år. Denna process minskar kontinuerligt antalet tokens som kan brytas och läggas till i cirkulation. Till skillnad från DOGE använder BTC en mekanism som hjälper till att bromsa inflationen, halvering.
Vad är deflationära kryptovalutor?
Deflationära kryptovalutor är konstruerade för att minska utbudet över tid. Detta gör att värdet på varje token förväntas stiga så länge efterfrågan förblir konstant. Olika projekt använder olika metoder för att åstadkomma deflation. En förståelse för dessa mekanismer hjälper dig att skilja på inflations- och deflationära kryptovalutor.
Kryptobörserna Binance och Polygon erbjuder bra exempel på hur deflationära kryptovalutor hanteras. Binance förstör ett visst antal av sina egna Binance-mynt (BNB) en gång i kvartalet för att hålla tillgången i schack. Polygon gör likadant och ”bränner” många av sina MATIC-tokens. Förväntningen är att när tillgången på ett mynt inte kan möta efterfrågan, kommer priserna att öka.
Inflationsdrivande kontra deflationsdrivande
De ekonomiska effekterna av inflation och deflation i traditionella valutor kan vara otydliga och svåra att greppa för många. Men det är lättare att förstå begreppen genom att studera inflations- kontra deflationära kryptovalutor.
Inflationsdrivande kryptovalutor har ett system som främjar en kontinuerlig ökning av antalet mynt, medan deflationära kryptovalutor har ett system där utbudet minskar gradvis över tid.
När du jämför inflations- och deflationära kryptovalutor bör du överväga följande faktorer.
Fast kontra flytande
Under lång tid var värdet av traditionella valutor fast eftersom det var kopplat till något konkret, framförallt de guldreserver som centralbankerna hade. Värdet på dessa mynt definierades av hur mycket guld de kunde köpa. Tidigare kunde medborgare gå till banken och kräva en del av guldet som motsvarade deras insättning.
Under 1970-talet började centralbankerna bortse från guldreserven, och de flesta länder övergav den metoden helt. Valutorna blev sedan flytande, vilket innebär att deras värde blev beroende av hur de stod sig mot andra valutor. I dag bygger värdet av traditionella valutor till stor del på en allmän uppfattning om att de har ett värde. Det är grunden för termen fiatvaluta, som kommer från latinets ”låt det ske”.
Det största problemet med att lämna guldstandarden var att det gjorde fiatvalutor i grunden inflationsdrivande. I dag kan centralbanker trycka nya pengar som de vill utan att behöva meddela det. Mängden pengar som finns i cirkulation påverkar värdet, vilket betyder att ju mer pengar som finns i omlopp, desto lägre blir köpkraften.
Kryptovalutor, å andra sidan, kontrolleras inte av någon regering eller centralbank. De har algoritmer och unika mekanismer som garanterar ett maximalt utbud som aldrig kan överskridas. När utbudet når den förinställda gränsen kommer det att stanna av, och värdet kommer, så länge som efterfrågan finns, sannolikt att öka. Det gör kryptovalutor som Bitcoin och andra till deflationära.
Den deflationära karaktären hos många kryptovalutor får folk att hålla kvar dem (HODL), vilket gör att det kan vara dyrt att köpa dem. Men det finns andra kryptovalutor, som de som bygger på proof-of-stake (PoS) konsensusmekanismer, som inte har ett maximalt utbud.
Ethereum (ETH) är en sådan kryptovaluta som utvecklas mot PoS. Det gör den inte nödvändigtvis till en inflationsdrivande valuta, men till skillnad från centralbanker som kan trycka pengar efter behag är metoden för att skapa nya kryptovalutor transparent och förutsägbar tack vare blockkedjetekniken.
Tillgång och efterfrågan
Tillgång och efterfrågan är avgörande när man väljer mellan inflations- och deflationära kryptovalutor. Faktum är att ökningen eller minskningen av tillgången skapar en skillnad mellan de två typerna av kryptovalutor.
Det är viktigt att komma ihåg att även inflationsdrivande kryptovalutor kan ha fördelar när det gäller att hantera inflation. Till exempel kan det uppstå ett scenario där efterfrågan på inflationsdrivande kryptovalutor överstiger utbudet. Deflationära kryptovalutor, å andra sidan, kan hjälpa investerare att dra nytta av prisökningar.
Omvandling
Till skillnad från fiatvalutor som är inflationsdrivande från början, kan de flesta kryptovalutor övergå från att vara inflationsdrivande till att vara deflationsdrivande.
Denna möjlighet ger dem inte bara en fördel gentemot fiatvalutor, utan innebär också att utvecklare alltid kan göra ändringar för att omvandla en kryptovaluta från inflationsdrivande till deflationsdrivande.
