Vilken av de två är rätt för dig?

När man utvecklar webbapplikationer med Python, kommer man ofta i kontakt med ramverken FastAPI och Flask.

Python har blivit ett av de mest använda programmeringsspråken, mycket tack vare dess användbarhet inom backend-utveckling, dataanalys och applikationsutveckling.

Utvecklare uppskattar Python för dess mångsidighet, då det stöder olika programmeringsparadigmer som funktionell, objektorienterad och reflekterande programmering, vilket gör det lämpligt för en mängd olika webb- och mjukvaruprojekt.

Ett webbramverk är en sammanställning av verktyg, moduler, bibliotek och klasser som underlättar skapandet av applikationer genom att reducera behovet av att manuellt hantera tråd- och protokollkommunikation. Exempel på etablerade ramverk är Django och Ruby on Rails.

Ett mikroramverk är däremot en mindre variant som fokuserar på att tillhandahålla de mest grundläggande och väsentliga funktionerna.

FastAPI kategoriseras som ett fullfjädrat ramverk, medan Flask betraktas som ett mikroramverk. Ett annat exempel på mikroramverk är Ruby Sinatra.

Som utvecklare har du troligtvis stött på flera ramverk och mikroramverk, och valet av det mest passande verktyget kan vara utmanande. Låt oss därför granska detaljerna i hur FastAPI och Flask fungerar:

Vad är FastAPI?

FastAPI är ett Python-baserat webbramverk som specialiserar sig på att bygga snabba webbapplikationer och REST-API:er. Ramverket lanserades år 2018 och är kompatibelt med Python 3.6 och senare versioner.

FastAPI lever upp till sitt namn genom sin höga hastighet och prestanda, som kan jämföras med GO och NodeJS. Stora aktörer som Uber och Netflix använder redan FastAPI i sina applikationer.

Viktiga funktioner i FastAPI

• Beroendeinjektion. FastAPI har inbyggt stöd för beroendeinjektion, vilket minskar direkta beroenden mellan klasser. Detta underlättar kodändringar och ökar modulariteten, vilket gör skalning enklare.
• Samtidighet. FastAPI stöder samtidighet direkt, vilket eliminerar behovet av asynkroniseringshantering eller att skapa egna händelseloopar.
• Inbyggd validering. Med FastAPI slipper du externa valideringsverktyg, eftersom ramverket har en inbyggd valideringsfunktion. Det detekterar felaktiga datatyper och returnerar felen i JSON-format. Datavalideringen sker med hjälp av Pydantic-biblioteket, vilket minskar risken för fel under kodning.

Fördelar med FastAPI 👍

• Snabbhet. FastAPI är känt för sin höga hastighet och är ett av de snabbaste Python-ramverken. Det är också användarvänligt och kan användas för att skapa API:er även om du har begränsad programmeringserfarenhet.
• Integrerade övervakningsverktyg. FastAPI levereras med inbyggda verktyg för övervakning som kan utfärda varningar när vissa trösklar nås.
• Enkel anpassning. FastAPI baseras på en verktygslådemetod, vilket innebär att du kan använda olika ”boilerplate”-mallar för att skapa kraftfulla API:er utan att behöva börja från scratch.

Nackdelar med FastAPI 👎

• Avsaknad av inbyggt säkerhetssystem. FastAPI har inget inbyggt säkerhetssystem utan använder modulen `fastapi.security`.
• Fortfarande i utveckling. FastAPI är relativt nytt och under ständig utveckling, vilket innebär att det finns utrymme för förbättringar. Communityn växer, men är ännu inte lika stor som för andra etablerade Python-ramverk.

Vad är Flask?

Flask är ett lättviktigt Python-mikroramverk med öppen källkod som karaktäriseras av en enkel och utbyggbar kärna. Flask kräver inga speciella bibliotek eller verktyg för att fungera. Mikroramverket tillhandahåller viktiga komponenter för webbutveckling, som hantering av förfrågningar och routing.

Ramverket lanserades 2010 och bygger på Werkzeug och Jinja2. Flask stödjer REST-applikationer med tillägg som Flask-RESTful, Flask-RESTPlus och Flask-Classful. Du kan använda Flask för att utveckla sociala medier-robotar, statiska webbplatser och e-handelsplattformar. Kända företag som använder Flask i sina applikationer är Netflix, Lyft och Zillow.

Huvudfunktioner i Flask

• Integrerad server och snabb felsökning. Flask inkluderar en inbyggd server som gör det möjligt att simulera produktionsmiljön, vilket underlättar felsökning utan att behöva driftsätta applikationen.
• Användning av Jinja2-mallar. Jinja2 är en kraftfull, snabb och flexibel mallmotor. Mallarna använder speciella platshållare som tillåter utvecklare att skriva kod med Python-liknande syntax.
• Lättviktigt webbramverk. Trots sin enkla natur är Flask mycket skalbart och tillåter utvecklare att lägga till nya funktioner under arbetets gång, vilket sparar tid.
• Integrerat stöd för enhetstester. Flask erbjuder integrerat stöd för enhetstester, vilket underlättar simulering av olika scenarier och effektiv testning av applikationen.
• Stort community. Flask har funnits sedan 2010 och har en väldokumenterad miljö med en stor och engagerad community.

