Att hantera sårbarheter är en effektiv metod för att stärka säkerhetsläget i din organisation.
I takt med att cybersäkerhetsproblemen globalt ökar, har det blivit avgörande att införa robusta strategier och system för att skydda dina system, nätverk och data från angrepp.
Det är också viktigt att öka medvetenheten om säkerhet och utbilda dina anställda ordentligt så att de kan motverka eller förebygga attacker proaktivt.
Denna artikel behandlar vad sårbarhetshantering innebär, dess betydelse, de olika stegen samt annan relevant information.
Läs vidare för att lära dig mer!
Vad innebär sårbarhetshantering?
Sårbarhetshantering är ett omfattande cybersäkerhetsprogram som innefattar att identifiera, prioritera, bedöma och åtgärda ”sårbarheter” eller säkerhetsbrister i en organisations system, enheter, applikationer och nätverk. Målet är att skydda dem från dataintrång och cyberattacker.
En sårbarhet kan vara en svaghet som:
- Oinstallerad eller inaktuell programvara
- Felaktiga konfigurationer av operativsystem
- Felaktiga säkerhetsinställningar
- Bristande eller saknad autentisering
- Otillräcklig eller saknad datakryptering
- Mänskliga fel
- Användning av riskfyllda verktyg från tredje part
Sårbarhetshantering är en kontinuerlig och proaktiv process som syftar till att upprätthålla säkerhet dygnet runt. Den innefattar även att kontinuerligt övervaka dina tillgångar och enheter för att snabbt identifiera och åtgärda problem.
Processen syftar till att förbättra organisationens säkerhetsläge och minska attackytan och de övergripande riskerna genom att upptäcka och eliminera säkerhetsbrister. Den hjälper dig också att hålla dig informerad om nya säkerhetshot och skyddar dina tillgångar från dem.
Idag har sårbarhetshanteringsprocessen underlättats genom introduktionen av olika mjukvarulösningar och verktyg som gör det möjligt att hantera identifiering, bedömning och åtgärder på en enda plattform. Dessa system kan automatisera olika steg i processen, vilket sparar tid och resurser som kan användas för att utforma strategier för att förbättra säkerheten.
Varför är sårbarhetshantering viktig?
I en organisation används många enheter, system, applikationer, nätverk och apparater. Dessa kan ha flera säkerhetsbrister som kan förvärras över tid och utvecklas till säkerhetshot.
Det finns många exempel på oaktsamhet i säkerhetsuppdateringar, felkonfigurationer, åtkomsthantering, patchning och åtgärder. Sådana sårbarheter kan öka säkerhetsriskerna eftersom angripare kan identifiera och utnyttja dem för att genomföra omfattande attacker.
Som följd kan en organisation förlora känslig data och deras system, appar och enheter kan äventyras. Detta kan leda till många problem relaterade till ekonomi, juridik och kundrelationer.
Det är här sårbarhetshantering kommer in i bilden, den hjälper dig att inta en kontinuerlig och proaktiv säkerhetsstrategi och snabbt upptäcka och åtgärda sårbarheter för att undvika potentiella problem.
Här följer några fördelar med sårbarhetshantering för din organisation:
Förbättrad insyn
Sårbarhetshantering ger dig bättre insyn i alla dina system, enheter, nätverk, applikationer och data, tillsammans med de sårbarheter som är förknippade med dem.
Med denna insikt kan du skapa ett omfattande system för att rapportera och spåra dessa sårbarheter. Detta gör att du och ditt team kan göra bättre planer för att åtgärda sårbarheterna och skydda dina tillgångar.
Snabbare respons på hot
Som tidigare nämnt ger sårbarhetshantering dig ökad kunskap om sårbarheterna i dina system och nätverk. Genom att identifiera dessa sårbarheter kan du bedöma och åtgärda dem proaktivt.
Eftersom det är en pågående process kan du kontinuerligt övervaka sårbarheter och åtgärda dem så snart de uppstår. Även om en attack skulle inträffa blir det lättare att svara snabbare än om du inte hade ett sårbarhetshanteringsprogram.
Uppfylla efterlevnadskrav
Tillsynsorgan som HIPAA, GDPR och PCI DSS ställer strikta krav på dataskydd för organisationer. Om en organisation inte uppfyller dessa standarder och krav kan den drabbas av sanktioner.
