Genom noggrann utvärdering av prestanda, funktionalitet och andra kritiska aspekter av din applikation, kan du identifiera brister och optimera användbarhet, säkerhet, stabilitet samt övergripande prestanda.
Snabb upptäckt av problem möjliggör omedelbara korrigerande åtgärder, vilket säkerställer att applikationens kvalitet når högsta standard.
Genom att utveckla applikationer av hög kvalitet som är fria från störningar, kan du skapa en positiv användarupplevelse. Detta leder till framgångsrik lansering av din applikation, vilket resulterar i utdelning för allt ditt arbete med idégenerering, planering, genomförande och implementering.
Att testa en applikation är en omfattande process som kräver undersökning av diverse aspekter. Du behöver granska funktionalitet, användargränssnitt, prestanda och mycket mer.
Därför är det nödvändigt att känna till de olika typer av applikationstester som finns.
Det är precis det vi ska gå igenom nu!
Låt oss först gå igenom några grundläggande begrepp innan vi dyker djupare in i olika typer av applikationstester.
Vad är applikationstestning?
Applikationstestning är en form av mjukvarutestning som använder skript för att identifiera fel i applikationer och optimera deras prestanda, funktionalitet, stabilitet och andra viktiga attribut.
Detta tillvägagångssätt bidrar till förbättrad applikationskvalitet, ökar avkastningen på investeringar (ROI) och sparar resurser i form av utvecklingsinsatser, tid och kostnader. Det säkerställer att alla delar av en applikation fungerar optimalt för att ge en exceptionell användarupplevelse.
Applikationstestning innebär att hela applikationen, inklusive varje modul, kod, funktion och komponent, undersöks noggrant för att upptäcka brister. Det finns många olika typer av applikationstester, till exempel prestandatestning, funktionstestning, belastningstestning och användargränssnittstestning.
Många yrkesroller är involverade i applikationstestning, däribland testare, chefer, utvecklare och slutanvändare. Applikationstestningens livscykel omfattar följande faser:
- Analys av testkrav
- Testplanering och utformning
- Utförande
- Testanalys
- Felrapportering
Olika typer av applikationstestning
Applikationstestning kategoriseras huvudsakligen i två grupper:
- Funktionstestning
- Icke-funktionell testning
Låt oss gå igenom varje typ och dess undertyper i detalj.
Funktionstestning
Funktionstestning fokuserar på att utvärdera applikationens funktionella aspekter. Det innebär att varje funktion i applikationen kontrolleras för att säkerställa att allt fungerar som det ska. Funktionstestning kan utföras antingen manuellt eller med hjälp av automatiserade verktyg.
Följande är de olika typerna av funktionstestning:
#1. Enhetstestning
Enhetstestning innebär att varje enskild modul eller komponent i en applikation testas för att bekräfta att den fungerar enligt specifikationerna. Detta kräver expertis inom programmeringsspråk och utförs vanligtvis av programmerare, snarare än testare. Testerna är noggranna och kräver en grundlig undersökning av varje modul och dess kod. Testdrivrutiner kan också behöva utvecklas.
Enhetstester kan göras både manuellt och med hjälp av automatiserade verktyg. Det senare metoden möjliggör maximal testtäckning och prestanda. Några verktyg som är användbara för enhetstestning är NUnit, JUnit, PHPUnit, TestNG och fler.
#2. Integrationstestning
Efter att modulerna har integrerats är det avgörande att bekräfta att de fungerar korrekt tillsammans. Integrering av flera moduler kan orsaka buggar, vilket gör det nödvändigt att testa varje integrerad modul i applikationen. Detta för att verifiera dess sammansatta funktionalitet.
Integrationstestning undersöker moduler som vanligtvis är applikationer eller kodmoduler inom ett nätverk. Det används ofta i distribuerade system och klient- eller serverapplikationer. Metoden kräver färre testfall jämfört med enhetstestning och kan genomföras med olika strategier, såsom uppifrån och ner, sandwich och nedifrån och upp.
Verktyg som kan användas för integrationstestning är Selenium, Protractor och IBM Rational Functional Tester, med flera.
#3. Systemtestning
Systemtestning genomförs för att utvärdera hela systemets funktionalitet i enlighet med kundens krav. Detta tillvägagångssätt omfattar alla delar av systemet som helhet och strävar efter att leverera en applikation som uppfyller de angivna specifikationerna.
Systemtestning är en form av black-box-testning, ibland även kallad end-to-end-testning. Det kan genomföras på en fullständigt integrerad applikation eller system. Det innebär att man noggrant testar varje ingång för att bekräfta att önskad utdata uppnås.
Några vanliga verktyg för systemtestning är Cucumber, Karma och Jasmine.
