Ett illavarslande meddelande kan dyka upp från ingenstans. En okänd avsändare påstår att du är skyldig pengar eller att en närstående befinner sig i svårigheter. Om du inte betalar eller lämnar ut personliga uppgifter hotar de med konsekvenser.
Detta är minst sagt oroande. Den här typen av ”quid pro quo”-attacker tycks även öka. Men vad är egentligen en ”quid pro quo”-attack, och hur kan du skydda dig?
Vad innebär en Quid Pro Quo-attack?
Den latinska frasen ”quid pro quo” betyder ”något för något” – att ge något i utbyte mot något annat. När det gäller attacker eller bedrägerier, kan ett ”quid pro quo”-schema ha flera olika utformningar:
- Utpressning: Angriparen får tillgång till, eller påstår sig ha tillgång till, känsliga uppgifter såsom foton, meddelanden eller webbhistorik. De hotar med att offentliggöra informationen om offret inte betalar en summa pengar.
- Social manipulation: Angriparen skapar ett akut scenario, som en nödsituation eller en brådskande faktura. De manipulerar offret att omedelbart skicka pengar eller dela med sig av personlig information.
- Mutor/gåvor: Angriparen erbjuder betalning, gåvor, tillgång till unika möjligheter eller andra fördelar i utbyte mot känslig data, olämpliga bilder/videor, möten, etc.
Det som förenar dessa attacker är att angriparen begär att offret avstår från något av värde för att i gengäld få något, vilket ofta resulterar i ekonomiskt bedrägeri, identitetsstöld eller utnyttjande.
Hur Quid Pro Quo-attacker riktar in sig på offer
Även om dessa attacker ofta sker på nätet, kan ”quid pro quo”-angripare använda sig av flera olika metoder.
1. Telefonsamtal
Bildkälla: stockking/freepik
Tyvärr är ”quid pro quo”-attacker via telefon fortfarande relativt vanliga. Den som ringer utger sig för att vara en auktoritetsperson och pressar offret till att utföra olämpliga eller olagliga handlingar. Här följer några exempel:
- Falska samtal från skattemyndigheten: Personen påstår sig ringa från skattemyndigheten och hävdar att du är skyldig skatt. De hotar dig med arrestering eller andra rättsliga åtgärder om du inte betalar direkt via telefon. Detta är en fullständig bluff! Skattemyndigheten hotar inte på detta sätt via telefon.
- Falska samtal från serviceföretag: Någon ringer och påstår sig vara från ett elbolag eller annan tjänsteleverantör. De hävdar att din tjänst kommer att stängas av om du inte omedelbart betalar en försenad faktura eller lämnar ut personlig information. Det bästa är att lägga på luren och ringa företaget direkt.
- Falska nödsamtal från familjemedlemmar: Bedragaren utger sig för att vara en familjemedlem eller vän som råkat ut för en olycka eller juridiska problem. De ber dig överföra pengar direkt för att hjälpa dem. Kontrollera alltid en nödsituation genom att kontakta andra familjemedlemmar eller sjukhuset innan du skickar pengar.
Gemensamt för dessa samtal är att den som ringer skapar en känsla av brådska och rädsla för att få dig att agera förhastat utan att undersöka detaljerna närmare.
2. E-post och meddelandeappar
Bildkälla: freepik/freepik
E-post är en vanlig kanal för ”quid pro quo”-attacker. Angriparen kan enkelt skicka ut krav till ett stort antal potentiella offer.
En vanlig metod är att skicka e-post som påstår att de har tillgång till komprometterande eller privat information om dig. De hotar vanligtvis med att offentliggöra informationen om du inte betalar eller gör som de säger. Detta är troligtvis inget annat än utpressning. Det bästa är att radera den här typen av meddelanden och undvika att interagera med dem. Angriparen bluffar förmodligen och vill bara skrämma dig till lydnad.
En annan metod är att fiska efter känslig information som lösenord eller kreditkortsuppgifter. E-postmeddelandet kan hävda att det finns ett problem med ett av dina konton som du måste verifiera omedelbart. Men i själva verket vill de bara att du ska ange dina uppgifter på deras falska webbplats. Gå inte på det! Logga in direkt på den officiella webbplatsen istället för att klicka på länkar som skickas via e-post.
Vissa spelar på sympati och ber om presentkort eller pengaöverföringar för att hjälpa dem i en nödsituation. De säger att de ska betala tillbaka så fort de kan, men du kan räkna med att du inte ser pengarna igen om du skickar dem.
Liksom e-post erbjuder meddelandeappar angripare en kanal för effektiv masskommunikation. De kan skicka hot och betalningsinstruktioner direkt till din telefon. Meddelandenas direkthet kan göra att dessa attacker känns mer påträngande och pressande.
