OS-kommandoinjektion utgör ett betydande hot mot datasäkerheten.
Dessa attacker sker när en illasinnad aktör lyckas infoga skadlig kod i en applikation eller ett system, vilket ger dem möjligheten att utföra åtgärder de inte är behöriga till.
Några exempel på injektionsangrepp är SQL-injektion, cross-site scripting, kommandoinjektion samt LDAP- och XPath-injektion.
Konsekvenserna av ett framgångsrikt injektionsangrepp kan vara mycket allvarliga. De kan omfatta obehörig tillgång till känslig information, äventyrad systemintegritet, och möjligheten att inleda ytterligare angrepp mot systemet eller nätverket.
Denna artikel ämnar utforska kommandoinjektionsangrepp i detalj samt undersöka metoder för att förhindra dem.
Låt oss börja!
Vad är OS-kommandoinjektion?
OS-kommandoinjektion, även känd som skalinjektion, representerar en säkerhetsrisk där en angripare kan injicera godtyckliga kommandon i ett system genom en applikation som uppvisar sårbarheter.
Angriparen kan därmed exekvera dessa kommandon direkt i det underliggande operativsystemet, med samma rättigheter som applikationen. Detta kan leda till en rad skadliga aktiviteter, som stöld av data, exekvering av oönskad kod och kompromettering av hela systemet.
Hur fungerar det?
Bildkälla: Wallarm
OS-kommandoinjektion utnyttjar brister i hur ett system hanterar användarindata. Ofta uppstår sårbarheten på grund av otillräcklig validering, rensning eller bearbetning av användarindata innan den skickas till systemets skal för exekvering.
Så här går det oftast till:
- Först identifierar angriparen ett system som har sårbarheter för kommandoinjektion. Det kan vara en webbapplikation, ett fristående program eller vilket system som helst som tillåter exekvering av skalkommandon baserat på användarindata.
- Angriparen konstruerar en skadlig nyttolast, som innehåller skalkommandon de vill köra på målsystemet. Denna nyttolast är vanligtvis utformad för att kringgå eventuell indatavalidering som målsystemet har implementerat.
- Angriparen skickar sedan denna skadliga nyttolast till målsystemet via ett formulärfält, en URL-parameter eller någon annan inputmekanism.
- Målsystemet tar emot användarinput och skickar den till skalet för exekvering.
- Om systemet inte korrekt validerar eller renar indata, kommer dessa skalkommandon att utföras på målsystemet. Angriparen kan därmed få tillgång till känslig information, modifiera eller radera filer, eller ta fullständig kontroll över systemet.
Exempel på kommandoinjektion
Tänk dig en webbapplikation som accepterar ett användarindatat värdnamn eller IP-adress, och sedan använder detta för att pinga den aktuella adressen, och kontrollera dess tillgänglighet. Om applikationen inte validerar eller renar användarinput på rätt sätt, blir den sårbar för kommandoinjektion.
En angripare kan utnyttja denna sårbarhet genom att mata in följande nyttolast:
127.0.0.1 ; cat /etc/passwd
När webbapplikationen kör ping-kommandot med denna nyttolast, kommer den i själva verket att exekvera två kommandon.
Det första kommandot, ”ping 127.0.0.1” kommer att utföras som förväntat, och returnera resultatet av ping-kommandot.
Men semikolonet (;) följt av ”cat /etc/passwd” tillåter angriparen att injicera ytterligare ett kommando som läser innehållet i filen /etc/passwd, vilken innehåller känslig information om systemets användare och deras lösenord.
Det är därför kommandoinjektion betraktas som ett allvarligt hot mot säkerheten.
Effekten av sårbarhet för kommandoinjektion
Kommandoinjektion är en betydande säkerhetsrisk med allvarliga konsekvenser för både systemet och dess användare. Några av dessa konsekvenser är:
Datastöld
Angripare kan stjäla känslig information, exempelvis lösenord och konfidentiell data, genom att utföra kommandon som läser och exfiltrerar känsliga filer.