Effektiv sårbarhetshantering kan hjälpa dig att säkerställa efterlevnad av regler. Det ger dig möjlighet att bedöma och identifiera dina sårbarheter samt korrigera dem. Du måste också uppdatera programvara i tid, hantera lager korrekt samt aktivera rätt konfigurationer och så vidare.
Förbättrat säkerhetsläge
En väl fungerande sårbarhetshanteringsprocess kan stärka organisationens övergripande säkerhet, inklusive alla tillgångar och nätverk. Kontinuerlig övervakning säkerställer att ingen sårbarhet förblir oupptäckt och gör det möjligt att snabbt kategorisera och lösa problem innan de kan utnyttjas av en angripare.
Kostnadseffektivt
Sårbarhetshantering kan vara kostnadseffektivt. Skadan som en cyberattack kan orsaka är mycket större än kostnaden för att implementera en sårbarhetshanteringsprocess i en organisation, även om du använder dedikerade verktyg.
Företag har förlorat miljontals kronor på grund av attacker, och återställningsprocessen kan också vara mycket kostsam.
Istället för att gå igenom allt detta kan du implementera en proaktiv sårbarhetshantering. Det hjälper dig att prioritera högrisksårbarheter först för att eliminera exploatering.
Bevarat förtroende
Att förbättra säkerheten är inte bara bra för din organisation utan också för dina partners och kunder. Genom att implementera sårbarhetshantering och skydda data och system gör du dig mer pålitlig och trovärdig för dina kunder och partners.
Utöver detta erbjuder sårbarhetshantering ytterligare fördelar:
- Den kan minska manuella arbetsflöden och automatisera processen för övervakning, åtgärder och varningar
- Organisationer kan uppleva ökad operativ effektivitet
- Den kan hjälpa dina team att arbeta i linje med organisationens säkerhetsmål
Sårbarhetshanteringens livscykel
Sårbarhetshantering omfattar vissa steg eller faser som utgör sårbarhetshanteringens livscykel, från det att sårbarheter upptäcks till åtgärdande och kontinuerlig övervakning.
#1. Identifiering
I den första fasen måste du skapa en fullständig lista över alla tillgångar i din organisation. Det kan vara dina system, enheter, utrustning, nätverk, applikationer, filer, operativsystem, hårdvara med mera.
Dessa komponenter kan innehålla sårbarheter, som programuppdateringar, konfigurationsfel, buggar, etc. som cyberangripare vill utnyttja. Dessutom innehåller de företags- och kunddata som angripare kan komma åt och orsaka skada.
Så förutom att identifiera dina tillgångar måste du också upptäcka sårbarheter i dem. Du kan använda sårbarhetsskannrar för detta ändamål. Du kan också utföra en revision för att få en fullständig rapport över tillgångar och sårbarheter.
#2. Klassificering och prioritering
När du har upptäckt tillgångar och sårbarheter grupperar du dem baserat på deras kritikalitet och värde för verksamheten. På så sätt kan du prioritera de grupper som kräver omedelbara åtgärder så att du kan åtgärda dem först innan de leder till ett säkerhetsintrång. Att prioritera tillgångar är också praktiskt när du allokerar resurser till var och en av dem.
#3. Bedömning
I den här fasen måste du bedöma riskprofilerna för varje tillgång. Många organisationer använder Common Vulnerability Scoring System (CVSS) för detta ändamål. Denna öppna och fria standard kan hjälpa dig att utvärdera och förstå egenskaperna och svårighetsgraden av varje programvarusårbarhet.
Enligt CVSS varierar basscoren från 0 till 10. National Vulnerability Database (NVD) tilldelar CVSS-poäng för svårighetsgraden. Dessutom innehåller NVD data som hämtats av IT-personal och automatiserade lösningar för sårbarhetshantering.
Så här ges CVSS-poäng:
- 0 – Inga
- 0,1–3,9 – Låg
- 4,0–6,9 – Medium
- 7,0–8,9 – Hög
- 9,0–10,0 – Kritisk
Så när du bedömer sårbarheterna, beakta klassificeringen av tillgångar, exponering för säkerhetsrisker och kritikalitet. Detta hjälper dig att avgöra vilka tillgångar som bör åtgärdas först.
