Under de senaste åren har den globala ekonomin upplevt enorma ekonomiska förluster, med kostnader som stiger till miljarder dollar på grund av cyberbrottslighet. Den eskalerande frekvensen av attacker riktade mot både privatpersoner och företag framhäver den kritiska betydelsen av att skydda datornätverk och den data de hanterar.
Nätverkssäkerhet baseras på tre centrala principer: identifiering av risker, implementering av skyddsåtgärder samt hantering av incidenter. Men vad exakt är nätverkssäkerhet? Hur fungerar den och varför är den så avgörande?
Vad innebär nätverkssäkerhet?
Bildkälla: Freepik
Nätverkssäkerhet är en underkategori av cybersäkerhet som fokuserar på att skydda datornätverk mot såväl interna som externa hot. Dess primära mål är att upptäcka och förhindra säkerhetsöverträdelser och cyberattacker, samtidigt som den garanterar att endast behöriga användare får tillgång till nätverksresurser på ett säkert sätt.
Nätverkssäkerhet är nödvändig för att säkra företagsapplikationer, fjärrskrivbord och data inom e-handelsplattformar. Det bidrar även till att öka nätverkets prestanda genom att förebygga potentiella driftstopp som kan orsakas av framgångsrika attacker.
Hur fungerar nätverkssäkerhet?
Organisationer kan bli utsatta för attacker från många olika håll, vilket understryker betydelsen av att implementera flera lager av säkerhetsåtgärder. Dessa inkluderar fysiska, tekniska och administrativa nätverkssäkerhetskontroller.
Fysisk nätverkssäkerhet syftar till att hindra obehörig personal från att fysiskt komma åt nätverkskomponenter. Till exempel kan ett säkerhetslås skydda din trådlösa router från hackare och andra illvilliga aktörer.
Teknisk nätverkssäkerhet handlar om att skydda data inom nätverket. Syftet är att förhindra datamanipulation från anställda samt obehörig åtkomst till konfidentiell information från utomstående.
Administrativ nätverkssäkerhet innefattar att införa policies och procedurer som styr åtkomstnivåer för olika användare. Det begränsar även omfattningen av förändringar som IT-personalen kan göra i nätverksinfrastrukturen.
Varför är nätverkssäkerhet viktigt?
Nätverkssäkerhet är vitalt både för hemnätverk och organisationer, då det säkerställer att nätverket förblir funktionellt och tillförlitligt. Exempelvis måste företag skydda sina system, applikationer och data för att kunna leverera produkter och tjänster till kunder på ett effektivt sätt.
Säkra och pålitliga nätverk skyddar organisationens verksamhet och intressen, samt de kunder eller klienter som delar information med dem.
Nätverkssäkerhet hindrar cyberbrottslingar från att få tillgång till känslig information, vilket förebygger problem som identitetsstöld och skadat rykte. Det stärker kundernas och konsumenternas förtroende och skyddar din organisation från potentiella negativa effekter av en säkerhetsöverträdelse, såsom skada på rykte och rättsliga konsekvenser.
Hem med internetanslutning använder ofta trådlösa routrar, vilka kan bli utnyttjade om de inte skyddas. Genom att implementera ett robust nätverkssäkerhetssystem kan villaägare minska risken för kompromettering, vilket kan leda till dataförlust och stöld.
Genom att implementera rätt nätverkssäkerhetslösning kan man säkerställa att regelkrav följs, samtidigt som potentiella ekonomiska konsekvenser av överträdelser minskas.
Exempelvis kan kompromettering av immateriella rättigheter utsätta organisationer för betydande finansiella risker. Likaså kan stöld av produkter, idéer och innovationer leda till affärsmässiga motgångar, inklusive förlorad konkurrenskraft.
Organisationer och privatpersoner förlitar sig ofta på skiktad säkerhet, en kombination av olika nätverkssäkerhetsåtgärder, för att skydda sig själva eller sina kunder mot skadlig programvara och cyberattacker. Här följer en lista över vanliga verktyg och metoder för nätverkssäkerhet.
1. Åtkomstkontroll
Inte alla användare bör ha nätverksåtkomst, och de som har det behöver inte nödvändigtvis ha samma nivå av behörigheter.
För att förhindra nätverksattacker är det viktigt att autentisera varje användare och enhet som försöker komma åt nätverket. En Network Access Control (NAC) lösning kan användas för att uppnå detta och genomdriva policyer, såsom att blockera inkompatibla enheter eller ge dem begränsad åtkomst.
