DevOps har etablerat sig som en framträdande metod inom modern mjukvaruutveckling. Dess kärna ligger i att främja ett nära samarbete mellan utvecklings- och driftteamen, vilket möjliggör en snabbare och mer effektiv produktion av högkvalitativ mjukvara.
Genom att leverera kvalitativ programvara kan företag snabbt öka kundnöjdheten och stärka sin konkurrenskraft på marknaden.
Enligt en global undersökning från GitLab, har 60 % av utvecklarna som använder DevOps upplevt en dubblering av sin kodleveranshastighet. Dessutom rapporterade 56 % av de tillfrågade att de har automatiserat sina processer helt eller i stor utsträckning.
DevOps fortsätter att växa och sätta nya standarder globalt.
Men hur fungerar DevOps egentligen?
Vad gör DevOps så kraftfullt och användbart inom mjukvaruutveckling?
Denna artikel kommer att utforska dessa frågor genom att guida dig genom DevOps livscykel och förklara varje fas i detalj, tillsammans med användbara verktyg.
Låt oss dyka in!
Vad är DevOps?
DevOps är en modern strategi som kombinerar principer, personal, verktyg och tekniker för att sammanföra mjukvaruutveckling och IT-drift.
Termen ”DevOps” är en sammansättning av två ord:
Dev = Mjukvaruutveckling
Ops = IT-drift
DevOps
DevOps syftar till att förkorta tiden det tar att utveckla mjukvara samtidigt som kontinuerlig leverans av högkvalitativ programvara säkerställs. Genom att tillämpa DevOps i mjukvaruutveckling kan man förbättra produktkvaliteten, snabbt distribuera produkter och enkelt genomföra justeringar baserat på feedback.
Detta möjliggör nöjda kunder, en konkurrenskraftig position på marknaden och kontinuerliga framsteg mot affärsmålen.
En central aspekt av DevOps är att använda olika verktyg i olika skeden av utvecklingen, från design och planering till testning, övervakning, loggning, konfigurering, lansering, versionshantering och underhåll. DevOps-verktyg erbjuder automation, vilket sparar tid, resurser och ansträngning.
Termen ”DevOps” myntades 2009 av Patrick Debois, en belgisk konsult, projektledare och agil expert, som också var en av de första förespråkarna. DevOps växte fram ur expertis från olika IT-discipliner och bygger på erfarenheter från:
- Enterprise Systems Management (ESM)
- Agil utveckling
I DevOps syftar ”Dev” inte bara på utvecklarna, utan på hela teamet som är involverat i att skapa en mjukvarulösning. Det sammanför individer, verktyg och processer från olika områden som planering, testning och kvalitetssäkring. På samma sätt syftar ”Ops” på alla i driftteamet – systemadministratörer, systemingenjörer, säkerhetsexperter, databasadministratörer och andra.
Varför välja DevOps?
Traditionella metoder för mjukvaruutveckling innebar ofta manuella processer som var tidskrävande och resurskrävande. Detta ledde också till friktion och meningsskiljaktigheter mellan utvecklings- och driftteamen.
Även om de olika teamen kan ha skilda åsikter, är de överens om att kundnöjdhet är ett primärt mål. Kundernas behov förändras ständigt och de förväntar sig nya funktioner och tjänster som underlättar deras liv utan avbrott.
Detta skapar en utmaning för företag: ska de prioritera snabba ändringar med en instabil produktionsmiljö, eller upprätthålla en stabil men inaktuell miljö? Inget av dessa alternativ är produktiva eller tillfredsställer kundernas behov.
Medan utvecklare kan sträva efter en snabbare utveckling, kan driftteamet vara motvilliga till snabba förändringar utan nödvändiga säkerhetsåtgärder.
DevOps erbjuder en lösning för båda dessa problem. Det förenar alla parter inom mjukvaruutveckling och drift och bygger på gemensamma principer såsom:
- Automatisering av manuella processer för att spara tid
- Samarbete kring problemlösning och datadelning
- Övervakning av varje aktivitet
- Prioritering av uppgifter
Låt oss se hur DevOps kan gynna dig.
Snabbare mjukvaruutveckling
DevOps hjälper team att utveckla mjukvara snabbt och med hög kvalitet. Genom att använda olika automatiseringsverktyg för olika processer kan man öka effektiviteten i allt från planering till drift och övervakning. Användningen av mikrotjänster möjliggör snabb distribution av uppdateringar.
Tillförlitlighet och säkerhet
DevOps garanterar högkvalitativa mjukvarulösningar genom att möjliggöra smidiga infrastrukturförändringar och uppdateringar utan att påverka kärnfunktionaliteten. Övervakningsverktyg ger realtidsinformation om hur programvaran fungerar, samt möjliggör tester för säkerhet och optimering.
