När vi samlar alltmer information online, blir det allt viktigare att förstå vad som händer med våra konton och digitala data när vi inte längre finns. Denna artikel utforskar de lagar och policyer som styr vad som händer med dina digitala tillgångar efter döden, samt hur du kan se till att dina önskemål uppfylls. Det kan kännas obehagligt att prata om, men att reflektera över sitt digitala arv är en viktig aspekt av planering.
Mycket av det vi lagrar online har ett stort sentimentalt värde. Tänk på dina e-postmappar, fotografier, dokument som lagras i molnet och din närvaro i sociala medier. Det kan även finnas ekonomiskt värde, då ditt Google-konto kan innehålla nycklar till allt från bankuppgifter till dokumentation om din karriär.
Ett nyligen rapporterat fall där Apple vägrade att ge en änka sin makes lösenord illustrerar problematiken. Först efter att änkan kontaktade media bad Apple om ursäkt och erbjöd hjälp. Detta visar att det behövs ett bättre sätt att hantera en anhörigs digitala konton efter döden, utan att dela känsliga lösenord i onödan.
Ingen vill se sitt digitala liv suddas ut efter sin död. Det kan även finnas ett behov av att kunna inaktivera konton, till exempel för att undvika oönskade inlägg på en Facebook-vägg.
Dagens lagstiftning är inte fullt utvecklad när det kommer till digital egendom. Därför kan släktingar eller testamentsexekutorer ha svårt att få tillgång till dina digitala tillgångar om du inte delat med dig av dina lösenord.
Vi ska nu undersöka vad svensk lag säger om detta ämne. Vi tittar också på hur stora teknikföretag hanterar detta, och hur du kan säkerställa att dina önskemål efterlevs.
Ditt Facebook-konto efter döden
Facebook har en etablerad policy som gör det möjligt för en testamentsexekutor att begära att ett konto stängs ner eller görs till minnesmärke. Facebook behåller dock all information och du kan inte se något som du inte hade tillgång till medan kontoinnehavaren levde. Facebook testar i USA en funktion där användare i förväg kan bestämma vad som ska hända med deras konto efter döden.
För närvarande finns två alternativ tillgängliga i Sverige: kontot kan raderas eller göras till minnesmärke. I det senare alternativet tas känslig information som statusuppdateringar och kontaktuppgifter bort, och endast bekräftade vänner kan se profilen. Väggen lämnas dock kvar, så att vänner och familj kan göra inlägg till minne av den avlidne. När ett konto är minnesmärkt kan ingen logga in på det.
För att antingen radera eller minnesmärka ett konto krävs dödsbevis. Begäran måste komma från någon som kan bevisa att hen har rätt att agera på den avlidnes vägnar.
Även om kontot raderas, behåller Facebook ett arkiv med en kopia av allt som någonsin laddats upp. Kontoinnehavaren kan ladda ner detta arkiv, men det är inte möjligt för en släkting eller testamentsexekutor att få tillgång till det, eftersom det skulle innebära ett integritetsbrott.
Facebook ger endast verifierade släktingar tillgång till information som den avlidne valt att dela. Företaget ger inte heller tillgång till privata meddelanden, eftersom det skulle innebära ett intrång i den avlidnes integritet. Facebook bekräftar inte heller om de skulle respektera önskemål om tillgång som specificerats i ett testamente.
Facebook tar integriteten för avlidna användare på största allvar. I ett uppmärksammat fall nekades föräldrarna till en 15-åring tillgång till hans konto, även efter att de fått ett domstolsbeslut.
Med sin nya funktion tillåter Facebook amerikanska användare att välja en ”legacy contact” som kan uppdatera profilbilden, acceptera vänförfrågningar och göra inlägg på tidslinjen efter döden. Denna funktion kommer så småningom att lanseras globalt.
Ditt Twitter-konto efter döden
Twitter har en liknande policy som Facebook. En testamentsexekutor eller familjemedlem kan begära att ett konto avaktiveras. Twitter ger dock inte tillgång till kontot, och behåller all information.
Twitter samarbetar med en person som kan bevisa att hen har rätt att agera för dödsboets räkning, eller med en verifierad närmaste familjemedlem för att avaktivera ett konto.
Twitter påpekar att användare äger sina egna konton. Av integritetsskäl ger de inte tillgång till en avliden användares konto, oavsett relation till den avlidne. Inte heller Twitter vill kommentera om de skulle tillåta tillgång via ett testamente. Dock är den mesta informationen på Twitter offentlig och synlig för alla.
Ditt Google-konto efter döden
Google-kontot kan vara ett av de viktigaste att få tillgång till efter att någon dör, men det är också det svåraste. Google hanterar varje fall individuellt och behåller all data. Det finns inget enkelt sätt att inaktivera ett konto.