Exekvering av godtycklig kod
Angripare kan köra godtycklig kod på det utsatta systemet, vilket gör att de kan ta fullständig kontroll och utföra skadliga aktiviteter som att installera skadlig programvara eller skapa nya användarkonton.
Systemkompromiss
En OS-kommandoinjektionsattack kan äventyra hela systemet, vilket gör det sårbart för ytterligare angrepp, eller till och med göra det helt obrukbart.
Ryktesskada
Detta kan också ha en negativ inverkan på ryktet för den drabbade organisationen eller webbplatsen.
Det är av största vikt att vidta lämpliga åtgärder för att förebygga injektionsangrepp, genom korrekt validering av användarinput och användning av säkra kodningsmetoder.
Hur upptäcker man sårbarhet för OS-kommandoinjektion?
Det finns flera metoder för att upptäcka sårbarheter för OS-kommandoinjektion:
Kodgranskning
En genomgång av applikationens källkod kan avslöja instanser där användarinput används direkt i OS-kommandon, vilket indikerar en potentiell sårbarhet.
Penetrationstestning
Penetrationstestning simulerar agerandet hos en angripare för att identifiera sårbarheter i applikationen. Det kan innefatta försök att injicera skadliga kommandon för att avgöra om applikationen är sårbar för kommandoinjektionsattacker.
Skanningsverktyg
Det finns specialiserade säkerhetsskanningsverktyg som automatiskt testar applikationer för sårbarheter, inklusive de som rör kommandoinjektion.
Logganalys
Övervakning av applikationens loggar kan hjälpa till att identifiera tillfällen då angripare kan ha försökt att injicera kommandon. Det kan bidra till att identifiera potentiella sårbarheter som behöver åtgärdas.
Det är viktigt att notera att det inte räcker med att enbart upptäcka en sårbarhet. För att skydda applikationen och dess användare bör de upptäckta sårbarheterna åtgärdas omedelbart.
Hur förhindrar man attacker från OS-kommandoinjektion?
OS-kommandoinjektionsattacker kan förhindras genom att följa dessa riktlinjer:
Indatavalidering och rensning
Validera all användarinput för att säkerställa att den inte innehåller skadlig nyttolast.
Det kan göras genom att använda en vitlista över tillåtna tecken, kontrollera längden på indata och koda eller escapa specialtecken innan de skickas till skalet.
Använd parametriserade kommandon
Istället för att konstruera skalkommandon från orenad användarinput, använd parametriserade kommandon där input skickas som parametrar snarare än som en del av kommandosträngen. Detta minskar risken för kommandoinjektionsattacker.
Undvik att utföra skalkommandon med höga privilegier
Risken för lyckade kommandoinjektionsattacker ökar när skalkommandon körs med root-åtkomst eller högre. Skalkommandon bör endast ha de privilegier som är nödvändiga för att utföra den avsedda funktionen.
Implementera fel- och undantagshantering
Implementera fel- och undantagshantering för att upptäcka och undvika injektionsattacker, genom att identifiera och logga avvikande beteende som oväntade resultat eller misslyckanden.
Genomför regelbundna säkerhetstester
Regelbundna säkerhetsrevisioner och tester kan identifiera sårbarheter i din kod och dina system.
Slutsats
För att effektivt förhindra attacker med kommandoinjektioner krävs en kombination av säker kodning och defensiva programmeringstekniker. Det inkluderar indatavalidering, parametriserade frågor, utdatakodning och användning av principen om minsta möjliga privilegium.
Kontinuerlig övervakning och sårbarhetstestning är också viktigt för att upptäcka och åtgärda potentiella injektionssårbarheter innan de kan utnyttjas.
Jag hoppas att denna artikel varit till nytta för att förstå sårbarheten för kommandoinjektion och hur man kan förebygga den. Du kanske också är intresserad av att lära dig mer om sårbara webbapplikationer för att öva på hacking på ett lagligt sätt.