Datorspelare har en särskild kärlek till komplex och ibland obegriplig terminologi. Uttryck som ”min skärm har G-Sync, 1 ms GTG, ett 16:9 bildförhållande och HDR” är inte ovanliga. Men vad betyder allt detta egentligen? Denna artikel avser att reda ut dessa begrepp och ge dig insikt i vad som verkligen spelar roll för din spelupplevelse.
Det finns ett helt universum av facktermer när det gäller datorkomponenter som processorer, grafikkort och moderkort. Många av dessa kan man bortse ifrån och ändå hitta en optimal komponent i sin prisklass. Bildskärmar är däremot lite annorlunda. De är visuella, och uppfattningen om vad som ser bra ut varierar. Vissa anser att en skärms färger är för bleka, medan andra efterlyser mer ”pop”. Valet av skärm kan dessutom påverkas av ditt grafikkort.
Låt oss nu utforska bildskärmsteknikens spännande värld.
Uppdateringsfrekvens
Uppdateringsfrekvensen anger hur snabbt din bildskärm kan visa en ny bild. Även i den digitala tidsåldern är video i grunden en serie stillbilder som visas i snabb följd. Denna hastighet mäts i hertz (Hz). En 120 Hz-skärm uppdaterar bilden 120 gånger per sekund, medan en 60 Hz-skärm gör det hälften så många gånger, det vill säga 60 gånger per sekund. En 144 Hz-skärm uppdateras 144 gånger per sekund.
De flesta standardskärmar har en uppdateringsfrekvens på 60 Hz. Spelskärmar av högre kvalitet ligger ofta på 120 eller 144 Hz. Ju högre uppdateringsfrekvens, desto jämnare renderas spelet, under förutsättning att grafikkortet orkar med.
G-Sync och FreeSync
Tekniker som Nvidia G-Sync och AMD FreeSync går hand i hand med uppdateringsfrekvensen. Dessa tekniker, som kallas adaptiv synkronisering, synkroniserar grafikkortets och skärmens uppdateringsfrekvenser för att ge en mer harmonisk och jämn bild.
Om grafikkortet genererar fler bilder än skärmen kan visa kan ”screen tearing” uppstå, vilket innebär att delar av nuvarande och kommande bild visas samtidigt.
Ett exempel på hur ”screen tearing” kan se ut.
Detta är inte bara en estetisk nackdel utan kan även leda till huvudvärk eller illamående hos vissa.
Adaptiv synkronisering är därför bra, men kräver ett grafikkort som stöder tekniken. Normalt sett innebär det att Nvidia GeForce-användare väljer G-Sync-skärmar, medan AMD Radeon-användare föredrar FreeSync. Vissa FreeSync-skärmar är dock kompatibla med G-Sync, vilket är bra eftersom de ofta är billigare. Det är dock viktigt att läsa recensioner för att se hur bra ”G-Sync på FreeSync” fungerar innan köp.
Ingångsfördröjning
Uppdateringsfrekvensen är bara en del av den komplexa bilden. En annan faktor är ingångsfördröjning, ett begrepp som har två betydelser. Den goda nyheten är att båda är relativt enkla.
Den vanligaste definitionen av ingångsfördröjning är tidsspannet mellan att du trycker på en tangent, klickar med musen eller flyttar kontrollen, och att handlingen syns på skärmen. Om fördröjningen är minimal upplevs handlingen som omedelbar. Om det däremot finns en fördröjning kan det ta en halv sekund eller mer innan handlingen visas på skärmen, vilket är negativt, särskilt i snabba spel.
Den andra definitionen relaterar till bildvisningen. Det finns alltid en liten fördröjning mellan att videosignalen når skärmen och att bilden visas. Denna fördröjning på några millisekunder kallas ibland för ingångsfördröjning men kallas mer korrekt visningsfördröjning.
Oavsett vad man kallar det kan resultatet bli att i snabba spel kan fiender hinna attackera innan du hinner reagera eller att din karaktär hamnar på fel plats. För stor ingångsfördröjning kan ge ett negativt intryck av skärmen. Denna siffra brukar därför sällan framhävas. Dessutom påverkas ingångsfördröjningen av både skärmens kapacitet och systemets eller spelets grafikinställningar, exempelvis V-Sync.
För att ta reda på om en skärm har problem med fördröjning kan du söka efter recensioner, till exempel ”ingångsfördröjning [Skärmmodell]”. De flesta skärmar är bra för de flesta användningsområden, men för tävlingsinriktade spel som CS:GO är det viktigt att minimera all ingångsfördröjning.
Svarstid
Svarstiden anger hur lång tid det tar för pixlarna på skärmen att ändra färg. Den mäts i millisekunder, ofta genom att mäta tiden det tar att växla från svart till vitt och tillbaka igen. Ibland anges svarstiden som ”4 ms (GTG)”, vilket står för ”grå-till-grå” och betyder att pixlarna skiftar genom olika gråtoner.
Generellt gäller att en lägre svarstid är bättre, eftersom det innebär att pixlarna kan skifta snabbt nog för att visa nästa bildruta. Detta liknar uppdateringsfrekvensen, och de två hänger samman. Uppdateringsfrekvensen anger hur många bilder som kan visas per sekund, medan svarstiden anger hur snabbt de enskilda pixlarna flyttar sig från en bildruta till nästa.