Det viktigaste är att aldrig skicka pengar eller känslig information till okända personer via sms eller e-post.
3. Sociala medier och dejtingsajter
Sociala medie- och dejtingplattformar är en guldgruva för att samla in information om människor. ”Quid pro quo”-angripare kan kartlägga dina profiler och aktiviteter för att hitta information som kan användas för utpressning.
De kan skicka olycksbådande direktmeddelanden till dig där de lovar förmåner eller fördelar i utbyte mot privata bilder, konversationer eller möten. Det är bäst att inte interagera med den här typen av obehagliga förfrågningar. Det kan inte leda till något gott att umgås med människor som har dåliga avsikter.
Du kan också stöta på konton som erbjuder gåvor, donationer, kampanjer eller introduktioner till inflytelserika personer, men endast om du först gör något för dem. Var försiktig, eftersom dessa erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna troligen är försök att utnyttja dig.
Falska konton som utger sig för att vara varumärken, kändisar eller andra enheter och ber om likes, delningar och återpubliceringar i utbyte mot gratis produkter, tjänster eller inflytande kan verka lockande. Men det är oftast bäst att inte delta i den här typen av manipulativa taktiker, inte ens för gratis saker.
Även vänner eller kontakter kan pressa dig att utföra otillbörliga tjänster innan de stödjer dig med följare, likes, kommentarer och mer. När stöd villkoras med ohälsosamma krav kan det vara dags att omvärdera dessa relationer.
Hur du skyddar dig mot Quid Pro Quo-attacker
Det finns många skumma individer på nätet nuförtiden. Därför är det viktigt att veta hur man skyddar sig mot ”quid pro quo”-attacker.
Först och främst är vaksamhet nyckeln. Var mycket försiktig med slumpmässiga e-postmeddelanden, samtal, direktmeddelanden, etc. som innehåller djärva erbjudanden eller hot. Kontrollera om det finns tecken på bedrägeri, som brådska, vaga detaljer eller stav- och grammatikfel.
Fråga dig själv: skulle ett legitimt företag eller en person verkligen kontakta mig på det här sättet? Skattemyndigheten ringer inte oväntat och kräver omedelbar betalning, och nigerianska prinsar ger dig inte plötsligt förmögenheter. Det handlar om att bedöma sannolikheten för situationen.
När det gäller samtal, lämna inte ut information till oönskade uppringare. Officiella instanser som din bank har redan dina uppgifter. De kommer inte ringa och be dig bekräfta någonting. Det är säkrare att lägga på luren och ringa tillbaka på ett officiellt telefonnummer.
Detsamma gäller länkar och bilagor. Var extremt försiktig. Nätfiskare är listiga och skapar falska e-postmeddelanden som ser legitima ut. Håll därför muspekaren över länkarna och kontrollera de faktiska webbadresserna innan du klickar. Se till att de matchar den riktiga webbplatsen. Och öppna inte bilagor från okända avsändare – du kan ladda ner skadlig programvara.
Håll dina profiler på sociala medier privata. Bedragare letar efter information som de kan använda i attacker. Inaktivera direktmeddelanden från personer du inte följer och undvik att dela för mycket personlig information offentligt. Ju mindre de kan hitta, desto bättre.
Använd starka, unika lösenord och aktivera tvåfaktorsautentisering där det är möjligt. Det skyddar dina konton om någon får tag i dina inloggningsuppgifter. Se också till att använda en lösenordshanterare!
Säkerhetskopiera din data regelbundet. Eftersom hackare kan låsa dina filer och kräva betalning för att ge dig krypteringsnyckeln kan du återställa utan att betala lösensumman om du har säkerhetskopior.
Och, naturligtvis, skicka inte pengar, presentkort eller känslig information till främlingar på nätet oavsett anledning. Legala hjälporganisationer kontaktar dig inte oväntat på det sättet. Donera endast till verifierade organisationer via deras officiella webbplatser.
Sist men inte minst, håll ditt antivirusprogram, dina brandväggar och enheter uppdaterade. Det åtgärdar säkerhetsbrister som hackare kan utnyttja. Det är bäst att automatisera programuppdateringar där det är möjligt, så du inte behöver tänka på det.
Se upp för hackare som ger gåvor
Vi gillar alla att få gratis saker eller tillgång till exklusivt innehåll. Men låt inte girigheten göra dig till ett lätt mål för dessa listiga ”quid pro quo”-kriminella!
Kom ihåg – om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant på nätet så är det nästan alltid det. Var försiktig och snål med din personliga information.