Effektiv online-research: En guide
Online-research är en grundläggande förmåga, oavsett om det handlar om en akademisk avhandling, ett blogginlägg eller om du bara vill lära dig mer om dina växter. Men det kan ibland vara utmanande att navigera genom ett komplext eller nischat område.
Strukturera din information från början
Att tidigt ordna din information sparar tid och förhindrar att du glömmer viktiga detaljer. Spara länkar till varje webbsida du besöker under din research. För anteckningar om varje länk, inklusive varför du sparade den och vilken typ av information den innehåller. Spara även PDF-filer och bilder som kan fungera som viktiga primära källor.
För omfattande projekt med data på flera enheter, kan anteckningsapplikationer som Evernote, OneNote eller Google Keep vara användbara. Dessa hjälper dig att hålla ordning på webbsidor, PDF:er, bilder och annat material.
För kortare uppgifter kan det räcka att kopiera webbsidor till ett Word-dokument eller Google Docs och spara PDF-filer lokalt eller i molnet. Det viktigaste är att hålla ordning på filerna och anteckna information om dina källor.
Även om du inte kommer att använda alla sparade länkar, är det viktigt att ha källorna tillgängliga för att kunna dubbelkolla och citera korrekt, särskilt vid publicering eller akademiska uppgifter.
Inled med ett brett perspektiv
Det är lockande att direkt dyka in i det mest intressanta, men börja istället med en bredare ansats. Annars riskerar du att missa värdefull information och få en bristfällig förståelse för ämnet.
Sök på Google efter allmänna termer relaterade till ditt ämne. Om du exempelvis undersöker skillnaden mellan solrosor och tulpaner, börja med att samla grundläggande information om båda blommorna innan du går in på detaljer.
Wikipedia är också en utmärkt startpunkt. Här hittar du översiktlig information, relaterade ämnen och primära källor som kan vara värdefulla under din forskning.
Identifiera viktiga punkter och fokusera
När du samlat in mycket data är det dags att granska materialet och bestämma fokus. Undvik att bara välja det som verkar mest intressant; försök istället hitta relationer mellan de olika delarna av information.
Tänk dig att du forskar om författaren Mark Twain. Din research visar att han deltog i inbördeskriget och att flera av hans berättelser utspelar sig i södern. Dessa två fakta kan verka triviala separat, men när de sätts ihop antyder de ett samband som kan vara värt att undersöka närmare.
Att utforska uppenbara samband är acceptabelt, men om du vill göra unika upptäckter behöver du begränsa din forskning och fokusera på specifika aspekter.
Använd Google effektivt
För djupare research kan Google ge begränsade resultat. Här kan du optimera dina sökningar med hjälp av Google-sökoperatorer.
För exakta fraser eller namn, använd citattecken. Till exempel ger sökningen ”mole people” bara resultat som innehåller den exakta frasen.
"Mole people"
Strategin att börja brett och sedan fokusera gäller även vid webbsökning.
Om sökningen på ”mole people” ger för många resultat om New York, använd ett minustecken för att utesluta dessa resultat:
"Mole people" -"New York"
Kom ihåg att även här använda citattecken runt ”New York” för att utesluta hela frasen.
Om du inte hittar nya webbplatser, prova att variera dina söktermer och sökoperatorer. Även små justeringar kan ge helt andra resultat.
Gå bortom Google
Ibland räcker inte Google. För akademiska uppsatser eller djupgående blogginlägg kan tidskrifter, akademiska artiklar och äldre böcker vara värdefulla – det vill säga primära källor.
Resurser som Project Muse och JSTOR är utmärkta för vetenskapliga artiklar och tidskrifter. Du får ofta tillgång via universitet eller bibliotek. Det finns också gratisalternativ som Google Scholar och SSRN.
För specialiserade ämnen kan du använda Google Böcker för att hitta gamla kataloger, tidskrifter och annat material.
Använd även Wikipedia för att identifiera primära källor genom att granska referenslistan i slutet av varje artikel.
Dessa resurser ger ofta olika resultat för samma sökning och har inbyggda avancerade sökfunktioner som är användbara för nischade ämnen.
Dubbelkolla din forskning
Innan du skriver, granska all din information noggrant för att säkerställa dess riktighet. Läs igenom dina källor för att undvika missförstånd och kontrollera eventuella citat på webbsidor.
Var uppmärksam på eventuella partiskheter i dina söktermer, eftersom de kan påverka informationen du samlat in. Testa med olika söktermer och Google-sökoperatorer.
Använd även faktakontroll-webbplatser som Factcheck.org eller Snopes, men förlita dig inte enbart på dem.
Vad händer om informationen motsäger varandra?
Ibland uppstår motsägelsefull information. Det kan vara lockande att hålla fast vid en viss uppfattning, men publicera aldrig information som du inte är säker på är korrekt. Om du stöter på motstridiga uppgifter, försök hitta en lösning eller använd motsägelsen till din fördel.
Om du till exempel hittar många motstridiga vittnesmål om Titanic, kan du istället utforska de olika berättelserna och hur de har påverkat den allmänna bilden av förlisningen – kanske blir det till och med en bok!
Bildkällor: 13_Phunkod/Shutterstock, fizkes/Shutterstock