Att förstå ”krossade skuggor” och ”utfrätta högdagrar” inom fotografi
Termerna ”krossade skuggor” och ”utfrätta högdagrar” refererar till vanliga exponeringsproblem inom fotografering. Låt oss utforska vad dessa fenomen innebär, hur du kan identifiera dem och strategier för att hantera dem.
Krossade skuggor och utfrätta högdagrar representerar två extremer på samma skala. När skuggor ”krossas” innebär det att bilden är underexponerad i sådan grad att betydande delar av bilden blir helt svarta, som illustrerat i följande exempel.
Omvänt, när högdagrar ”utfräts” betyder det att bilden är överexponerad, vilket resulterar i stora områden av ren vit färg.
Problemet med krossade skuggor och utfrätta högdagrar är att de inte kan återställas i efterbehandlingen, inte ens om du fotograferar i RAW-format. I exemplet nedan har den underexponerade bilden ljusats upp, men skuggorna förblir svarta. Försöket att ljusa upp bilden resulterade endast i tillägg av digitalt brus i de mörkare partierna.
På samma sätt, i det överexponerade exemplet har bilden mörkats ner. Resultatet är att himlen har blivit grå och det finns helt enkelt ingen bilddata kvar att återställa.
Tekniker för att undvika krossade skuggor och utfrätta högdagrar
Ofta kan krossade skuggor eller utfrätta högdagrar detekteras med blotta ögat genom att granska bilden direkt på kamerans skärm. Om betydande delar av bilden framstår som helt svarta är bilden kraftigt underexponerad. Om motsvarande områden är helt vita, är bilden kraftigt överexponerad.
Utmaningen uppstår oftare i situationer där delar av bilden är korrekt exponerade, men det råder osäkerhet kring hur väl extrema skuggor eller högdagrar återges. Detta förekommer ofta vid fotografering i scener med ett högt dynamiskt omfång.
Det mest pålitliga sättet att bedöma kvaliteten på exponeringen är att använda kamerans inbyggda histogram. Om grafen visar en markant topp eller om all data klumpas ihop i vardera änden (där den vänstra sidan representerar ren svart och den högra ren vit), indikerar detta troligtvis ett problem. Låt oss granska histogrammet från det tidigare underexponerade exemplet.
Och här är histogrammet från det överexponerade exemplet.
I det underexponerade histogrammet representerar den stora spiken längst till vänster alla rena svarta pixlar, medan i det överexponerade histogrammet representerar spiken alla rena vita pixlar.
Det är viktigt att notera att en viss mängd rent vitt eller rent svart inte alltid är problematiskt. Vid fotografering av ljusstarka scener är det vanligt att ha små områden av rena vita ”spekulära högdagrar”, som till exempel solen som en vit fläck på himlen.
På samma sätt är det vid fotografering i svagt ljus normalt att ha lite rent svart i skuggorna.
I det sista exemplet kan man se lite rent vitt i solen och lite rent svart i klipporna och skuggorna. Men eftersom resten av bilden är väl exponerad, anses detta inte vara ett problem.
Att undvika krossade skuggor och utfrätta högdagrar handlar primärt om att säkerställa att du inte förlorar viktig information. Fokusera på att erhålla en balanserad exponering över hela bilden. Dina ögon har en bredare dynamisk omfång än din kamera, därför behöver du anpassa dig till utrustningens begränsningar. Det finns flera strategier för att få till en korrekt exponering. Några av de mest effektiva metoderna för att undvika krossade skuggor eller utfrätta högdagrar inkluderar att fotografera i RAW-format, noggrant kontrollera histogrammet och ta säkerhetskopior.
Om scenens dynamiska omfång är för stort för att kameran ska kunna fånga allt i en enskild bild, kan du också använda HDR-fotografering som en alternativ metod.