#4. Sanitetstestning
Sanitetstestning avgör om en ny applikationsversion fungerar korrekt och om den är acceptabel för mer omfattande tester. Testerna genomförs på stabila applikationer för att säkerställa att alla ändringar eller felkorrigeringar inte har stört applikationens kärnfunktionalitet efter regressionstestning.
Om applikationen inte fungerar korrekt vid första användningen betyder det att den inte är tillräckligt stabil för ytterligare tester. I sådana fall måste du fixa applikationen och göra den tillräckligt stabil för fortsatt testning.
Sanitetstestning utförs vanligtvis manuellt och innebär att man noggrant analyserar en applikations beteende efter att ändringar gjorts i någon specifik del.
#5. Röktestning
När utvecklingsteamet har färdigställt en ny applikationsversion, verifierar testteamet denna version för att säkerställa att inga större problem föreligger och att applikationen är tillräckligt stabil för grundlig testning.
Om testteamet upptäcker att applikationens kärnfunktioner är defekta i detta tidiga skede, kan de avvisa den nya versionen och meddela utvecklingsteamet. Detta görs innan detaljerad regression eller funktionstestning påbörjas för att avvisa felaktiga applikationer och spara QA-teamets tid och resurser.
Röktestning kan utföras både manuellt och med hjälp av automatiserade verktyg, till exempel Selenium.
#6. Gränssnittstestning
Sättet som olika komponenter i en applikation, som databas och server, kommunicerar med varandra kan påverka dess övergripande prestanda. Därför är det nödvändigt att testa gränssnittet.
Gränssnittstestning innebär att man undersöker om applikationens komponenter kommunicerar effektivt och utbyter data korrekt. Det inkluderar även att analysera felhanteringen för att säkerställa att varje komponent fungerar smidigt och interagerar väl med andra komponenter.
Gränssnittstestning verifierar dessutom att all mjuk- och hårdvara som stöds har testats samt om länkade dokument fungerar på olika plattformar. Den kontrollerar även säkerheten under komponenternas interaktion och hur väl applikationen hanterar nätverksfel.
Några användbara verktyg för gränssnittstestning är Fiddler, REST Assured och Postman.
#7. Regressionstestning
Regressionstestning innefattar att testa en hel applikation efter att någon funktion, komponent eller modul har ändrats. Syftet är att säkerställa att applikationens befintliga funktioner fungerar utan problem efter genomförda ändringar.
Det finns många regressionstestverktyg tillgängliga, till exempel Subject7, TestSigma, Testimony och TestComplete.
#8. Alfatestning
Alfatestning identifierar defekter, buggar och andra problem i applikationen innan den lanseras till konsumenter eller kunder. Det säkerställer att användarna får en applikation som är fri från buggar genom att utvärdera dess kvalitet och förberedelse för beta-testning.
Alfatestning utförs internt, vanligtvis av utvecklarna själva, i en virtuell miljö som efterliknar en riktig användarmiljö. Denna typ av testning sker nära slutet av utvecklingsprocessen, precis innan betatestning påbörjas.
Du kan använda verktyg som QA Mentor och SoapUI för alfatestning.
#9. Betatestning
Betatestning utförs av kunden eller ett begränsat antal användare i en verklig miljö. Syftet är att verifiera applikationens övergripande funktionalitet, användbarhet och prestanda innan den lanseras för allmän användning. Detta test görs efter alfatestning.
Betatestning kontrollerar om applikationen har några buggar eller fel, om den fungerar smidigt och optimalt samt om den är användarvänlig. Utvecklingsteamet samlar in feedback från användarna för att identifiera eventuella brister. På så vis kan de enkelt göra ändringar för att förbättra applikationens funktionalitet, prestanda, säkerhet och användbarhet.
Du kanske har hört talas om betaversioner av vissa applikationer. Det betyder att appen befinner sig i betatestningsfasen. När testet är slutfört och applikationen har optimerats lanseras den för användning. Verktyg för betatestning är TestRail, UberTesters, TestFairy och Zephyr.
Icke-funktionell testning
Icke-funktionell testning fokuserar på att utvärdera icke-funktionella aspekter av en applikation, som användbarhet, prestanda och säkerhet. Dessa tester görs efter funktionstester.
Syftet med icke-funktionell testning är att förbättra applikationens kvalitet och säkerställa att den fungerar pålitligt samt ger en optimal användarupplevelse. Denna typ av tester automatiseras oftast.
Låt oss utforska några typer av icke-funktionella tester för dina applikationer.
#1. Prestandatester
Prestandatestning undersöker om en applikation fungerar enligt de definierade kraven. Genom denna typ av testning kan man fastställa om det finns prestandarelaterade problem som påverkar applikationens hastighet och funktion.
