Söker du sätt att tjäna pengar på din programvara och göra den till en lönsam verksamhet? Då är valet av rätt licensmodell för din applikation av yttersta vikt!
Programvarulicensiering är en nyckelfaktor inom mjukvaruutvecklingsbranschen. Det finns en mängd olika licensalternativ att välja mellan, alltifrån generösa licenser för öppen källkod till strikta kommersiella licenser och allt däremellan. Det kan därför kännas överväldigande att avgöra vilken licensmodell som är bäst lämpad.
Oroa dig inte, jag finns här för att guida dig genom djungeln av programvarulicenser och hjälpa dig att fatta rätt beslut. I den här artikeln kommer jag att klargöra olika typer av licenser för dina applikationer, hur de fungerar och hur du väljer den som passar bäst! Så fortsätt läsa till slutet.
Vad är en programvarulicens?
En licens för en dator-, mobil- eller webbapplikation är ett rättsligt avtal mellan utvecklaren (licensgivaren) och användaren (licenstagaren). Det fastställer villkoren som en användare måste följa för att använda programvaran utan att riskera juridiska påföljder eller stämningar.
Detta dokument säkerställer utvecklarens eller SaaS-företagets immateriella rättigheter över sin applikation. Rättigheterna omfattar, men är inte begränsade till:
- Användning
- Kopieringsskydd
- Modifiering
- Distribution
- Försäljning eller återförsäljning
Till skillnad från fastighetskontrakt eller andra finansiella avtal behöver användarna vanligtvis inte underteckna ett programvarulicensavtal. I de flesta fall godkänner du de villkor som utvecklaren har fastställt genom att installera och använda programvaran.
Som användare är det därför viktigt att du läser igenom hela villkorsdokumentet. Och som mjukvaruutvecklare måste du inkludera denna klausul för att skydda dina intressen.
I stora företag och organisationer, där mjukvaruutvecklaren delar mycket information med sin klient, kan de upprätta ett skriftligt, bevittnat och undertecknat kontrakt som skyddar båda parter.
En applikationslicens avgör hur enkelt utvecklaren kan distribuera programvaran till allmänheten. Om du till exempel väljer en licens för öppen källkod kan du enkelt lägga upp programvaran på din webbplats, där alla kan ladda ner och använda den kostnadsfritt.
Om du istället väljer en strikt kommersiell licens måste allmänheten köpa en licens först, vilket begränsar appens distributionsmöjligheter, men ökar dina intäkter.
Typer av programvarulicenser
Nedan följer en översikt över de vanligaste licensalternativen för alla typer av programvara:
#1. Generös licens
En generös programvarulicens är en typ av licensmodell med öppen källkod. Den tillåter slutanvändare att fritt använda, vidareutveckla källkoden och distribuera applikationen med få begränsningar. Dessa licenser ställer minimala krav på användarna för att använda och distribuera programvaran. Användare kan ofta integrera programvarans källkod i en annan proprietär programvara.
Exempel på generösa licenser inkluderar BSD-licensen, MIT-licensen och Apache-licensen. Dessa licenser kräver oftast att användarna inkluderar en kopia av licensen och dess upphovsrättsmeddelande när programvaran vidareförs. Licenserna innebär dock inga begränsningar för hur man får använda, modifiera eller distribuera programvaran eller dess derivat.
#2. Copyleft-licens
Copyleft är också en licens för öppen källkod. Den kräver dock att du släpper din programvara och källkod under samma licens som du fick den öppna källkoden med. Det innebär att vem som helst kan ändra och distribuera en applikation med modifieringar, vilket i sin tur gör att andra kan bygga vidare på den ursprungliga applikationen. Som en följd blir alla derivat av den ursprungliga programvaran också öppen källkod.
En välkänd copyleft-licens är GNU General Public License (GPL). Många projekt med öppen källkod, inklusive operativsystemet Linux, använder GPL-licensmodellen. Andra exempel på copyleft-licenser inkluderar Mozilla Public License (MPL) och Lesser General Public License (LGPL).
#3. Kommersiell licens
Om programvaran har en kommersiell licens kan användaren endast använda programvarugränssnittet genom att betala en avgift för licensen. Det finns ingen tillgång till applikationens källkod, vilket gör det mindre troligt att programvaran utvecklas i samarbete med ett community.
Kommersiella licenser skyddar utvecklarnas intressen i deras applikationsresurser. Utvecklarna skapar en licensnyckel eller kod som hindrar användarna från att installera och aktivera programmet på mer än en dator om nyckeln är avsedd för en användare.