Snabbare distribution av programvara
Med DevOps kan du utveckla, testa och förbättra dina applikationer snabbare och smidigt lansera dem. Genom att lansera produkter tidigt kan du snabbt ta in och svara på feedback, vilket ger en konkurrensfördel.
Skalbarhet
DevOps underlättar hantering och drift av utvecklingsprocesser och mjukvaruinfrastruktur i stor skala. Det förenklar komplexa system och hanterar förändringar effektivt och säkert.
Effektivt samarbete
Med DevOps finns det ingen klyfta mellan utvecklings- och driftteamen. Genom att prioritera och dela ansvar minskas friktionen. DevOps främjar ansvar och ägarskap, vilket uppmuntrar team att dela data, lösa problem och förbättra sin feedback.
Kundnöjdhet
Genom att leverera högkvalitativ programvara med DevOps kan du lösa problem för dina kunder och öka deras tillfredsställelse. Genom snabba leveranser och implementering av feedback kan du möta deras behov.
Vad är DevOps livscykel?
DevOps livscykel består av olika automatiserade processer i ett iterativt flöde. Varje fas är kontinuerlig och symboliserar en oändlighetsslinga som visar på iteration och samarbete under hela mjukvaruutvecklingen.
Utvecklings- och driftteamen samarbetar under hela mjukvarans livscykel i ett DevOps-ekosystem och utvecklar bred kompetens. DevOps-teamen använder olika verktyg och tekniker för att automatisera manuella processer i varje fas.
De olika faserna i en DevOps livscykel är:
1. Kontinuerlig utveckling
Kontinuerlig utveckling är den första fasen i en DevOps livscykel. Den är grundläggande eftersom den involverar planering av projektet och utveckling av koden.
I det här skedet förstår DevOps-teamet projektets vision och krav och planerar programvaran därefter. De samlar in all input och diskuterar med intressenter. Planeringen omfattar att skapa en lista med uppgifter och dela upp dem i mindre enheter för kontinuerlig utveckling.
När projektkraven är tydliga påbörjas utvecklingen. Utvecklarna skriver kod och ändrar eller optimerar den kontinuerligt om kraven ändras. Detta hjälper till att identifiera fel tidigt istället för att vänta till testfasen, vilket minskar komplexiteten.
Utvecklarna börjar arbeta med källkoden efter att ha valt lämpliga programmeringsspråk, som JavaScript, Python, PHP, C och Java, och sköter versionskontrollen.
Verktyg för kontinuerlig utveckling:
- För källkodshantering (SCM) kan du använda Git, GitLab, Mercurial och Bitbucket.
- Du kan även paketera koden i körbara filer med hjälp av Maven, Garden och Gradle.
- För planering och samarbete kan du använda Jira och Trello.
2. Kontinuerlig integration (CI)
Nästa fas, kontinuerlig integration (CI), är central i DevOps livscykel. Källkoden kommer att förändras ofta. Kodintegration innebär att bygga ny kod för att stödja nya funktioner och integrera den i den befintliga.
Du behöver upptäcka fel tidigt i koden genom enhetstestning och integrationstester. Testning i detta skede ger dig information om hur den uppdaterade koden påverkar användarupplevelsen. Du behöver också åtgärda problem och förbättra koden med fler funktioner. Denna fas inkluderar även kodgranskning, paketering och kompilering.
Verktyg för CI: Du kan använda Jenkins, TeamCity, GitLab CI och CircleCI för kontinuerlig integration.
3. Kontinuerlig testning
Även om du kan utföra tester innan kontinuerlig integration för att upptäcka fel tidigt, kräver DevOps att tester utförs i olika faser av DevOps cykeln för att säkerställa att koden är felfri. På detta sätt skapar DevOps en oändlig loop där processer genomförs ”kontinuerligt” för att ständigt förbättra mjukvarulösningen.
Testning utförs återigen för att leta efter fel och problem som kan påverka kodens funktionalitet, prestanda, stabilitet, säkerhet och effektivitet. Detta säkerställer att högkvalitativ mjukvara levereras för att maximera användarupplevelsen.
Du kan utföra olika typer av tester för att kontrollera den övergripande mjukvarukvaliteten inifrån och ut. Detta inkluderar funktionell och icke-funktionell testning.
- Funktionell testning: Kontrollerar programvarans funktionalitet för att säkerställa att allt fungerar som det ska. Detta inkluderar enhetstester, integrationstester, systemtester, gränssnittstester, röktestning, alfatestning, betatestning och regressionstester.
- Icke-funktionell testning: Kontrollerar de icke-funktionella aspekterna för att förbättra effektiviteten och användarupplevelsen. Detta inkluderar prestandatester, stresstester, belastningstester, säkerhetstester, volymtester, pålitlighetstester, kompatibilitetstester, användbarhetstester och acceptanstester.
