Hur man skapar RAID-arrayer med mdadm på Ubuntu 18.04

By rik


Skapa RAID-enheter med mdadm på Ubuntu 18.04

Inledning

Redundant Array of Independent Disks, eller RAID, är en metod som förenar flera fysiska hårddiskar till en enda logisk enhet. Detta ger flera fördelar, som förbättrad datasäkerhet, ökad prestanda och större lagringskapacitet. RAID-konfigurationer är ofta använda i företagsmiljöer och datacentra, men kan också vara värdefulla för hemanvändare och personliga datorer.

Denna handledning beskriver hur du sätter upp en RAID-enhet på Ubuntu 18.04 med hjälp av mdadm, ett mjukvaruverktyg för RAID-hantering. Vi kommer att gå igenom olika RAID-nivåer, ge stegvisa instruktioner för att skapa och administrera RAID-enheter, samt dela felsökningstips om problem skulle uppstå.

Vad är mdadm?

mdadm är ett kommandoradsverktyg som tillhandahåller mjukvaru-RAID-funktionalitet på Linux-system. Det gör det möjligt att konstruera, underhålla och övervaka RAID-enheter som använder hårddiskar, SSD-enheter eller andra lagringsenheter. mdadm stödjer flera RAID-nivåer, såsom RAID 0, 1, 5 och 6.

RAID-nivåer

RAID-nivåer bestämmer strukturen och funktionaliteten hos en RAID-enhet. Varje nivå har sina egna fördelar och nackdelar, beroende på dina behov och användningsområden.

RAID 0 (Striping)

  • Kombinerar flera diskar till en enda stor volym utan någon form av redundans.
  • Ger bättre prestanda men har ingen dataredundans.

RAID 1 (Mirroring)

  • Kopierar data över flera diskar, vilket ger hög datasäkerhet.
  • Lagringskapaciteten begränsas till hälften av den totala diskkapaciteten.

RAID 5 (Parity Striping)

  • Sprider data och paritetsinformation över flera diskar.
  • Erbjuder god datasäkerhet och prestanda med rimlig lagringskostnad.

RAID 6 (Double Parity Striping)

  • Sprider data och dubbel paritetsinformation över flera diskar.
  • Ger den högsta datasäkerheten, men med sämre prestanda och högre lagringskostnad.

Konfigurera en RAID-enhet

Följ dessa anvisningar för att skapa en RAID-enhet med mdadm:

1. Installera mdadm

sudo apt install mdadm

2. Kontrollera tillgängliga lagringsenheter

sudo fdisk -l

Detta kommando listar alla anslutna lagringsenheter och deras partitioner. Notera vilka enheter du vill använda i din RAID-enhet.

3. Skapa RAID-enheten

sudo mdadm --create /dev/mdX --level=N --raid-devices=M /dev/sdX1 /dev/sdY1 ...
  • Byt ut /dev/mdX med önskad enhetsfil för RAID-enheten.
  • Ersätt ”N” med den önskade RAID-nivån (0, 1, 5 eller 6).
  • Ersätt ”M” med antalet diskar som ska ingå i enheten.
  • Ersätt /dev/sdX1 med enhetsfilerna för de diskar som ska inkluderas i enheten.

4. Formatera RAID-enheten

sudo mkfs.ext4 /dev/mdX

Detta formaterar RAID-enheten med ext4-filsystemet. Om du föredrar kan du använda ett annat filsystem.

5. Montera RAID-enheten

sudo mkdir /mnt/raid
sudo mount /dev/mdX /mnt/raid

Detta skapar en katalog som monteringspunkt och monterar sedan RAID-enheten på den monteringspunkten.

Hantera RAID-enheter

mdadm har flera kommandon för att hantera RAID-enheter:

  • mdadm –detail /dev/mdX: Visar detaljerad information om en RAID-enhet.
  • mdadm –add /dev/mdX /dev/sdZ1: Lägger till en disk till en befintlig RAID-enhet.
  • mdadm –remove /dev/mdX /dev/sdZ1: Tar bort en disk från en befintlig RAID-enhet.
  • mdadm –fail /dev/mdX /dev/sdZ1: Simulerar ett diskfel på en RAID-enhet.
  • mdadm –spare /dev/mdX /dev/sdZ1: Lägger till en reservdisk till en RAID-enhet.

Felsökning

Om du upplever problem med din RAID-enhet, kontrollera följande:

  • Kontrollera enhetens status: Använd kommandot sudo mdadm --detail /dev/mdX för att se enhetens status.
  • Kontrollera filsystem: Använd kommandot sudo fsck /dev/mdX för att kontrollera filsystemets integritet.
  • Kontrollera kablar: Säkerställ att alla kablar som ansluter lagringsenheterna till systemet sitter ordentligt.
  • Kontakta support: Om du inte lyckas lösa problemet själv, kontakta din Linux-distributions supportwebbplats eller en professionell tekniker.

Sammanfattning

RAID-enheter kan erbjuda betydande fördelar när det gäller datasäkerhet, prestanda och kapacitet. Genom att följa stegen i denna guide kan du enkelt skapa, hantera och felsöka RAID-enheter med mdadm på Ubuntu 18.04. Detta ger dig möjlighet att utnyttja fördelarna med RAID-teknik för att öka tillförlitligheten, tillgängligheten och prestandan för din data.

Vanliga frågor

1. Vilka fördelar finns med att använda RAID-enheter?

Att använda RAID-enheter ger förbättrad datasäkerhet, ökad prestanda och större lagringskapacitet.

2. Vilken RAID-nivå är mest passande för mig?

Den bästa RAID-nivån beror på dina specifika behov och användningsområden. RAID 1 erbjuder hög datasäkerhet, RAID 5 en balans mellan säkerhet och prestanda, medan RAID 6 ger den högsta datasäkerheten.

3. Kan jag lägga till eller ta bort diskar från en befintlig RAID-enhet?

Ja, du kan lägga till eller ta bort diskar från en befintlig RAID-enhet med mdadm. Var försiktig, eftersom att ta bort en disk från en RAID-enhet kan leda till dataförlust.

4. Vad händer om en disk i en RAID-enhet går sönder?

Om en disk i en RAID-enhet går sönder, fortsätter RAID-enheten att fungera, förutsatt att den har tillräcklig redundans. Data från den felaktiga disken återskapas automatiskt på en reservdisk.

5. Hur övervakar jag statusen för mina RAID-enheter?

Du kan övervaka statusen för dina RAID-enheter med kommandot sudo mdadm --detail /dev/mdX. Det ger detaljerad information om enhetens status, inklusive diskstatus, filsystemintegritet och RAID-nivå.

6. Vad ska jag göra om jag stöter på problem med min RAID-enhet?

Om du upplever problem med din RAID-enhet, kontrollera enhetsstatus, filsystemintegritet och kablar. Du kan också söka hjälp på din Linux-distributions supportwebbplats eller kontakta en professionell tekniker.

7. Kan jag använda RAID-enheter på andra operativsystem än Ubuntu 18.04?

Ja, mdadm finns tillgängligt på de flesta Linux-distributioner. Anvisningarna i denna guide kan anpassas för att användas på andra system.

8. Vilka andra verktyg finns för RAID-hantering?

Förutom mdadm finns det andra verktyg för RAID-hantering, som LVM (Logical Volume Manager) och ZFS (Zettabyte File System).