Genom att identifiera prestandaproblem kan du förbättra din applikations hastighet, svarstid, resursanvändning och genomströmning.
Några exempel på verktyg för prestandatestning är Rational Performance Tester, Apache JMeter och LoadNinja.
#2. Belastningstestning
Belastningstestning är en undertyp av prestandatestning som undersöker hur mycket belastning en applikation kan hantera innan dess prestanda börjar minska.
Denna typ av testning görs genom att simulera olika belastningsscenarier för att fastställa applikationens maximala kapacitet. Belastningstester kan även avslöja problem som kan försämra applikationens prestanda.
Belastningstestverktyg som WebLOAD och LoadRunner kan användas för att undersöka applikationens belastningskapacitet.
#3. Stresstestning
När ett system eller en applikation utsätts för stress över sin kapacitet, är det viktigt att veta när och hur det kraschar. Denna typ av testning kallas stresstestning. Testet utförs under massiva belastningar, till exempel genom att överbelasta applikationens lagringsutrymme eller databas, eller genom kontinuerlig inmatning.
Stresstester syftar till att verifiera en applikations stabilitet och tillförlitlighet, så att den fungerar smidigt även vid hög användning. Det mäter applikationens kapacitet att hantera fel och hantera hög belastning samt att den inte kraschar under sådana förhållanden.
Verktyg som NeoLoad, JMeter, LoadView och StressStimulus kan vara användbara för stresstester.
#4. Volymtestning
Volymtestning är en typ av prestandatestning där applikationen testas med stora datamängder för att kontrollera dess svarstid och beteende. Stora mängder data matas in i applikationens databas eftersom detta kan påverka dess bearbetningshastighet och svarstider. Denna typ av test kallas även för ”flooding testing”.
Genom volymtestning kan du identifiera hur effektivt applikationen hanterar stora datavolymer och upptäcka eventuella problem som kan påverka dess prestanda. Genom att hitta problem kan du snabbt lösa dem och optimera applikationens prestanda.
Volymtestning genomförs oftast av specialiserade prestandatestteam. Några verktyg som kan användas för volymtestning är DbFit, NoSQLMap och HammerDB.
#5. Säkerhetstestning
Säkerhetstestning utförs för att avgöra hur väl en applikation är skyddad mot externa och interna hot. Dessa hot kan omfatta skadlig programvara, DDoS-attacker, virus och andra cyberhot från organisationens egna interna medarbetare eller externa aktörer.
Säkerhetstester kan även avslöja information om applikationens autentiserings- och auktoriseringsfunktioner och om dessa är tillräckligt säkra. Den hjälper dig också att identifiera sårbarheter eller kryphål som hotaktörer kan utnyttja för att penetrera applikationen. På så vis kan du åtgärda problemen och förbättra applikationens säkerhet.
Vidare hjälper säkerhetstestning dig att förstå programmets beteende vid attacker eller infiltrationer av skadlig programvara och dess förmåga att återhämta sig efter en sådan incident.
Säkerhetstestning genomförs vanligtvis av ett specialiserat testteam som försöker ”hacka” applikationen för att undersöka dess säkerhet. Verktyg som ImmuniWeb, Wapiti, Acunetix och Google Nogotofail kan användas för säkerhetstestning.
#6. Kompatibilitetstestning
Användare använder idag en mängd olika plattformar, såsom iOS, Android, Mac, PC, Linux, webbläsare och konfigurationer. Därför är det viktigt att veta hur applikationen fungerar på olika plattformar.
Denna typ av testning, som utvärderar hur en applikation fungerar och presterar på olika plattformar, webbservrar, nätverksmiljöer och hårdvarukonfigurationer, kallas för kompatibilitetstestning. Det bekräftar att applikationen fungerar smidigt och levererar optimal prestanda på olika webbläsare, konfigurationer, databaser och mjukvaruversioner.
Du kan använda verktyg som HeadSpin, som låter dig köra tester i olika webbläsare på tusentals riktiga enheter i molnet. Det gör att användare enkelt kan testa responsen på sina mobilappar eller webbplatser och även testa prestanda, som belastningstestning i autentiska miljöer för att få ett resultat som ger 100% korrekthet.
Fördelar:
- Testa på tusentals riktiga enheter för 100% noggrannhet.
- Identifiera och dela buggar med hjälp av integrationer som JIRA, Slack och Trello.
- Kontrollera och mät ljudkvalitet globalt för talaktiverade appar och ljudströmning. Förhandsgranska appar och övervaka ljudupplevelsen i realtid.
Några andra användbara verktyg är CrossBrowserTesting, LambdaTest och Experitest.
#7. Tillförlitlighetstestning
Tillförlitlighetstestning handlar om att testa en applikation för att fastställa om den kan fungera utan fel under en viss period i en given miljö. Syftet är att säkerställa att applikationen är tillförlitlig och felfri och kan utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt.