Fördelar med Flask 👍

• Flexibilitet. Flask ger utvecklare full kontroll över hur applikationen ska bete sig och se ut.
• Skalbarhet. Flask möjliggör utveckling av stora och komplexa applikationer med relativt lite extra arbete.
• Rikt bibliotek av tredjepartsmoduler. Det stora utbudet av tredjepartsbibliotek som är kompatibla med Flask ökar funktionaliteten och ger utökade möjligheter.

Nackdelar med Flask 👎

• Komplexitet. Flask kan vara komplicerat att förstå och kräver viss programmeringsbakgrund för att kunna användas effektivt.
• Långsammare hastighet. Jämfört med FastAPI är Flask något långsammare i utförande.

FastAPI vs. Flask: En jämförelse av funktionerna

Datavalidering

FastAPI använder Pydantic-biblioteket för att underlätta datavalidering, vilket förenklar processen. Utvecklare kan specificera validering och ytterligare information om parametrarna de använder i FastAPI.

Flask saknar däremot inbyggd validering. Om ett program exempelvis förväntar sig ett heltal men får en sträng, kommer programmet sannolikt att krascha. Utvecklaren måste därför hantera valideringen manuellt i Flask. Det går att använda tredjepartsbibliotek som Flask-Marshmallow eller Flask-Inputs för datavalidering, men dessa utvecklas separat från huvudramverket, vilket kan leda till kompatibilitetsproblem.

Dokumentationsstöd

Dokumentation är en vital del av ett API eftersom det vägleder andra användare. FastAPI genererar dokumentation automatiskt när du utvecklar ditt API. Ramverket skapar även ett användarvänligt gränssnitt där du kan testa API:et, även innan du har utvecklat front-end-koden.

De automatiskt genererade dokumenten kan nås via `/docs` eller `/redoc`, och Swagger UI kan användas när du använder FastAPI. Dokumenten listar också alla slutpunkter för ditt API.

Flask saknar automatisk dokumentationsgenerering. Även om Flask stöder dokumentation måste den skapas manuellt.

WSGI och ASGI

Flask använder Web Server Gateway Interface (WSGI), en Python-standard som möjliggör interaktion mellan webbservrar och applikationer. WSGI kan vara utmanande för nybörjare, men relativt enkelt att hantera för utvecklare med erfarenhet från Ruby eller PHP.

Utvecklarna bakom FastAPI introducerade Asynchronous Server Gateway Interface (ASGI). ASGI möjliggör utveckling av händelsestyrda, asynkrona webbapplikationer. ASGI är ett standardgränssnitt mellan Python-webbservrar, applikationer och ramverk som stöder asynkroniserad kommunikation.

Det är möjligt att integrera applikationer från WSGI-ramverk som Flask ovanpå en FastAPI-applikation. Det kan exempelvis vara så att en FastAPI-app körs i rotkatalogen och Flask (WSGI) hanterar förfrågningar på olika stigar.

Visning av felmeddelanden

FastAPI visar felmeddelanden i JSON-format, medan Flask använder HTML-sidor för att visa felmeddelanden.

Flask har funnits sedan 2010 och har en stark community. FastAPI lanserades 2018 och dess community är ännu inte lika stor. En aktiv community är till stor hjälp när du stöter på problem under kodningen, eftersom du kan få hjälp och svar på dina frågor. En stor community bidrar också till nya funktioner och förbättringar av ramverket.

	Flask	FastAPI
Datavalidering	Ingen inbyggd validering	Inbyggd validering
Community	Stor community	Mindre community
Felmeddelanden	Visas som HTML-sidor	Visas i JSON-format
Dokumentation	Manuell	Automatisk
Asynkron support	Nej	Ja
Prestanda	Begränsad med WSGI	Använder ASGI

När ska man använda FastAPI istället för Flask, och vice versa?

Både FastAPI och Flask är utmärkta ramverk, men lämpar sig för olika användningsfall. Det är värt att notera att FastAPI är byggt ovanpå Flask, trots att det senare är ett mikroramverk.

Flask är ett mikroramverk, medan FastAPI är ett mer komplett ramverk med alla verktyg som krävs för att skapa ett API.

FastAPI är lämpligt för API-utveckling. Det erbjuder flera alternativ för att snabbt bygga backend-servrar, även om du är ny inom programmering. Om hög hastighet och prestanda är viktigt, är FastAPI ett utmärkt val. Det passar också väl om du vill bygga ett CDN med förväntad hög trafikbelastning.

Flask erbjuder å andra sidan fler verktyg och är idealiskt när du vill snabbt prototyputveckla nya idéer och applikationer. Det är också ett bra alternativ för mikrotjänster med få slutpunkter. Flask är även praktiskt om du vill utveckla en liten applikation som sannolikt kommer att växa och expandera på sätt som du kanske inte förutsett.

När ska man använda FastAPI?

• För att bygga webb-API:er
• För att skapa API:er med färre fel och buggar

När ska man använda Flask?

• För att skapa prototyper
• För att bygga webbapplikationer

Sammanfattning

Valet mellan FastAPI och Flask för din Python-applikation beror på dina specifika behov och preferenser. Om du vill utveckla ett högpresterande webb-API, är FastAPI ett utmärkt val. Om du å andra sidan vill skapa en snabb prototyp eller en mikrotjänst, är Flask ett lämpligt alternativ.