#4. Dubbel licens
En dubbel programvarulicens gör att du kan distribuera olika versioner av samma applikation under olika licenser, till exempel öppen källkod och kommersiell. Ett exempel på detta är databashanteringssystemet MySQL.
MySQL är tillgängligt under den öppna källkodslicensen GPL, vilket tillåter fri användning och distribution. Du kan också skaffa en kommersiell licens om du vill använda programvaran i en proprietär produkt. Dessutom kan du skaffa en kommersiell licens om du inte accepterar GPL-villkoren.
#5. Public Domain-licens
En public domain-licens innebär inga upphovsrättsregler för programvarans källkod. Den kallas även CC0-innehåll. Du utvecklar och släpper programvaran i det offentliga området tillsammans med källkoden. Du ställer inte heller upp några regler för kopiering, modifiering och vidare distribution av programvaran.
Den främjar fria internetprojekt. Det finns dock en risk för infektion av skadlig programvara på slutanvändarnas datorer eftersom ingen granskar källkoden eller dess derivat. Hackare kan inkludera skadlig kod i sådan programvara.
#6. Olicensierad licens
Detta är en public domain-licens där upphovsmannen eller utvecklaren avstår från sina tidigare upphovsrätter till applikationen. Nu kan vem som helst kopiera, bygga vidare på, publicera, kompilera, använda, distribuera och sälja programvaran vidare på sina egna villkor.
En annan utvecklare kan alltså bygga vidare på ditt arbete, licensiera sitt derivatprogram som en kommersiell app och tjäna pengar, utan att du nödvändigtvis får någon fördel av det.
Hur fungerar programvarulicensiering?
Den praktiska användningen av programvarulicenser varierar beroende på perspektiv. Nedan beskrivs arbetsprocessen för två olika parter, nämligen slutanvändaren och utvecklaren:
Slutanvändarens perspektiv
En ny person eller företagsanvändare av programvara godkänner i huvudsak slutanvändarlicensavtalet (EULA). Det förklarar hur slutanvändaren får använda, kopiera, distribuera eller modifiera programkoden om de har tillgång till den.
Om programvaran följer en SaaS-modell kan det finnas ytterligare avtal mellan utvecklaren och användaren utöver EULA. Dessa kan inkludera:
- En månadsavgift
- Avtalets varaktighet
- Regler för avbokning eller återbetalning
- Avbokningsavgifter för avtalet
För de flesta gratisprogram och öppen källkodslicenser följer slutanvändarna kanske inte EULA-reglerna så noga. Men för strikta kommersiella licenser måste du uppmuntra dina kunder att läsa licensavtalet noggrant.
I annat fall kan de bryta mot Digital Millennium Copyright Act (DMCA), immaterialrätt (IPR) och andra lagar som skyddar utvecklarnas intressen i deras applikationer.
Mjukvaruutvecklarens perspektiv
#1. Distribution
Som utvecklare bestämmer du vilken programvarulicens som ska gälla. Enligt licensens regler kan du sedan utse återförsäljare som distribuerar applikationen för kommersiella applikationer, eller sköta detta själv. För appar med öppen källkod kan du helt enkelt tillhandahålla en nedladdningslänk på din webbplats.
#2. Licensavtal
Du måste inkludera olika klausuler, till exempel ett förbud mot reverse engineering, regler för kodändringar och kopieringsregler för att skydda dina intressen i applikationen. Du bör också överväga att införa en begränsning för antalet användare eller installationer, så att du kan sälja fler exemplar till ett företag.
#3. Återvinning av kostnaden för licensen
När programvaran är en dator- eller mobilapplikation som kan installeras en gång och användas under en längre tid tar du vanligtvis ut en engångsavgift. Men om det handlar om en webbapp eller en SaaS-app kan du debitera användarna månadsvis. Du kan också lägga till ytterligare intäktsströmmar, till exempel för extra användare, tillägg, snabbare åtkomst och avtal om servicenivå (SLA) dygnet runt.
För appar med öppen källkod eller gratisprogram förekommer oftast inga betalningar. Det kan dock finnas möjlighet att lämna donationer för att stödja utvecklarens arbete.
#4. Upprätthållande
Mjukvaruutvecklaren eller återförsäljaren kan upprätthålla villkoren i programvarulicensavtalet på olika sätt. De kan övervaka appanvändningen, genomföra oväntade revisioner eller vidta rättsliga åtgärder mot dem som bryter mot villkoren.
