En strukturerad metod för mjukvaruutveckling
Utvecklingscykeln för programvara, ofta kallad SDLC (Software Development Life Cycle), är en systematisk process som är utformad för att hjälpa dig att skapa högkvalitativ mjukvara på ett snabbt och effektivt sätt. Den ger en tydlig vägkarta som guidar dig genom hela utvecklingsprocessen, från den initiala idén till det slutliga underhållet.
Det är dock avgörande att integrera bästa praxis inom cybersäkerhet genom hela processen. Säkerhetsaspekterna kan inte förbises eftersom det kan leda till sårbarheter eller buggar i din mjukvara om korrekta säkerhetsåtgärder inte implementeras.
Varför är det viktigt att integrera cybersäkerhet i utvecklingscykeln?
Att skapa säker programvara medför en mängd fördelar. Det skyddar inte bara värdefull data som personlig information eller känslig hälsoinformation, utan avvärjer också hot som skadlig kod och nätfiske. Genom att följa de bästa säkerhetsrutinerna kan man undvika potentiella problem som kan skada ett företags anseende.
Dessutom ökar efterlevnad av branschstandarder kundernas förtroende, minskar riskerna i leveranskedjan och främjar en kultur som betonar kontinuerlig tillväxt och säkerhetsmedvetenhet.
Hur man integrerar cybersäkerhet i programvaruutveckling
Det finns många olika modeller för mjukvaruutvecklingscykeln, inklusive vattenfall, V-formade, big bang, iterativa och inkrementella modeller. En av de mest populära modellerna i dagsläget är den agila metoden.
Genom att dela upp projektet i hanterbara delar och leverera i korta och kontinuerliga cykler, utmärker sig denna modell genom snabb utveckling, flexibilitet för ändrade behov, optimal resursanvändning och konsekvent mätbara resultat.
1. Kravanalys
För att utveckla en bra produkt måste du utföra en noggrann insamling, granskning och dokumentation av de specificerade kraven.
Denna process, även kallad kravinsamling, går ut på att sammanställa tydliga och exakta kundspecifikationer genom formella möten med de berörda intressenterna. Under analysen diskuterar intressenterna för att avgöra projektets genomförbarhet.
Ur ett säkerhetsperspektiv innebär detta att du behöver inkludera aspekter som åtkomstkontroller, dataskydd, autentiserings- och auktoriseringsmekanismer, säkra kommunikationsprotokoll och kryptering. Det är också viktigt att göra en grundlig riskbedömning, identifiera potentiella hot och sårbarheter i systemet, samtidigt som du försäkrar dig om att alla branschspecifika krav gällande datasekretess uppfylls, till exempel Payment Card Industry Data Security Standard (PCI DSS) eller Health Insurance Portability and Accountability Act från 1996 (HIPAA).
Det är viktigt att identifiera säkerhetsmål som stämmer överens med projektets övergripande mål innan du går vidare till nästa steg.
2. Design och arkitektur
Detta steg innebär att man tar fram en designplan baserad på en specifikation som beskriver mjukvarans arkitektur, vilket omfattar programmeringsspråk, databaser, API:er, operativsystem, gränssnitt etc. Det handlar också om att skapa en funktionslista, UI-design, säkerhetsåtgärder och infrastrukturkrav.
Att implementera säkerhet här innebär att tillämpa strategin ”försvar i djupet”, vilket säkerställer att om en angripare bryter igenom ett lager, finns det andra säkerhetsåtgärder på plats för att skydda mjukvaran, till exempel brandväggar, system för intrångsdetektering och kryptering. Det är också viktigt att implementera säkert designade API:er (Application Programming Interfaces) för att förhindra obehörig åtkomst och manipulation av data.
Dessutom måste du se till att du konfigurerar dina mjukvarukomponenter säkert enligt de riktlinjer som ges av säkerhetsramverk inom branschen, samtidigt som du minskar antalet funktioner och tjänster som exponeras för onlinehot.
3. Utveckling
I detta steg sker den faktiska produktutvecklingen där kraven omvandlas till kod för att producera den slutgiltiga produkten. Om projektet är uppdelat i hanterbara delar, ska denna process vara så snabb som möjligt, samtidigt som högsta värde och kvalitet levereras.
