Innehållsförteckning
Hur man skapar RAID-arrayer med mdadm på Ubuntu 18.04
Introduktion
Redundant Array of Independent Disks (RAID) är en teknik som kombinerar flera fysiska hårddiskar till en enda logisk enhet. Detta ger fördelar som ökad datatillförlitlighet, prestanda och kapacitet. RAID-arrayer används ofta i företagsmiljöer och datacenter, men de kan också vara fördelaktiga för personliga datorer eller hemmabruk.
I den här guiden kommer vi att visa dig hur du skapar en RAID-array på Ubuntu 18.04 med hjälp av mdadm, ett mjukvaruverktyg för programvaru-RAID. Vi kommer att täcka olika RAID-nivåer, steg för steg-instruktioner för att skapa och hantera RAID-arrayer, samt felsökningstips om något går fel.
Vad är mdadm?
mdadm är ett verktyg för kommandoraden som tillhandahåller mjukvaru-RAID-funktionalitet på Linux-system. Det gör det möjligt att skapa, hantera och övervaka RAID-arrayer som använder hårddiskar, SSD:er eller andra lagringsenheter. mdadm stöder en mängd olika RAID-nivåer, inklusive RAID 0, 1, 5 och 6.
RAID-nivåer
RAID-nivåer definierar strukturen och funktionen hos en RAID-array. Varje nivå erbjuder sina egna fördelar och nackdelar, beroende på behov och användningsfall.
RAID 0 (Stripping)
* Kombinerar flera diskar i en enda stor volym utan redundans.
* Förbättrar prestanda men ger ingen dataredundans.
RAID 1 (Mirroring)
* Duplicerar data över flera diskar, vilket ger hög dataredundans.
* Begränsad till hälften av den totala lagringskapaciteten.
RAID 5 (Parity Striping)
* Distribuerar data och paritetsinformation över flera diskar.
* Ger god dataredundans och prestanda med minimal lagringskostnad.
RAID 6 (Double Parity Striping)
* Distribuerar data och dubbla paritetsinformation över flera diskar.
* Ger högsta dataredundans, men med minskad prestanda och ökad lagringskostnad.
Skapa en RAID-array
Följ dessa steg för att skapa en RAID-array med mdadm:
1. Installera mdadm
sudo apt install mdadm
2. Kontrollera lagringsenheter
sudo fdisk -l
Detta kommer att lista alla anslutna lagringsenheter och deras partitioner. Identifiera enheterna som du vill använda i RAID-arrayen.
3. Skapa RAID-enhet
sudo mdadm --create /dev/mdX --level=N --raid-devices=M /dev/sdX1 /dev/sdY1 ...
* Byt ut /dev/mdX med den önskade enhetsfilen för RAID-arrayen.
* Erätt ”N” med den önskade RAID-nivån (0, 1, 5 eller 6).
* Ersätt ”M” med antalet diskar som ska användas i arrayen.
* Ersätt /dev/sdX1 med enhetsfilerna för de diskar som ska inkluderas i arrayen.
4. Formatera RAID-enhet
sudo mkfs.ext4 /dev/mdX
Detta formaterar RAID-enheten med ext4-filsystemet. Du kan använda ett annat filsystem om du föredrar det.
5. Montera RAID-enhet
sudo mkdir /mnt/raid
sudo mount /dev/mdX /mnt/raid
Detta skapar en katalog som monteringspunkt och monterar sedan RAID-enheten på den monteringspunkten.
Hantera RAID-arrayer
mdadm ger flera kommandon för att hantera RAID-arrayer:
* mdadm –detail /dev/mdX: Visar detaljerad information om en RAID-array.
* mdadm –add /dev/mdX /dev/sdZ1: Lägger till en disk till en befintlig RAID-array.
* mdadm –remove /dev/mdX /dev/sdZ1: Tar bort en disk från en befintlig RAID-array.
* mdadm –fail /dev/mdX /dev/sdZ1: Simulerar en diskfel på en RAID-array.
* mdadm –spare /dev/mdX /dev/sdZ1: Lägger till en reservdisk till en RAID-array.
Felsökning
Om du stöter på problem med din RAID-array, kontrollera följande:
* Kontrollera enhetsstatus: Använd kommandot sudo mdadm --detail /dev/mdX för att kontrollera enhetens status.
* Kontrollera filsystem: Använd kommandot sudo fsck /dev/mdX för att kontrollera filsystemets integritet.
* Kontrollera kablar: Kontrollera att alla kablar som ansluter lagringsenheterna till systemet är ordentligt anslutna.
* Kontakta support: Om du inte kan lösa problemet själv, kontakta din Linux-distributionens supportwebbplats eller en professionell tekniker.
Slutsats
RAID-arrayer kan ge betydande fördelar för dataskydd, prestanda och kapacitet. Genom att följa stegen som beskrivs i den här guiden kan du enkelt skapa, hantera och felsöka RAID-arrayer med mdadm på Ubuntu 18.04. Detta gör att du kan utnyttja fördelarna med RAID-teknik för att förbättra tillförlitligheten, tillgängligheten och prestandan för dina data.
Vanliga frågor
1. Vilka är fördelarna med att använda RAID-arrayer?
Fördelarna med att använda RAID-arrayer inkluderar ökad datatillförlitlighet, förbättrad prestanda och ökad lagringskapacitet.
2. Vilken RAID-nivå är bäst för mig?
Den bästa RAID-nivån beror på dina specifika behov och användningsfall. RAID 1 ger hög dataredundans, RAID 5 ger en balans mellan redundans och prestanda, medan RAID 6 ger den högsta dataredundansen.
3. Kan jag lägga till eller ta bort diskar från en befintlig RAID-array?
Ja, du kan lägga till eller ta bort diskar från en befintlig RAID-array med mdadm. Var dock försiktig, eftersom att ta bort en disk från en RAID-array kan leda till dataförlust.
4. Vad händer om en disk i en RAID-array misslyckas?
Om en disk i en RAID-array misslyckas kommer RAID-arrayen fortfarande att fungera, förutsatt att den har tillräcklig redundans. Data från den misslyckade disken kommer att återuppbyggas automatiskt på en reservdisk.
5. Hur övervakar jag status för mina RAID-arrayer?
Du kan övervaka statusen för dina RAID-arrayer med kommandot sudo mdadm --detail /dev/mdX. Detta kommando visar detaljerad information om arrayens status, inklusive diskstatus, filsystemintegritet och RAID-nivå.
6. Vad ska jag göra om jag stöter på problem med min RAID-array?
Om du stöter på problem med din RAID-array, kontrollera enhetsstatus, filsystemintegritet och kablar. Du kan också söka hjälp på Linux-distributionens supportwebbplats eller kontakta en professionell tekniker.
7. Kan jag använda RAID-arrayer på andra operativsystem än Ubuntu 18.04?
Ja, mdadm är tillgängligt på de flesta Linux-distributioner. Instruktionerna i den här guiden kan anpassas för att användas på andra system.
8. Vilka andra verktyg för hantering av RAID-arrayer finns det?
Förutom mdadm finns det andra verktyg för hantering av RAID-arrayer, till exempel LVM (Logical Volume Manager) och ZFS (Zettabyte File System).