2. Brandväggar
Brandväggar är välkända säkerhetsverktyg som ofta används för att förhindra olika attacker, inklusive obehörig nätverksåtkomst och distribuerade denial-of-service (DDoS) attacker. De fungerar som programvara eller hårdvara som övervakar nätverkstrafiken och blockerar eller tillåter viss trafik baserat på fördefinierade säkerhetsregler och policyer.
Brandväggar fungerar som en barriär mellan ett nätverks betrodda och otillförlitliga delar och skyddar ditt nätverk genom att blockera misstänkt trafik samtidigt som legitim trafik tillåts passera.
Det finns olika typer av brandväggar; grundläggande brandväggar analyserar trafik med hjälp av paketfiltrering, medan mer avancerade brandväggar ofta integrerar AI och maskininlärning, flöden av hotinformation och applikationskontroll för förbättrad säkerhet.
3. Intrångsdetektering och förebyggande (IDPS)
Det traditionella IDPS, eller Intrusion Prevention System (IPS), används normalt i kombination med en brandvägg för att analysera inkommande trafik efter tecken på säkerhetshot. Det kan automatiskt blockera oönskad trafik, återställa anslutningar och rapportera incidenter till säkerhetsadministratörer.
IDPS kan förebygga vissa DoS- och DDoS-attacker, såsom AppDoS, samt skydda mot brute force-attacker.
4. Förebyggande av dataförlust
Data Loss Prevention (DLP) handlar om att använda specifika informationssäkerhetstekniker och verktyg för att skydda känslig information från stöld eller oavsiktliga läckor. Det inkluderar datasäkerhetspolicyer och specialiserad teknik som övervakar dataflöden, krypterar känslig data och skickar varningar om misstänkta aktiviteter.
DLP-tekniker kan förhindra anställda och nätverksanvändare från att ladda upp, ladda ner eller skriva ut känsliga filer på ett osäkert sätt, eller dela dem utanför nätverket.
5. E-postsäkerhet
Intrång via e-post rankas bland de vanligaste metoderna som angripare använder för att ta sig in i en organisations nätverk. Särskilt nätfiske används ofta för att lura användare att utföra riskfyllda handlingar, såsom att klicka på skadliga länkar eller dela inloggningsinformation, vilket kan leda till potentiella attacker.
Många e-postleverantörer erbjuder inbyggt skydd mot attacker genom kryptering och spamfilter. Att använda en premiumlösning för e-postsäkerhet kan dock ytterligare förebygga nätverksinfiltration genom att blockera skadlig e-post och förhindra utgående e-post från att dela specifika e-postkomponenter, bland annat.
Vilka är de vanligaste utmaningarna inom nätverkssäkerhet?
En av de stora utmaningarna inom nätverkssäkerhet är den ständigt föränderliga karaktären hos de metoder som används för nätverksattacker. Nya hot dyker ständigt upp, och att hantera dem kan vara en stor uppgift som kräver betydande inlärningsinsatser.
Dessutom ses ofta nätverkssäkerhet som ett kollektivt ansvar, men alla organisationer och användare kanske inte tillämpar eller strikt följer säkerhetspraxis.
Situationen blir mer komplicerad med framväxten av distansarbete och konceptet ”ta med din egen enhet”. Detta beror delvis på att auktoriserade tredjepartsenheter ofta saknar det standardskydd som organisationer har, och att användare tenderar att bortse från bästa praxis för onlinesäkerhet, särskilt vid användning av offentliga Wi-Fi-nätverk.
Externa leverantörer med åtkomsträttigheter kan också fungera som ingångspunkter för angripare till en organisations nätverk. Exempelvis kan hotaktörer rikta in sig på molnleverantörer eller leverantörer av säkerhetsprodukter som de anser ha svagare säkerhetsåtgärder än organisationen.
Nätverkssäkerhet är ett delat ansvar
I dagens digitala värld bör säkerheten för en digital infrastruktur vara en hög prioritet för både privatpersoner och organisationer.
Genom att anamma bästa praxis för nätverkssäkerhet kan organisationer och individer förbättra sin datasäkerhet och skydda sig mot hackare och virus. Sådana metoder inkluderar implementering av åtkomstkontroller, installation av brandväggar och användning av tekniker för att förhindra dataförlust.
Oavsett vilka nätverkssäkerhetsåtgärder som vidtas är det ett allmänt känt faktum att säkerhet är allas ansvar, eftersom alla nätverksanvändare kan utgöra en potentiell risk.