Google erbjuder en mängd olika onlinetjänster, inklusive Gmail (e-post), Picasa (fotohotell), Google Plus (socialt nätverk) och Google Drive (dokumenthotell). Alla dessa tjänster är kopplade till ett enda konto, och Google har liknande policyer för alla.
Det är möjligt att återställa ett raderat Google-konto om man agerar snabbt.
Det finns inga fasta regler, och varje fall behandlas individuellt. Det kan finnas utrymme för en auktoriserad person att få tillgång till en avliden kontoinnehavares digitala tillgångar.
Google har inte velat svara på frågor om detaljer. Det är därför svårt att veta om all information behandlas som konfidentiell, eller om till exempel fotoalbum i Picasa skulle vara mer tillgängliga än Gmail-meddelanden.
Google erbjuder en funktion som kallas ”Inactive Account Manager”. En kontoinnehavare kan välja att en betrodd kontakt ska få ett e-postmeddelande om kontot är inaktivt under en viss tid. E-postmeddelandet innehåller en länk för att ladda ner visst innehåll, som definierats av kontoinnehavaren.
Digitala tillgångar med ekonomiskt värde
När det gäller digital egendom med ekonomiskt värde är situationen klarare. Vissa tillgångar, som ett onlinebankkonto, kan hanteras på samma sätt som traditionella tillgångar. Butiker eller spelsajter med en kredit till förmån för den avlidne är också enkla att värdera och administrera enligt lagen.
Du kan tro att samma sak gäller för onlineegendom du betalat för, som musik på iTunes. Men så är inte fallet.
Apple meddelar att sådan egendom dör med den person som köpt den. Du köper inte musiken, utan en licens att lyssna på den, och licensen är inte överlåtbar. Samma sak gäller för filmer, appar, tidningar och böcker. Distrubition online har ökat efterlevnaden av dessa villkor. Vi ser ju inte samma polisiära tillslag mot second hand skivbutiker idag.
Hantera din digitala egendom
För att dina digitala tillgångar ska bli tillgängliga för din familj eller andra förmånstagare, måste du vidta åtgärder i förväg. Att dela dina lösenord med släktingar är en lösning, men inte optimal. Det finns en risk att dina konton kan komprometteras medan du lever. Dessutom är det lätt att glömma att informera släktingar varje gång du byter lösenord.
Ett lösenordshanteringsverktyg som KeePass eller 1Password kan vara ett alternativ. De lagrar alla dina lösenord i en krypterad fil på din dator. Du kan också göra en lista i ett krypterat Word-dokument. Kom ihåg att uppdatera dokumentet när du ändrar lösenord.
Beroende på om du vill att någon ska ha tillgång till dina lösenord medan du lever eller inte, har du två alternativ. Antingen ger du någon lösenordet till ditt lösenordshanteringsverktyg eller Word-dokument, eller så ger du informationen till din advokat, med instruktioner om att den endast ska lämnas ut i händelse av din död.
Att hantera ett dödsbo är en lång process. Det kan dröja en tid innan en släkting kan hantera den avlidnes digitala tillgångar. Det är viktigt att känna till hur lång tid det tar innan ett konto, och all tillhörande data, raderas på grund av inaktivitet.
Denna information brukar inte anges i villkoren för varje tjänst. Twitter meddelar att konton kan raderas efter sex månaders inaktivitet, men varken Facebook eller Google har meddelat hur länge ett konto kan vara inaktivt. Vänta därför inte för länge med att ta hand om en älskad persons digitala tillgångar.
Den rättsliga situationen
Enligt svensk lag är en personlig företrädares skyldighet att samla in och förvalta den avlidnes egendom. Detta gäller även för digitala tillgångar. Dessa tillgångar ska skyddas och samlas in för förmånstagarna. Detta gäller även digital egendom med huvudsakligen sentimentalt värde.
Den digitala egendomen lagras ofta på servrar som delas med andra. Tjänsteleverantörerna kan finnas i andra länder än användaren. Datat kan dessutom finnas lagrat på servrar i flera länder. Det kan därför vara oklart vilken lagstiftning som ska gälla.
Det faktum att en användare dör i Sverige med ett Facebook- eller Twitter-konto innebär inte att svensk lag kommer att gälla. Istället kan det vara villkoren hos tjänsteleverantören som gäller. Det saknas enhetlighet, så varje tjänsteleverantör tar ett eget beslut om vad som ska hända med de digitala tillgångarna.
Med denna situation i åtanke kontaktade vi några av de största aktörerna som du sannolikt anförtror dina online-tillgångar.