MicroSD-kort i kameror: En potentiell flaskhals
MicroSD-kort har blivit oerhört vanliga i en rad olika enheter, från actionkameror och mobiltelefoner till spelkonsoler. Men deras användning i dedikerade kameror, särskilt de som saknar en inbyggd MicroSD-kortplats, kan vara problematisk.
Orsaken ligger i den lilla plastadaptern, den så kallade ”hylsan”, som nästan alltid medföljer MicroSD-kort. Denna adapter är praktisk för att läsa kortets innehåll på datorer utan dedikerad MicroSD-ingång, men är inte konstruerad för kontinuerlig användning. Hylsans konstruktion är ofta av enklare och billigare kvalitet, vilket kan leda till sänkta skrivhastigheter i kameran.
Moderna kameror hanterar enorma datamängder. Vi pratar om bilder på 15 megapixlar och uppåt, samt HD- och 4K-video med 60 bilder per sekund eller högre. Till skillnad från mobiltelefoner har fullstora kameror begränsat internt lagringsutrymme. All data måste därför sparas direkt på ett flashminneskort. Ju fler bilder och videos du tar per sekund, desto snabbare måste kameran kunna skriva datan.
Därför är minneskortens prestanda så viktig. Märkningar som ”Klass 10” och ”UHS-3” indikerar den maximala dataöverföringshastigheten kortet klarar av. Ett snabbt och dyrt MicroSD-kort kan hantera en hög dataöverföring, men detta gäller inte nödvändigtvis för den medföljande SD-adapterhylsan.
Tekniskt sett borde hylsan kunna hantera samma snabba dataöverföring som själva kortet, eftersom de elektriska kontakterna i princip fungerar som miniatyrförlängningskablar. Vissa adapterhylsor klarar faktiskt liknande hastighetstester som kortet. Men i en högpresterande kamera kan de extra stegen i skrivprocessen sänka den totala prestandan.
Ett exempel: min Sony Alpha A6000 tar sex bilder på 24 megapixel per sekund, vilket motsvarar en betydande datamängd på mellan 20 och 100 megabyte per sekund, beroende på bildens innehåll och kvalitetsinställningar. När kamerans interna minnesbuffert fylls, krävs ett supersnabbt SD-kort för att utnyttja kamerans fulla potential.
Mitt förstahandsval är ett SanDisk Ultra SDXC. Det har en läshastighet på 80 MB/s (skrivhastigheten anges inte, men jag har uppmätt cirka 40 MB/s på min dator). Med kortets hjälp kan jag fotografera i cirka fem till sex sekunder i maxhastighet innan kameran måste sakta ner – ungefär 55–60 bilder.
Jag har också ett Samsung 256 GB EVO Plus MicroSD-kort, som normalt sitter i min mobiltelefon. Det är ännu snabbare än mitt SanDisk SD-kort, med en skrivhastighet på cirka 60 MB/s. Logiskt sett borde jag kunna ta fler bilder i full hastighet med detta i min kamera, men eftersom det är ett MicroSD-kort behöver jag en adapterhylsa. Trots den högre skrivhastigheten tack vare U3-klassificeringen, börjar kameran sakta ner efter bara tre sekunder och ca 35 bilder. Den enda skillnaden är adapterhylsan, som inte kan hantera varken kamerans eller kortets hastighet.
Det finns inget problem med att använda MicroSD-kort i enheter som de är avsedda för. De flesta användare kommer inte heller att märka någon skillnad, eller inte särskilt ofta, vid användning med adapterhylsa. Men om du har köpt en systemkamera eller spegellös kamera för dess snabba och pålitliga prestanda, är det bäst att köpa ett separat SD-kort i full storlek. Dessa är ganska prisvärda och den högre prestandan är väl värd investeringen.