#5. Uppdateringar och support efter köpet
Som leverantör eller utvecklare bör du tydligt ange om support efter köpet kommer att erbjudas. De flesta mjukvaruutvecklare erbjuder följande:
- Regelbundna programuppdateringar under en viss tid eller livstid
- Säkerhetskorrigeringar
- Särskilda patchar för eventuella säkerhetsbrister
- Teknisk support för applikationsanvändning
Hur man väljer en licensmodell
Här är några viktiga faktorer att tänka på när du väljer en metod för programvarulicens:
#1. Affärsmål
Den licens du väljer måste vara i linje med dina affärsmål och intäktsmodeller. Om du vill maximera dina intäkter eller öka din marknadsandel, bör du välja en kommersiell licenspolicy.
En licens med öppen källkod kan däremot vara ett bra val om du vill främja ett öppet samarbete. Du kan även öka samarbetet och samtidigt behålla kontroll över programvaran genom en generös licens som GNU All-permissive License.
#2. Målgrupp
Din målgrupp har stor betydelse för valet av programvarulicens. Om dina besökare och användare till exempel är privatpersoner som köper begränsade appar under sin livstid, bör du välja en freeware-licens.
För att kunna generera intäkter från din målgrupp kan du erbjuda köp inuti appen, tillägg etc. som användarna enkelt kan köpa om de upplever att applikationen är nödvändig för deras yrkesmässiga eller privata liv.
Om du däremot främst vänder dig till företag kan du erbjuda en kostnadsfri testlicens, följt av en betald licens.
#3. Funktioner och funktionalitet
Funktionerna och funktionaliteten i din applikation påverkar också valet av licensmetod. En kommersiell licensmodell är till exempel mer lämplig om applikationen innehåller egenutvecklade funktioner eller avancerade tjänster, eftersom licensförsäljning är ditt sätt att tjäna pengar.
Om din programvara däremot använder allmänt tillgänglig kod för vissa funktioner kanske du inte kan erhålla en kommersiell licens. Du kan behöva släppa programvaran under en GNU-licens för öppen källkod, men begränsa ändringar och vidare distribution genom att ange villkoren i EULA.
#4. Juridiska aspekter av programvarulicensiering
Det finns alltid juridiska överväganden som har stor inverkan på valet av applikationslicensmodell. Det kan handla om immateriella rättigheter gällande appens affärsvärde och programvarukoden, eller upphovsrätten till innehållet.
Du bör rådgöra med jurister som är specialiserade på detta område för att se till att din licensmodell är juridiskt korrekt och att den innehåller alla nödvändiga klausuler för att skydda dina affärsintressen.
#5. Marknadskonkurrens
Du bör även vara medveten om de rådande marknadstrenderna för programvarulicenser inom nischapplikationer. De flesta webbapplikationer för videoredigering eller grafikredigering, mobilappar och stationära applikationer erbjuds exempelvis med en freeware-licens. Användarna kan installera och använda programvaran kostnadsfritt, men har inte tillgång till de mer avancerade eller populära funktionerna förrän de skaffar ett premiumabonnemang.
Om du istället väljer en strikt kommersiell licens kanske du inte når den framgång du hade hoppats på. Därför måste du också ta hänsyn till vad dina konkurrenter gör gällande programvarulicenser.
#6. Användningsfall
Du kan behöva välja olika licensmetoder för olika användningsfall. Här följer några idéer:
- Om du vill öka din programvaras räckvidd kan du skapa en version som tillhandahåller de grundläggande funktionerna. Släpp sedan denna programvara under GNU General Public License eller GPL. Fler personer kommer att ladda ner applikationen och om den är bra kommer ditt varumärke att få gratis marknadsföring.
- Om du vill samarbeta med frilansande mjukvaruutvecklare kan du släppa en grundläggande version av din programvara under en öppen källkodslicens. Det gör att skickliga frilansutvecklare från hela världen kan importera din programvarukällkod från GitHub och bygga nya funktioner eller tjänster på den befintliga koden.
- Om du däremot utvecklar affärsinriktade appar som organisationer använder för att sköta sin verksamhet kan du välja en strikt kommersiell licens. Du kan också begränsa antalet gånger en licens kan användas för att aktivera appen.
Sammanfattning
Som mjukvaruutvecklare eller SaaS-företagare har du nu lärt dig mer om de olika typerna av programvarulicenser och hur licenssystemet fungerar. Du har också fått information om hur du väljer den licensmodell som passar bäst utifrån applikationen, målgruppen, användningsfallen och din affärsintäktsmodell. Välj den som bäst passar dina behov. Genom att aktivt utöka din programvaras räckvidd kan du i slutändan öka dina vinstmarginaler.
Du kanske även är intresserad av den bästa programvaran med öppen källkod för Windows.