#4. Rapportering
När du har utvärderat varje sårbarhet och tillgång i din organisation, dokumentera dem och rapportera dem till beslutsfattare. Du kan markera risknivån för varje tillgång beroende på den bedömning du har gjort.
Du kan också lämna in aktivitetsrapporter varje vecka, två gånger i månaden eller varje månad. Detta hjälper dig att hålla dig uppdaterad om alla sårbarheter och säkerställa att inget lämnas odokumenterat.
Dessutom måste du presentera din strategi för hur du ska åtgärda de identifierade sårbarheterna. Detta ger ditt team en uppfattning om hur man ska gå vidare med lösningen och påskynda processen.
#5. Åtgärdande
I det här skedet ska du och ditt team ha fullständig information om tillgångar och sårbarheter, tillsammans med prioritetsnivåer för varje tillgång.
Nu måste ditt team fatta beslut om hur varje sårbarhet ska hanteras och vilka verktyg och tekniker som ska användas. Varje teammedlem måste ha en tydlig förståelse för sina roller och ansvarsområden. Detta inkluderar inte bara cybersäkerhetsteam utan även IT, drift, PR, ekonomi, juridik etc. Du måste också få stöd från intressenter och kunder.
När allt är klart börjar du åtgärda de sårbarheter som är mest kritiska för din organisation. Även om du kan göra det manuellt, kan du med hjälp av verktyg automatisera och påskynda hela processen och spara mycket tid, ansträngning och resurser.
#6. Omvärdering
När du har åtgärdat alla kända sårbarheter i dina system, enheter, nätverk och applikationer är det dags att omvärdera dem. Du måste utföra revisioner för att omvärdera och säkerställa att alla sårbarheter har eliminerats.
Detta gör att du kan upptäcka eventuella återstående problem och ta bort dem. Du måste också fortsätta följa upp med ditt team för att veta statusen för sårbarheter och tillgångar.
#7. Övervakning och förbättring
Sårbarhetshanteringscykeln slutar inte med att du åtgärdar de kända sårbarheterna i ditt system. Det är istället en kontinuerlig process som kräver att du ständigt övervakar ditt nätverk och dina system för att upptäcka och åtgärda sårbarheter innan någon angripare utnyttjar dem.
På så sätt fortsätter sårbarhetshanteringscykeln. Du måste fortsätta identifiera, prioritera, bedöma, åtgärda, omvärdera och övervaka sårbarheter för att skydda ditt nätverk, dina data och system samt förbättra ditt övergripande säkerhetsläge.
Dessutom måste du också hålla dig själv och ditt team uppdaterade om de senaste hoten och riskerna för att proaktivt kunna bekämpa dem om de skulle uppstå.
Sårbarhetshantering kontra penetrationstestning
Många blandar ihop sårbarhetshantering eller -bedömning med penetrationstestning. Anledningen kan vara många saker, eftersom båda är säkerhetsrelaterade tekniker där målet är att skydda en organisations data, system och användare från cyberattacker.
Men penetrationstestning skiljer sig från sårbarhetshantering på många sätt. Låt oss se hur.
Penetrationstestning är en typ av mjukvarutestning som efterliknar aktiviteter eller handlingar från interna eller externa cyberangripare i syfte att bryta igenom en organisations nätverk och säkerhetsåtgärder och få tillgång till känslig data eller hindra verksamheten.
Denna testning utförs av en penetrationstestare eller etisk hackare som använder avancerade tekniker och verktyg.
Sårbarhetshantering är däremot inte en enskild process utan en kontinuerlig process som innebär att identifiera sårbarheter och prioritera, bedöma och åtgärda dem, tillsammans med rapportering och kontinuerlig övervakning av dem.