När man hanterar ekonomisk inflation kan användare använda deflationsmekanismer i inflationsdrivande kryptovalutor för att bromsa inflationen. ETH är ett bra exempel, då den i tider av hög aktivitet skulle kunna välja att ”bränna” ett visst antal tokens.
Låt oss göra det här ännu tydligare. Möjligheten att omvandla från inflation gör inte nödvändigtvis inflationsdrivande tillgångar med ett obegränsat antal mynt till dåliga. Mynt som DOGE och ETH kan uppleva hög tillgång och låg efterfrågan då och då. Kom ihåg att kryptosystemet, till skillnad från fiatvalutor, är konstruerat för att hantera ekonomiska nedgångar.
Ethereum är en valuta utan ett tak. Men blockkedjan är programmerad för att begränsa mängden ETH som utvinns inom ett år. Om till exempel marknadsvärdet av ETH är 100 miljoner, kan utvinnarna endast utvinna 18 miljoner årligen, vilket motsvarar en inflation på 18 procent.
Men om marknadsvärdet av ETH ökar till 200 miljoner tokens, kommer de 18 miljoner som får utvinnas att motsvara en inflation på 9 procent. Det gynnar Ethereums system. Därför är det bra att ha i åtanke att en inflationsprofil inte nödvändigtvis är dålig när det gäller inflations- kontra deflationära kryptovalutor.
Det är nästan omöjligt att göra sådana justeringar på kryptovalutor som är strikt deflationsdrivande, eftersom ingen kan skapa eller bränna några tokens som de vill. Det beror på att deflationära kryptovalutor har unika mekanismer som begränsar antalet mynt som kan finnas i cirkulation.
Värde
Värdet på olika digitala tillgångar är en viktig aspekt att tänka på när man jämför inflations- och deflationsmässiga kryptovalutor. Deflationära kryptovalutor kan, på grund av att de blir allt mer sällsynta i förhållande till utbud och efterfrågan, ha ett högre värde i framtiden, vilket gör dem till ett bra investeringsinstrument.
Det som är viktigt att komma ihåg är att värdet på deflationära kryptovalutor är beroende av efterfrågan. Om efterfrågan skulle vara svag nu eller i framtiden, begränsar det den potential som en sådan digital tillgång har att bli värdefull.
Därför vilar värdet på en kryptovaluta till stor del på om den potentiellt kan ha olika användningsområden. ETH är ett bra exempel med tanke på hur den har etablerat sig som kryptovalutan för decentraliserad finans (DeFi) och icke-fungibla tokens (NFT).
Köpkraft
Inom makroekonomi blir alla valutor som det är lätt att skapa nya enheter av inflationsdrivande. Det innebär att valutan kan påverka produktionen och konsumtionen av varor och tjänster. Mängden pengar som finns i omlopp påverkar även priserna på varor.
Ju färre enheter som behövs för att köpa varor, desto lägre är tillgången på valuta. Å andra sidan betalar köpare mer när det finns för många enheter av en viss valuta på marknaden. På samma sätt bestäms köpkraften hos inflations- och deflationsdrivande kryptovalutor av antalet tokens som är i cirkulation.
Ju fler mynt av en kryptovaluta som finns i omlopp, desto lägre blir värdet. Deflationära kryptovalutor, som finns i begränsad mängd, har högre köpkraft på grund av sitt högre värde. Så länge det minskade utbudet går hand i hand med ökad efterfrågan och potential för tillväxt, kommer deflationära kryptovalutor att prissättas bättre och ha större köpkraft.
Slutord
Enligt den traditionella definitionen av inflation är Bitcoin och andra kryptovalutor inflationsdrivande. Men deras inflationstakt är lätt att förstå, förutsägbar och minskar ständigt. Precis som guld kommer inflationstakten för kryptovalutor en dag att vara noll.
Men om man ser till den gängse definitionen av inflation, är Bitcoin och de flesta andra kryptovalutor i grunden deflationära, särskilt eftersom deras köpkraft förväntas fortsätta att öka med tiden.
Även om Bitcoins köpkraft fortfarande är volatil är inflations- och deflationsdrivande kryptovalutor relativt nya och förväntas stabiliseras på lång sikt. Det totala utbudet av deflationära kryptovalutor som BTC är fast, vilket garanterar att deras köpkraft kommer att öka så länge efterfrågan finns.
När man väljer mellan inflations- och deflationära kryptovalutor är det tydligt att båda typerna av krypto har sina för- och nackdelar. Inflationsdrivande kryptovalutor kan skapa ett scenario där efterfrågan överstiger utbudet, vilket kan upprätthålla kryptoutvinningen. Deflationära kryptovalutor kan däremot leda till en prisökning som gynnar investerare. Endast tiden får utvisa vilka kryptovalutor som kommer att frodas när de når sina gränser.