Det är bäst att integrera säkra kodningsmetoder, som indatavalidering, utdatakodning och säker felhantering, för att förhindra sårbarheter som SQL-injektion och Cross-Site Scripting (XSS). Det är även viktigt att implementera principen om minsta privilegium, där mjukvarukomponenter och individer endast får tillgång till den data och de system som krävs för att utföra sina funktioner. Detta begränsar potentiella skador vid eventuella säkerhetsbrott.
Andra säkerhetsåtgärder inkluderar användning av säkra kommunikationsprotokoll som HTTPS vid överföring av känslig information (dvs. korrekt krypteringsteknik för att skydda känslig data), och undvikande av hårdkodning av information som lösenord, API-nycklar och kryptografiska nycklar i källkoden.
4. Testning och kvalitetssäkring
Innan programvaran levereras till kunden måste kvalitetssäkringsteamet utföra tester för att säkerställa att allt fungerar som det ska. Det finns olika typer av tester: prestandatestning, funktionstestning, säkerhetstestning, enhetstestning, användbarhetstestning och acceptanstestning.
Säkerhetstester inkluderar penetrationstester, sårbarhetsskanning och säkerhetsinriktad regressionstestning.
Det är viktigt att skapa en säker testmiljö som liknar produktionsmiljön, men utan att exponera känslig eller kritisk information. Åtkomstkontroller och nätverkssegmentering kan användas för att minska riskerna.
Dessutom bör kodgranskningar göras för att identifiera säkerhetsrelaterade problem. Se till att den data som används under testningen inte innehåller verklig användardata, produktionsdata eller känslig information för att undvika oavsiktlig exponering.
5. Driftsättning och konfigurationshantering
Produkten kan nu lanseras till allmänheten (eller till specifika användare, om mjukvarans användning är mer begränsad). Ibland kan detta ske stegvis beroende på företagets affärsstrategi. Det är även möjligt att göra uppgraderingar efter lanseringen.
En säker utvecklingsprocess omfattar automatiserad distribution, säker kommunikation och återställningsplaner för att kunna gå tillbaka till ett tidigare känt tillstånd vid säkerhetsincidenter. Säker konfigurationshantering innebär standardiserade konfigurationer, regelbundna konfigurationsgranskningar, versionskontrollsystem för att spåra ändringar och oauktoriserade ändringar samt säker lagring och hantering av känsliga uppgifter.
Det är också viktigt att ha en säker hantering av säkerhetskorrigeringar genom att övervaka sårbarheter, applicera korrigeringar omgående och testa dem i en testmiljö innan de implementeras.
6. Drift och underhåll
Detta sista steg handlar om att underhålla mjukvaran, dvs. att fixa buggar, lägga till nya funktioner och uppgradera (vanligtvis baserat på feedback från användare eller när teamet identifierar ett fel).
För att införa säkerhet i underhållsfasen är det viktigt att skapa en plan för incidenthantering och definiera tydliga roller och ansvarsområden för varje teammedlem. Kontinuerlig övervakning av mjukvaran och dess infrastruktur är viktigt för att upptäcka potentiella intrång eller hot.
Du bör också ha åtgärder för säkerhetskopiering och återställning av data i händelse av en ransomwareattack, samt ge all teammedlemmar utbildning i säkerhetsmedvetenhet för att förhindra att de faller offer för vanliga social engineering-attacker. Det är viktigt att se till att mjukvaran alltid uppfyller säkerhetsstandarder och lagkrav, vilket uppnås genom regelbundna interna och externa revisioner.
Dags att avveckla programvaran?
Efter att du har tillämpat din SDLC-modell och implementerat säkerhetsprotokoll i varje steg, kan din programvara trots det nå en punkt där den inte längre är användbar.
I så fall är det viktigt att göra sig av med alla resurser på ett säkert sätt så att de inte hamnar i fel händer. Glöm inte att informera dina användare om att programmet inte längre kommer att användas samt meddela om eventuella ersättningsprodukter.