Det är vanligt att människor blandar ihop olika saker, särskilt när de har liknande namn. Ett tydligt exempel på detta är förvirringen mellan programmeringsspråken Java och JavaScript.
Den ytliga likheten i namnen kan leda till missuppfattningen att de är relaterade. Men hur lika är de egentligen när det gäller användningsområden, struktur och funktionalitet?
Är det enbart namnlikheten som skapar denna förvirring, eller finns det mer bakom det?
Låt oss undersöka detta närmare.
Java
Java är ett objektorienterat programmeringsspråk på hög nivå som är klassbaserat. Det är ett mångsidigt språk som används för en mängd olika applikationer. En av de mest framträdande egenskaperna hos Java är dess plattformsoberoende natur. Kompilerad Java-kod kan köras på alla system som har Java Runtime Environment (JRE) installerat. Java följer principen ”Skriv en gång, kör var som helst”.
Java är ett av de mest populära programmeringsspråken. Dess popularitet beror delvis på dess många användbara funktioner och den stora gemenskapen av utvecklare som använder språket. Idag finns Java installerat på över 3 miljarder enheter.
Funktioner
Varje programmeringsspråk har sina unika och gemensamma funktioner. Nedan följer några av de viktigaste funktionerna i Java.
Objektorienterat
Java är ett fullt objektorienterat programmeringsspråk där allt betraktas som ett objekt. Denna modell gör att många problem kan lösas effektivt inom ramen för det objektorienterade paradigmet.
Plattformsoberoende
Som tidigare nämnts är Java plattformsoberoende. Det kan köras på en mängd olika operativsystem och hårdvaruplattformar. För att köra Java-kod krävs endast JRE.
Hög prestanda
Java använder en just-in-time (JIT) kompilator, vilket bidrar till att ge hög prestanda. Denna metod kombinerar fördelarna med både kompilering och tolkning, vilket gör Java snabbare än många andra språk.
Flertrådighet
Multithreading i Java möjliggör samtidig körning av flera uppgifter. Genom att dela upp stora uppgifter i mindre delar som kan köras parallellt, kan tiden det tar att slutföra uppgiften minskas betydligt.
Historik
Java utvecklades av Sun Microsystems år 1995. Språket var ursprungligen känt som ”Oak”, men byttes namn till Java av James Gosling och hans team, eftersom det redan fanns ett företag med namnet Oak.
Användningsområden
Java kan användas för att utveckla olika typer av applikationer. Här är några av de vanligaste:
#1. Fristående applikationer
Fristående applikationer, även kallade skrivbordsapplikationer, är program som körs direkt på användarens dator. Exempel på dessa är webbläsare, produktivitetsverktyg, mediaspelare och spel. Java Swing-widgetverktygssatsen används ofta för att skapa Windows-baserade applikationer. För plattformsoberoende applikationer kan QT-ramverket användas. Qt Jambi är ett ramverk som är specifikt anpassat för Java-baserade QT-applikationer.
#2. Webbapplikationer
Webbapplikationer är program som körs i en webbläsare. Exempel på vanliga webbapplikationer är Twitter, Youtube och WordPress. Med ramverk som Spring, Hibernate och Servlet kan webbapplikationer utvecklas i Java.
#3. Företagsapplikationer
Företagsapplikationer är storskaliga system som hanterar stora mängder data och användare. Bankapplikationer är ett tydligt exempel på företagsapplikationer. I Java kan företagsapplikationer utvecklas med hjälp av Enterprise Java Bean (EJB).
#4. Mobilapplikationer
Android-operativsystemet är till stor del baserat på Java. Trots framväxten av många plattformsoberoende ramverk rekommenderar Google fortfarande Java för Android-applikationsutveckling. Android-applikationer kan utvecklas med hjälp av Java och Android Studio.
JavaScript
JavaScript är ett lättviktigt, tolkat eller just-in-time kompilerat programmeringsspråk. Det är ett av de mest populära språken i världen och anses vara en av grundstenarna för webbutveckling tillsammans med HTML och CSS.
Ursprungligen designades JavaScript som ett skriptspråk för webbläsare, men med hjälp av miljöer som Node och Deno kan det nu köras på många olika plattformar.
JavaScript är ett högnivå-, multiparadigmatiskt, dynamiskt och prototypbaserat programmeringsspråk. Det följer specifikationerna för ECMAScript. För att ge interaktivitet till webbapplikationer är JavaScript oumbärligt.
Funktioner
Nedan listas några av JavaScripts viktigaste funktioner:
Dynamiskt
JavaScript är ett dynamiskt språk som inte kräver att variabler deklareras med specifika datatyper. Detta gör kodskrivandet snabbt och enkelt, men kan också göra felsökning mer utmanande. TypeScript är ett superset av JavaScript som lägger till datatyper för att underlätta utveckling.