Snabba flerspelarspel som Street Fighter drar nytta av låga svarstider.
Om pixlarna inte skiftar till nästa bild tillräckligt snabbt kan visuella artefakter som ”spökbilder” uppstå. Det kan göra att objekt ser suddiga ut eller att det ser ut som att du ser dubbelt. Se den här korta YouTube-videon som visar ett tydligt exempel på spökbilder.
Svarstiden är viktig, men tyvärr är mätningarna inte standardiserade, vilket gör att du bör göra lite efterforskningar. Läs recensioner och se om användare klagar över spökbilder på just den skärm du funderar på.
TN och IPS
Det finns främst två typer av bildskärmstekniker: twisted nematic (TN) och in-plane switching (IPS). Utan att gå in på de tekniska detaljerna behöver du veta att TN-paneler har en mycket bra svarstid, vilket gör dem populära för spel. Nackdelen är att många upplever att färgerna blir bleka och ”urtvättade” jämfört med andra skärmtyper.
TN-skärmar har ofta sämre betraktningsvinklar. Det innebär att om du inte sitter rakt framför skärmen kommer du att se mindre detaljer och att vissa objekt i mörka scener blir svårare att urskilja.
Åsikterna om vilken paneltyp som är bäst går isär. Det kan vara bra att se båda skärmtyperna i verkligheten så att du själv kan se skillnaden.
HDR
En reklambild som visar HDR-effekten på en 4K TV.
High Dynamic Range (HDR) är en viktig egenskap hos moderna bildskärmar, och är vanligast på 4K UHD-skärmar. HDR ger ett bredare spektrum av färger och gör att färgerna ser mer levande ut.
I många fall är HDR en ännu bättre funktion än 4K. Om du till exempel letar efter en 1080p-skärm och hittar en med HDR kan det vara värt att överväga. Kolla dock recensionerna för att se om funktionen är värd sitt pris. HDR är en premiumfunktion, och ingen vill betala för dålig HDR.
Quantum Dot-teknik
Kvantprickskärmar använder små kristallhalvledare (nanometerstora), som avger en mycket ren färg. Skärmtillverkare fäster röda och gröna kvantprickar på ett skärmlager och lyser sedan på dem med blå LED-bakgrundsbelysning. Resultatet blir ett mer levande vitt ljus, som kan filtreras för att ge ett bredare spektrum av färger.
Detta är en förenklad förklaring av en komplex teknik. Poängen är att kvantprickar är en teknik som gör färgerna mer levande och förbättrar skärmens bildkvalitet.
Färgrymd
En färgrymd eller färgprofil är alla de färger som en bildskärm kan visa. Skärmar kan inte visa alla färger vi kan se, utan bara en delmängd som kallas för en färgrymd.
Det finns flera färgrymder som du kommer att stöta på i specifikationerna, till exempel sRGB, AdobeRGB och NTSC. Dessa standarder definierar de nyanser som en skärm kan återge. För mer detaljerad information om detta, se vår handledning om färgprofiler.
Skärmtillverkare anger vanligtvis hur stor andel av färgrymderna sRGB, NTSC eller AdobeRGB som skärmen täcker. Om sRGB definierar ett specifikt intervall av färger innebär det att skärmen du tittar på kan återge den angivna andelen av dessa färger.
Även färgrymder är ett ämne som skärmentusiaster har starka åsikter om. För de flesta är det kanske mer information än nödvändigt. En bra tumregel är att ju högre procentsats som anges för varje standard, desto bättre färgåtergivning har skärmen.
Maximal ljusstyrka
Inte alla skärmar anger sin ljusstyrka i specifikationerna, men många gör det. Ljusstyrkan anges i candela per kvadratmeter (cd/m2) och hänvisar till hur ljusa de ljusaste partierna av bilden kan bli.
Vanligtvis anses 250-350 cd/m2 vara acceptabelt. För HDR-skärmar ligger ljusstyrkan oftast på 400 nits eller mer (1 nit = 1 cd/m2).
Den optimala ljusstyrkan är dock subjektiv. Vissa föredrar en ljusstyrka på 1000 nits, medan andra kan tycka att det blir för mycket för ögonen.
Bildförhållande
En ultrabred skärm med bildförhållandet 32:10.
Bildförhållandet anges som 16:9, 21:9 eller 32:10. Den första siffran anger skärmens bredd och den andra höjden. På en 16:9-skärm är förhållandet 16 enheter bredd till 9 enheter höjd.
Om du har sett ett klassiskt avsnitt av ”Skål” eller något annat äldre TV-program har du sett det i en fyrkantig ruta mitt på den moderna skärmen. Detta beror på att äldre TV-program hade bildförhållandet 4:3. Vanliga skärmar och TV-apparater har bildförhållandet 16:9, medan ultrabreda skärmar ofta når 21:9. Det finns även andra förhållanden, som 32:10 och 32:9.
Om du inte är ute efter en standard 16:9- eller 21:9-skärm kan det vara bra att besöka en butik för att se hur de andra bildförhållandena ser ut i verkligheten.
Där har vi det! Nu har du fått en översikt över de viktigaste termerna inom bildskärmsteknik. Därmed är du bättre rustad att ge dig ut i den förvirrande världen av datorskärmar.