Verktyg för testning: Det finns många mjukvarutestverktyg tillgängliga. Även om manuella tester är möjliga, kommer automatisering att spara tid och ansträngning. Populära testverktyg är Apache JMeter, Selenium, IBM Rational Performance Tester, Junit, WebLOAD, SoapUI, Acunetix och Wapiti.
4. Kontinuerlig distribution (CD)
Efter testningen måste eventuella problem åtgärdas omedelbart. Därefter kan du testa programvaran igen för att säkerställa att det inte finns några fel. När programvaran är redo kan den distribueras på produktionsservrarna. Kontinuerlig distribution (CD) är en viktig och aktiv fas i en DevOps-livscykel, som inkluderar konfigurationshantering för att säkerställa smidig koddistribution.
Utvecklingsteamet kan noggrant släppa koden till servrarna och schemalägga uppdateringar och underhåll, samtidigt som konfigurationen är konsekvent under hela produktens livscykel.
För distribution kan du även använda containerisering för att paketera koden med dess beroenden och komponenter, som ramverk, bibliotek och konfigurationsfiler. Detta gör att koden kan köras i en isolerad miljö för att minimera risker. Containeriseringsverktyg är användbara och säkerställer konsekvens under hela utvecklings-, testnings- och distributionsprocessen.
Verktyg för CD: Du kan använda Ansible, Puppet, Vagrant, GoCD och Chef för kontinuerlig distribution och Docker för containerisering.
5. Kontinuerlig återkoppling
Kontinuerlig insamling och hantering av feedback är viktigt i DevOps. Det ger dig en bild av kundupplevelsen efter implementeringen och gör det möjligt att optimera produkten för framtida versioner.
Att samla in feedback kräver nära samarbete mellan utveckling, testning, drift, support, kvalitetssäkring och marknadsföring. De analyserar kundbeteende för att förbättra mjukvarans prestanda, funktionalitet, säkerhet och användarvänlighet.
DevOps-teamet kan samla kundfeedback via:
- Sociala medier som LinkedIn, Facebook och Instagram
- Undersökningar
Verktyg för kontinuerlig feedback: Jira Service Management, Pendo, Slack och GetFeedback.
6. Kontinuerlig övervakning
Implementeringen är inte slutet på en DevOps livscykel. Som tidigare nämnts är det en kontinuerlig process eller en oändlig loop där varje fas upprepas för att förbättra mjukvaran.
Kontinuerlig övervakning ger realtidsinsikt i mjukvarans prestanda, funktionalitet och hälsa, från infrastrukturen till avancerade komponenter.
Efter distributionen måste programvaran övervakas kontinuerligt för att analysera hur den fungerar. Du måste övervaka systemfel, konfigurationsproblem och minnesproblem. Säkerhetsriskerna ökar också och därför bör mjukvarans säkerhetsstatus övervakas kontinuerligt och skyddsåtgärder vidtas.
I DevOps måste du regelbundet hålla koll på mjukvaran. Övervaka data- och händelseloggar samt varningar mot fördefinierade förhållanden. Med hjälp av denna information kan DevOps-teamet extrahera meningsfulla insikter för att lösa problem snabbare och förbättra applikationens kvalitet.
Driftteamet övervakar programvarans status, användaraktivitet, systembeteende och spårar buggar och fel. Vid problem informeras teamet och arbetar tillsammans för att eliminera problemet.
Verktyg för övervakning: Automatisering av programvaruövervakning sparar tid, upptäcker och meddelar problem i realtid. Du kan använda kontinuerliga övervakningsverktyg som New Relic, Nagios, Splunk, ELK Stack, Datadog, Prometheus och Grafana.
7. Kontinuerlig verksamhet
Precis som övervakningen behöver du genomföra olika åtgärder för att säkerställa att mjukvaran fungerar bra, uppdateras med förbättringar och gläder dina användare.
Huvudsyftet med kontinuerlig verksamhet är att automatisera lanseringsprocessen och de efterföljande uppdateringarna. Mjukvaran behöver underhåll efter en tid för att möta kundernas krav, förbättra dess funktionalitet och eliminera problem.
Underhåll kräver vanligtvis att utvecklarna tar servern offline, vilket kan orsaka avbrott. Även ett litet avbrott kan bli kostsamt och påverka användarupplevelsen.
För att undvika detta automatiseras kontinuerlig verksamhet med verktyg och system för att minimera stilleståndstider samtidigt som processen för att utveckla, testa och lansera programvaran förenklas. Genom att erbjuda konsekvent driftstid kan du ge oavbruten service till dina kunder.