Plattformsoberoende
JavaScript kan köras i alla webbläsare med en JavaScript-motor. Det kan också köras i andra miljöer, till exempel med hjälp av Node.js.
Asynkront och Synkront
JavaScript tillåter både synkron och asynkron programmering. Synkron kod körs i ordning, medan asynkron kod inte blockerar tråden och kan hantera flera operationer samtidigt.
Funktioner
Funktioner är grundläggande byggstenar i JavaScript och språket ger stor flexibilitet i hur de definieras och används.
Webbläsare
JavaScript ger utvecklare möjlighet att kontrollera och manipulera webbläsarmiljön, inklusive DOM (Document Object Model), datavalidering, webbläsarflikar och skärminställningar.
Historik
JavaScript skapades av Brendan Eich på Netscape år 1995. Det tog honom endast 10 dagar att utveckla det, vilket är anmärkningsvärt.
Språket hette först ”Mocha”, sedan ”LiveScript”, och slutligen ”JavaScript”.
Namnbytet från LiveScript till JavaScript gjordes på grund av ett licensavtal mellan Sun och Netscape. Det var även ett marknadsföringsdrag eftersom Java var ett populärt programmeringsspråk vid den tiden.
ECMAScript är en standard som används av JavaScript. Efter den snabba tillväxten av JavaScript under dess första två år kunde Netscape inte längre underhålla språket ensamma. Därför överlämnade de det till ECMA (European Computer Manufacturers Association) som ansvarar för att upprätthålla och utveckla specifikationerna. Språkspecifikationerna är kända som ECMA-262 och ECMAScript.
Användningsområden
JavaScript är ett mångsidigt språk som kan användas för att utveckla en mängd olika applikationer. Här är några exempel:
#1. Webbapplikationer
JavaScript designades ursprungligen för webbutveckling, och det är inte överraskande att det är mycket använt för att skapa webbapplikationer. Det finns många ramverk som React, Vue och Angular, som förenklar utvecklingen av webbapplikationer. Alla dessa ramverk är skrivna i JavaScript.
#2. Fristående applikationer
Electron är ett ramverk som gör det möjligt att skapa plattformsoberoende skrivbordsapplikationer med hjälp av HTML, CSS och JavaScript. Electron utvecklades och underhålls av Github. Ett exempel på en populär applikation utvecklad med Electron är VS Code, som används av många JavaScript-utvecklare.
#3. Mobilapplikationer
Mobilapplikationer kan också utvecklas med JavaScript, men det är inte lika effektivt som Java för detta ändamål. Men det finns flera ramverk, som React Native och Ionic, som kan användas för att utveckla plattformsoberoende mobilapplikationer.
#4. Spel
JavaScript kan användas för att utveckla både mobil- och webbläsarspel. Det finns en mängd JavaScript-spelmotorer, som Phaser, Pixi.js och Babylon.js, som underlättar spelutveckling.
Java vs. JavaScript
Hittar du några likheter eller samband mellan Java och JavaScript?
Troligtvis inte (förutom avtalet mellan de båda företagen). Denna koppling är den enda relationen mellan Java och JavaScript. De båda språken skiljer sig helt åt i semantik, syntax, och hur de fungerar.
Kodexempel
Låt oss titta på ”Hello, World”-programmet i båda språken:
Java
class Main {
public static void main(String[] args) {
System.out.println("Hello, World!");
}
}
JavaScript
<!DOCTYPE html>
<html>
<head>
<title>adminvista.com</title>
<link href="https://wilku.top/understanding-java-vs-javascript/style.css" rel="stylesheet" type="text/css" />
</head>
<body>
<script>
alert("Hello, World!");
</script>
</body>
</html>
console.log("Hello, World!");
Jämför man programkoden i Java och JavaScript blir det tydligt att det inte finns någon likhet. De två språken skiljer sig avsevärt åt.
Namnkonventioner
Både Java och JavaScript använder camelCase som standardnamnkonvention.
Vi kan jämföra andra funktioner i Java och JavaScript, men dessa likheter är vanliga bland många programmeringsspråk. I grunden är Java och JavaScript helt olika språk med distinkta användningsområden.
Slutsats
Det är tydligt att det inte finns några betydande likheter mellan Java och JavaScript. De är två helt olika språk som används inom olika områden. Ofta uppstår förvirring på grund av deras liknande namn. Både Java och JavaScript är populära programmeringsspråk inom sina respektive domäner. Det finns till och med en webbplats som heter JavaScript Är Inte Java som uttryckligen poängterar att det är två helt separata språk.
Hoppas du har lärt dig något nytt! 🙂