Både smishing och nätfiske är typer av social manipulation där angripare försöker lura sina offer att dela med sig av konfidentiell information.
Nätfiske sker vanligtvis via e-post, där skadliga länkar eller bifogade filer används. Smishing, å andra sidan, är en kombination av SMS och nätfiske och involverar textmeddelanden med skadliga länkar eller falska telefonnummer som mottagaren uppmanas att interagera med.
Ofta använder bedragare i både smishing- och nätfiskeattacker ett hotfullt språk för att pressa sina offer att agera snabbt. Konsekvensen av att reagera på dessa hot kan vara att man avslöjar personlig information som lösenord eller bankdetaljer.
Innan vi går djupare in på likheter och skillnader mellan smishing och nätfiske, låt oss först definiera vad dessa termer faktiskt betyder.
Vad är Smishing?
Smishing är en bedrägeriform där kriminella skickar ut textmeddelanden som innehåller skadliga länkar eller falska telefonnummer. Syftet är att lura mottagaren till att interagera med dessa element. Det handlar om manipulativa textmeddelanden som är utformade för att vara övertygande och få mottagaren att agera.
Ofta skapas en känsla av brådska, som till exempel en uppmaning att snabbt betala för en leverans, bekräfta en transaktion eller betala en förfallen faktura.
Vad är nätfiske?
Nätfiske innebär att skicka falska e-postmeddelanden som innehåller skadliga länkar eller bifogade filer. Dessa leder antingen användaren till en webbplats som kontrolleras av angriparen eller installerar skadlig programvara som kan stjäla värdefull information.
I nätfiske kan webbsidor se legitima ut, men har ofta små skillnader i domännamnet. Dessa sidor kan innehålla inloggningsfält som gör det möjligt för bedragarna att stjäla användarnamn och lösenord när offret loggar in, omedvetet om att sidan inte är säker.
Smishing vs. Nätfiske: Likheter
Både smishing- och nätfiskeattacker använder social ingenjörskonst för att lura användare att avslöja känslig information. Här är några av de gemensamma dragen:
- De använder övertygande språk för att varna sina offer för potentiella problem om de inte agerar direkt. Exempelvis kan de hävda att bankkontot kommer att stängas, tjänster kommer att avslutas, etc., om den begärda åtgärden inte vidtas, som att klicka på en länk.
- De innehåller skadliga länkar som kontrolleras av angriparna och kan stjäla inloggningsuppgifter, installera skadlig programvara eller kompromettera användarens enhet.
- Brådska: Båda attackerna skapar en känsla av brådska och kan använda hot för att pressa offret att agera snabbt.
- Lurande: Båda metoderna bygger på social manipulation. Angriparna utger sig ofta för att vara kända företag som Microsoft eller Amazon, för att vinna offrets förtroende.
- Mål: Huvudmålet med smishing och nätfiske är att lura användare att avslöja känslig information som inloggningsuppgifter, kreditkortsnummer och bankinformation.
Smishing vs. Nätfiske: Skillnader
Nedanstående tabell belyser de huvudsakliga skillnaderna mellan smishing- och nätfiskeattacker.
| Funktioner | Smishing | Nätfiske |
| Attackvektor | SMS med förkortade skadliga webbadresser eller falska telefonnummer. | E-post med skadliga länkar eller bifogade filer. |
| Medium | Telefon eller mobil enhet. | Dator eller mobil enhet med tillgång till e-post. |
| Räckvidd och påverkan | Stort antal skräppostmeddelanden (2,65 miljarder/vecka april 2022). Högre klickfrekvens än e-post. Fler användare kan påverkas. | Ca 3,4 miljarder nätfiske-e-postmeddelanden skickas dagligen, men klickfrekvensen är lägre än för smishing. |
| Leveransmekanism | Textmeddelanden till mobiltelefoner. | E-post till datorer. |
| Användarmedvetenhet | Ofta låg medvetenhet om smishing. | Högre medvetenhet om nätfiske. |
| Länkar | Förkortade skadliga länkar och falska nummer. | Skadliga länkar och bilagor. |
| Exploatering av enhet | Ca 60% av mobilanvändarna är omedvetna om smishing och riskerar att bli offer. | Kan stjäla data från en dator och användas för att sprida skadlig kod till andra datorer. |
| Brådska | Mycket brådskande och tvingande meddelanden som kräver snabbt svar. | Brådskande, men mindre än smishing. |
Hur skyddar man sig?
