Många applikationer vi använder sig av en affärsmodell som kallas ”freemium”. Denna term, en kombination av ”gratis” och ”premium”, innebär att du kan ladda ner dessa appar utan kostnad, men att du behöver betala för att få tillgång till de mer avancerade premiumfunktionerna. Denna strategi är populär bland utvecklare som vill generera intäkter från sin mjukvara.
Freemium-applikationer är inget nytt fenomen
Freemium-mjukvara representerar en form av intäktsgenerering där vissa funktioner hålls tillbaka och endast görs tillgängliga efter en betalning, oavsett om det handlar om en prenumeration eller en engångsavgift. Även om begreppet ”freemium” har fått större spridning först nyligen, har denna affärsmodell för att tjäna pengar på digitala produkter funnits under en längre tid.
Konceptet med att ta betalt för utökade funktioner har sina rötter i uppkomsten av shareware och dess olika varianter. Till exempel fungerade testprogram, som äldre versioner av Adobe Photoshop eller Internet Download Manager, endast under en begränsad period på 30 dagar utan en betald licens.
Det fanns också så kallad ”crippleware”, applikationer som medvetet begränsade användarens möjligheter om man inte betalade. Videoredigeringsprogram blockerade ofta hela verktygsuppsättningar, införde tidsbegränsningar eller la till stora vattenstämplar på de skapade videorna.
Men med mobilapplikationernas intåg har freemium-apparna blivit mer utbredda än någonsin tidigare. De kan till och med vara den vanligaste typen av applikationer på din smarttelefon idag.
Freemium-appar finns överallt
En utvecklare kan tjäna pengar på en mobilapplikation på flera olika sätt. Det första alternativet är att ta betalt för appen direkt vid nedladdning. Men med den hårda konkurrensen i Play Store och App Store blir det allt svårare att övertyga användare att köpa en app som de inte kan testa i förväg.
Annonser är ett annat sätt att generera inkomster från en app, men de flesta upplever dem som störande. Dessutom är det inte den mest tillförlitliga metoden för att säkerställa en stabil intäktsström.
Därför väljer många utvecklare det tredje alternativet: freemium-modellen. Nästan alla typer av applikationer, från produktivitetsverktyg och väder-widgets till dejtingappar, har en inbyggd freemium-struktur. Även vissa fotoappar, som den omtyckta kameraappen VSCO för iPhone, tar betalt för tillgång till speciella filter och effekter.
Spotify tillämpar också en freemium-modell med både gratis- och premiumnivåer. Med gratisversionen kan du lyssna på musik med annonser. Genom att betala en månadsavgift får du tillgång till fördelar som att ladda ner musik för offlinelyssning, reklamfri uppspelning och högre ljudkvalitet.
De flesta molnlagringstjänster, som exempelvis Dropbox, OneDrive och Google Drive, använder sig också av freemium-modellen. Du får en viss mängd gratis lagringsutrymme som du kan utöka genom att betala för extra lagring.
Freemium-modellen är inte enbart begränsad till konsumentprogramvara. Även framstående företagstjänster som Slack, SurveyMonkey och Asana använder den aktivt.
Framväxten av köp inuti appen och ”gratis att spela”
En stor del av ökningen av freemium-applikationer kan tillskrivas fenomenet med köp inuti apparna. Varje mobilapp i Play Store och App Store har möjlighet att sälja ytterligare funktioner. De flesta appar som använder annonser har också ett inbyggt köpalternativ som ger dig möjlighet att ta bort annonserna helt och hållet.
Eftersom dessa köp är kopplade till ditt Google- eller Apple-konto kan du slutföra ett köp inuti appen med ett enkelt knapptryck. Därför använder många utvecklare något som kallas ”mörka mönster” för att uppmana dig att spendera pengar. Denna taktik inkluderar popup-fönster som lockar dig att låsa upp extra funktioner första gången du öppnar en app, eller otroligt (och medvetet) påträngande annonser.
Köp inuti apparna är särskilt vanliga i ”gratis att spela”-videospel, som ofta använder de mest aggressiva metoderna när det gäller intäktsgenerering. Till skillnad från applikationer som blockerar specifika funktioner bakom en betalvägg, använder spel ofta mikrotransaktioner. Dessa försöker få dig att upprepade gånger spendera pengar på specifika föremål, karaktärer eller valuta i spelet.
Det har förekommit flera incidenter som har uppmärksammats i media där föräldrar har upptäckt att deras barn har spenderat stora summor pengar på föremål i spel. Vissa mobilspel begränsar till och med antalet gånger du kan spela under en viss tidsperiod om du inte betalar.
Freemiums framtid
Det är osannolikt att freemium-modellen kommer att försvinna inom den närmaste framtiden. Den ger utvecklare möjlighet att nå en mycket större publik för sina appar och minskar risken för piratkopiering. Många användare är också helt nöjda med att använda de annonsfinansierade versionerna av freemium-applikationerna. Andra uppskattar möjligheten att testa en del av en app gratis innan de väljer att köpa ytterligare funktioner.
Oavsett vilket är det viktigt för konsumenter att vara medvetna om varifrån mjukvaran de använder kommer och hur dess utvecklare genererar sina intäkter.