Verktyg för kontinuerlig drift: Du kan använda containerorkestreringssystem som Kubernetes och Docker Swarm.
Hur antar man DevOps? De 4 E
Att använda DevOps innebär inte att köpa ett verktyg, utan det är snarare en metod och filosofi. För att få ut det mesta av DevOps måste man anamma det på rätt sätt.
Här är hur du kan använda DevOps sömlöst:
1. Anamma DevOps-kulturen
Det är viktigt att du förstår DevOps och dess värde för din mjukvaruutvecklingsprocess. DevOps-kulturen spelar en viktig roll och består av följande värderingar:
- Tillväxttänk: DevOps syftar till tillväxt för hela teamet. Kontinuerligt lärande med feedback, förbättringar och samarbete främjas.
- Kortare lanseringscykel: DevOps betonar snabbare lanseringscykler med kvalitet. Detta resulterar i enklare planering och riskhantering och låter dig anpassa dig snabbt till förändringar.
- Samarbete: DevOps sammanför olika team som arbetar som ett och löser problem. Samarbetet, förtroendet och transparensen inom teamet ökar och anpassas till affärsmålen.
- Ansvarsskyldighet: Varje medlem är ansvarig för sin uppgift och för att leverera projektet i tid och med kvalitet.
2. Utvärdera dina krav
DevOps kan se olika ut för olika företag beroende på deras specifika behov.
När du använder DevOps bör du identifiera dina unika krav och mål med mjukvaran. Utifrån detta kan du planera och lägga upp strategin för DevOps-faserna. Identifiera områden där DevOps är användbart, välj rätt verktyg och definiera kraven.
3. Betona statistik
Att mäta och följa upp framsteg är viktigt för att se förbättringar efter implementeringen av DevOps. För att kunna göra detta behöver du leta efter korrekta mätvärden, som:
- Mjukvarans genomsnittliga laddningstid
- Genomsnittlig tid till produktion (MTTP)
- Genomsnittlig tid till återställning (MTTR)
- Frekvens och hastighet av distributioner
Överdriv inte med statistiken, annars kan det bli förvirrande. Det kan dock vara fördelaktigt att lägga till några baserat på dina behov. Det hjälper teamet att sätta upp mål för varje mätvärde. Dela även tillväxt, förbättringar och utveckling med teamet för att hålla alla informerade.
4. Använd DevOps bästa praxis
Att använda DevOps kan bli en smidig resa om du använder några bästa praxis, som:
- Agil projektledning: Syftar till samarbete, feedback från användare och snabb anpassning till förändrade behov. Detta står i motsats till traditionella metoder med längre produktions- och lanseringscykler med steg i sekvens.
- Automation och DevOps-verktyg: DevOps är ofullständigt utan verktyg, eftersom automation är kärnan. Det säkerställer snabbare utveckling och lansering med hög kvalitet och sparar tid och resurser. DevOps verktygskedja består av många verktyg för varje fas, som utveckling, planering, testning, drift, feedback och övervakning.
- Mikrotjänster: Denna arkitektur innebär att mjukvaran byggs som en samling små tjänster som kör sina egna processer och interagerar med andra via ett gränssnitt eller API. Tjänsterna är byggda för att tjäna ett specifikt syfte med hjälp av ramverk, bibliotek och programmeringsspråk, och lanseras separat. Denna frikopplade metod möjliggör enkel kontinuerlig integration och leverans.
- Infrastruktur som kod (IaC): Hjälper till att konfigurera, tillhandahålla och hantera infrastrukturen, som nätverk och virtuella maskiner via kod istället för att göra allt manuellt. Detta gör att teamet kan distribuera systemresurser med bättre kontroll och färre fel.
- Säkerhetsmetoder: Implementering av DevOps med smidighet kräver att IT-säkerheten inkluderas. Säkerheten integreras från början till slut och ger upphov till DevSecOps för att säkra programvaran och dess infrastruktur och automatisera säkerhetsaktiviteter.
För detta kan du använda en integrerad utvecklingsmiljö (IDE) som Visual Studio eller PyCharm eller använda containerisering för att isolera din konstruktion och öka säkerheten. Verktyg för DevSecOps kan vara SonarQube, Accunetix och Checkmarx.
Slutsats
DevOps är en modern metod för mjukvaruutveckling som gör det möjligt för organisationer att skapa högkvalitativa mjukvaruprodukter på kort tid. Den innehåller metoder, principer och verktyg för att lyckas med mjukvaruutveckling, förbättra kundnöjdheten och ge en konkurrensfördel.
Så varför vänta? Använd DevOps och dra nytta av dess potential. Du kan också använda de bästa DevOps-verktygen i varje skede av din mjukvaruutvecklingslivscykel för att automatisera uppgifter och spara tid, pengar och ansträngning.