Här är några sätt att skydda sig mot smishing och nätfiske:
- Använd en stark e-postsäkerhetslösning: Installera antivirusprogram, brandväggar, skräppostfilter och verktyg för länk- och nätfiskeanalys. Dessa kan upptäcka och stoppa nätfiske-e-postmeddelanden.
- Använd multifaktorautentisering (MFA): Lägg till ett extra lager av säkerhet genom att kräva en extra verifieringsmetod, utöver lösenordet. Det kan t.ex. vara en kod som skickas till din mobil.
- Uppdatera operativsystem och applikationer: Se till att program och säkerhetslösningar är uppdaterade för att åtgärda sårbarheter.
- Följ säkra säkerhetsrutiner: Lär dig om angriparnas metoder, var uppmärksam på varningstecken som stavfel, brådska, felaktiga domännamn och okända avsändare.
- Skapa säkerhetsmedvetenhet: Organisationer bör utbilda sin personal om nätfiske och smishing. Använd simuleringar för att testa medvetenheten och identifiera brister. Privata användare bör också informera sin familj och vänner.
- Rapportera attacker: Meddela berörda parter som banken och polisen så att de kan undersöka och säkra konton.
- Simulera nätfiskeförsök: Organisationer kan använda simuleringsverktyg för att testa hur anställda reagerar på nätfiske.
- Skydda känslig information: Begränsa åtkomsten till data och bevilja endast nödvändiga behörigheter.
- Ignorera misstänkta meddelanden: Klicka inte på länkar eller bifogade filer och skicka aldrig personlig information.
Vad ska man göra efter en attack?
Trots försök att blockera smishing och nätfiske, så lyckas många falska meddelanden komma förbi säkerhetsfilter.
Även den mest försiktiga kan bli lurad. Det är därför bra att veta hur man ska agera efter en attack.
#1. Fastställ hur attacken gick till
Undersök hur attacken skedde och om säkerhetslösningen behöver förbättras.
#2. Kontrollera effekten av attacken
Analysera nätfiskemeddelandet för att se vad angriparen var ute efter. Använd loggar för att leta efter misstänkta IP-adresser. Kontrollera konton och transaktioner noga för ovanlig aktivitet.
#3. Informera den inblandade organisationen
Meddela det företag som utgav sig att vara avsändaren, så att de kan varna sina kunder om bedrägeriet.
#4. Isolera enheten från nätverket
Om enheten är infekterad, koppla bort den från nätverket för att stoppa spridning av skadlig kod och för att hindra att data stjäls.
#5. Rengör enheten
Använd pålitliga verktyg för att rengöra enheten. Återställ eventuellt systemet till ett tidigare tillstånd. Byt lösenord och PIN-koder för alla berörda konton.
Slutsats
Alla som använder datorer och mobila enheter är sårbara för smishing och nätfiske. Smishing riktar sig ofta mot mobilanvändare, medan nätfiske oftast sker via e-post.
Båda metoderna bygger på social manipulation för att lura användare att lämna ut känslig information. Trots säkerhetsfilter så kan många falska meddelanden gå igenom, vilket gör att användare kan tro att de är äkta.
Vaksamhet och kunskap om säkerhetsrutiner är nyckeln till att skydda sig mot data- och identitetsstöld. Lär dig att känna igen tecken på smishing och nätfiske, som brådska, okända avsändare, och begäran om personlig information. Om du misstänker en attack, ignorera meddelandet och verifiera om det verkligen kommer från den angivna organisationen.
Nästa, vad är spooling-attacker och hur skyddar man sig mot dem?