Den syftar till att ta bort alla sårbarheter från en organisations system, enheter, applikationer etc., så att ingen angripare kan utnyttja dem och omvandla dem till en cyberattack.
| Sårbarhetshantering | Penetrationstestning |
| Innebär att identifiera alla tillgångar och sårbarheter i system. | Innebär att bestämma omfattningen av en cyberattack. |
| Bedömer risknivån som är förknippad med varje sårbarhet för organisationen. | Testar insamlingen av känslig data. |
| Syftar till att ta bort alla sårbarheter från system och enheter. | Syftar till att undersöka ett givet system och dokumentera det i en rapport. |
| Granskar och analyserar alla system och sårbarheter för att förstå din attackyta. | Utför penetration på en given mjukvarulösning eller ett system för att förstå riskerna. |
| Är en kontinuerlig process. | Är inte en kontinuerlig process utan utförs när du vill veta hur ett system skulle reagera på ett cyberhot. |
Utmaningar inom sårbarhetshantering
Många organisationer stöter på utmaningar när de implementerar sårbarhetshantering. Dessa är:
- Begränsade resurser och tid: Organisationer har begränsade resurser och tid för sårbarhetshantering. Personalen är inte tillgänglig hela tiden för att spåra ändringar, rapportera och mildra problem. Men angripare vilar inte ens på helgdagar eller helger. Därför kan attacker ske när som helst om sårbarheterna inte åtgärdas i tid.
- Felaktig prioritering: Ibland prioriterar beslutsfattare åtgärder av sårbarheter baserat på vissa förutfattade meningar som kan påverka deras beslut. Om en kritisk sårbarhet lämnas oadresserad kan den snabbt utvecklas till ett cyberintrång.
- Använda riskfyllda tredjepartsverktyg: Många organisationer har lidit enormt av att använda riskfyllda tredjepartsverktyg för patchning. Det ökar inte bara attackytan utan gör också arbetsflödet ineffektivt.
- Manuell process: Många organisationer föredrar fortfarande att spåra och åtgärda sårbarheter manuellt. Detta kan skapa grogrund för fel och ineffektivitet samt öka riskerna. Om det dessutom finns för många säkerhetsbrister att spåra och åtgärda kan processen bli ineffektiv och angripare kan utnyttja sårbarheterna innan du åtgärdar dem.
Därför är det fördelaktigt att använda säkrare verktyg för sårbarhetshantering för att automatisera dessa processer.
Lösningar för sårbarhetshantering är verktyg som kan automatisera olika delar av sårbarhetshanterings livscykel. Det finns verktyg för att övervaka, upptäcka och eliminera sårbarheter, tillsammans med rapportering, varningar med mera.
Några verktyg att överväga är:
Genom att använda dem kan du spara många resurser, tid och ansträngning samtidigt som du får exakt insyn och åtgärder på en enda plattform.
Bästa metoder för att implementera sårbarhetshantering
Här följer några av de bästa metoder du kan överväga när du implementerar sårbarhetshantering i din organisation:
- Utför noggrann skanning: För att eliminera alla kritiska sårbarheter i hela ditt nätverk måste du noggrant skanna varje slutpunkt, enhet, system, tjänst och applikation. För detta kan du först identifiera alla tillgångar och sedan hitta sårbarheter i var och en av dem.
- Kontinuerlig övervakning: Aktivera ett system för att utföra kontinuerlig övervakning och skanning av dina tillgångar så att problem kan registreras så snart de uppstår. Du kan också använda några verktyg för att schemalägga och skanna dina system varje vecka eller månad för att hålla dig uppdaterad om sårbarheter.
- Prioritera ordentligt och säkerställ ansvarsskyldighet: Prioritera dina sårbarheter och tillgångar korrekt utan förutfattade meningar. Du måste också utse ägare till dina kritiska tillgångar så att de kan ta ansvar för att hålla tillgångarna i bästa skick och patcha dem regelbundet.
- Dokumentera ordentligt: Dokumentation och rapportering förbises ofta av många. Dokumentera därför alla sårbarheter med tillhörande tillgångar, tidslinje och resultat. Detta hjälper dig att snabbt åtgärda liknande fall.
- Utbildning och medvetenhet: Utbilda dina anställda och informera dem om de senaste trenderna och hoten inom cybersäkerhet. Du måste också ge dem rätt verktyg så att de kan bli mer produktiva och proaktiva när det gäller att identifiera och åtgärda säkerhetsbrister.
Slutsats
Jag hoppas att informationen ovan hjälper dig att förstå sårbarhetshantering och underlätta implementeringsprocessen för att förbättra säkerheten.
För att göra processen effektivare kan du använda lösningar för sårbarhetshantering för att utföra proaktiv identifiering och åtgärda sårbarheter i ditt system och nätverk.
Du kan också undersöka några av de bästa programmen för sårbarhetshantering.