Den här typen av testning avgör om du kan lita på att applikationen ger önskad utdata varje gång du använder den. Testningen kan till exempel bedöma sannolikheten att en dator kan köras i sju timmar utan att krascha.
Tillförlitlighetstestning ger information om upprepade fel, hur ofta fel inträffar under en viss tidsperiod och orsaker till fel så att du enkelt och snabbt kan åtgärda dessa. Detta kan omfatta applikationsbelastningstestning, regressionstestning och funktionstestning.
Du kan använda verktyg som RCM, Weibull++ och SOFTREL för tillförlitlighetstestning.
#8. Användbarhetstestning
Användbarhetstestning undersöker hur användarvänlig en applikation är. Det undersöker hur enkelt en användare förstår och kan arbeta med din applikation utan onödiga hinder eller problem. Eventuella problem som användare stöter på under testningen behöver dokumenteras.
Vanligtvis kontrollerar användbarhetstestning applikationens navigation för att säkerställa att användaren enkelt kan nå önskad destination och utföra sina uppgifter utan problem.
Ett begränsat antal användare eller kunden själva får i uppdrag att använda applikationen för att utvärdera användbarheten. Vid den tidpunkten undersöker du hur de interagerar med applikationen och om de behöver hjälp. Dokumentering av återkopplingen bidrar till förbättrad användarupplevelse.
Några användbara verktyg för användbarhetstestning är CrazyEgg, Optimizely och TryMyUI.
#9. Acceptanstestning
Acceptanstestning är det sista steget i testfasen för en applikation. Slutanvändaren eller kunden genomför acceptanstestning för att verifiera om applikationen uppfyller alla angivna kriterier, preferenser och krav.
Kunden kommer att acceptera applikationen du har utvecklat om dess egenskaper, funktioner, användbarhet och prestanda överensstämmer med deras förväntningar. I så fall godkänns applikationen för produktion. Om kunden däremot inte gillar något eller tycker att något kan förbättras, kan de be dig att göra ändringar.
Varför behöver du olika typer av applikationstestning?
Mjukvaruapplikationer är nu en oumbärlig del av den moderna livsstilen, både i privat och yrkesliv. Vi behöver applikationer för online shopping, banktjänster, underhållning, studier, hemarbete, videokonferenser och mycket mer.
Användare letar efter fullt fungerande applikationer som gör livet enklare och levererar optimal prestanda, användbarhet och funktionalitet så att de snabbt, korrekt och enkelt kan utföra de åtgärder de behöver.
Denna efterfrågan kräver att du utvecklar applikationer som uppfyller dessa krav för att glädja slutanvändarna och driva din verksamhet framåt. Att testa en applikation kräver att du tittar på många aspekter, till exempel funktioner, funktionalitet, prestanda, användarvänlighet, gränssnitt, tillförlitlighet med mera.
Det finns hundratals olika typer av applikationstester som du kan välja mellan och det är viktigt att välja den testtyp som är relevant för just dina behov. Kunskap om olika typer av tester gör det möjligt för dig att noggrant undersöka din applikation för de nödvändiga parametrarna.
Om du till exempel vill veta hur din applikation fungerar på Android måste du utföra kompatibilitetstester. Men om du inte känner till att den här testtypen finns, hur ska du kunna utföra den?
Förhoppningsvis förstår du poängen.
Genom att utföra rätt typ av applikationstestning kan du optimera din applikation för den specifika parametern. Du kan också utföra tester för alla typer av problem som kan uppstå. Därigenom kan du:
- Förbättra applikationens funktioner och funktionalitet.
- Identifiera och åtgärda buggar.
- Förbättra applikationens prestanda.
- Säkerställa applikationens säkerhet.
- Göra applikationen kompatibel med olika plattformar, hårdvarukonfigurationer och miljöer.
- Minska onödiga kostnader.
- Förbättra användbarheten.
- Öka applikationens tillförlitlighet och stabilitet.
- Optimera applikationens övergripande kvalitet.
Slutsats
För att skapa en högkvalitativ applikation behöver du utvärdera olika aspekter, såsom prestanda, funktionalitet, användbarhet, stabilitet och tillförlitlighet. Därför är det nödvändigt att lära sig mer om de olika typerna av applikationstester som finns.
Ovanstående information om olika typer av applikationstestning kan hjälpa dig att förstå vilka tester du kan använda för att identifiera brister i dina applikationer och åtgärda dem omedelbart. Detta i sin tur resulterar i att du levererar en användarvänlig applikation av hög kvalitet som användarna kommer att uppskatta.
I nästa steg kan du titta närmare på automatiserade testverktyg för applikationstestning.