Cyberkriminalitet i form av cyberspionage utgör ett växande hot mot individer, företag och regeringar. Det är avgörande att förstå detta fenomen för att kunna skydda sig.
I takt med att den digitala tekniken utvecklas, ökar även de kriminella aktiviteterna online. Cyberspionage är en särskilt oroande form av brottslighet där ingen är immun mot illasinnade aktörer.
Cyberspionage är inte begränsat till stora organisationer, utan påverkar även enskilda internetanvändare. Därför är det viktigt att vara förberedd, annars riskerar din data att hamna till salu på den mörka webben.
Vad innebär cyberspionage?
Cyberspionage definieras som en typ av cyberbrott där hackare i hemlighet tar sig in i digitala system som är anslutna till internet.
Genom att använda sig av dolda metoder, stjäl dessa skadliga aktörer ofta personlig och professionell information som kan ge ekonomisk vinning på den mörka webben. Informationen kan även användas för att vinna konkurrensfördelar gentemot företag eller skada politiska motståndare.
Fenomenet har många beteckningar, inklusive cyberintelligens, cyberavlyssning och cybertailing. Oavsett benämning är huvudsyftet att stjäla konfidentiell eller privat data från företag eller privatpersoner.
Den stulna informationen kan sedan säljas till konkurrenter, användas för att stjäla pengar eller destabilisera regeringar, militära styrkor och andra institutioner.
Målet med dessa cyberattacker är att hålla sig obemärkt under en längre tid och spåra alla transaktioner på internet. När rätt tillfälle uppstår, eller värdefull information har identifierats, stjäls den och flyttas till cyberspionageteamets databas.
Experter som arbetar med upptäckt, förebyggande och forskning av cyberbrott, brukar referera till dessa attacker som avancerade ihållande hot (APT).
Som namnet antyder, använder dessa hackergrupper avancerade algoritmer och övervakningssystem för att få obemärkt tillgång till myndigheter, företag och enskilda individer i månader, år eller till och med årtionden. När rätt ögonblick infinner sig, slår de till för att åstadkomma en eller flera av följande effekter:
- Störa kommunikation och nätdrift i en specifik region
- Stänga av affärsverksamhet och produktionsanläggningar samt sabotera maskinparken
- Inaktivera bankkonton, kreditkort och andra betalningsmedel för att skapa ekonomiska svårigheter
- Olägligt ta ut pengar från företag eller personliga konton
Skillnaden mellan cyberspionage och cyberkrigföring
Både cyberspionage och cyberkrigföring är brott som utförs via internet och datorer. Det finns dock betydande skillnader mellan de två:
- Cyberspionage kan riktas mot en individ, en specifik organisation, en regering eller ett helt land, medan cyberkrigföring nästan alltid riktas mot ett helt land.
- Cyberspionage kan vara motiverat av personlig, affärsmässig eller statlig rivalitet, medan cyberkrigföring alltid drivs av konflikter mellan två eller flera länder.
- Cyberspionage kan finansieras av allt från privatpersoner till regeringar, medan cyberkrigföring oftast sponsras av en rivaliserande regering riktad mot en annan nation.
- Cyberspionage är en smygande aktivitet som är svår att upptäcka, medan cyberkrigföring är öppen och syftar till att förstöra målnationens infrastruktur, telekommunikation, försvarssystem, ekonomi och andra viktiga funktioner.
Mål för cyberspionage
#1. Individer
Cyberspioner kan rikta in sig på enskilda internetanvändare av olika anledningar, oftast personlig rivalitet. En person kan till exempel anlita en hackergrupp för att skada en individs anseende och ekonomi.
Ibland kan utländska stater rikta in sig på intellektuella från andra länder för att stjäla forskningsdata och dokument i syfte att orsaka skada.
#2. Företag
Cyberspionage på företagsnivå är vanligt inom affärsvärlden. Konkurrenter anlitar hackare från den mörka webben för att stjäla konfidentiell information från andra företag. Här är några av de vanligaste målen för cyberspionage:
- Företagsintern information, såsom organisationsstruktur och e-postmeddelanden från ledningen.
- Affärshemligheter, patent, börsintroduktionsansökningar, affärsavtal, offerter med mera.
- Dokument, filer och multimedia som innehåller information om företagets kundbas, prisstrategier, produktidéer och liknande.
- Marknadsundersökningar, både köpta och internt utförda, är av stort intresse för konkurrenter.
- Laboratoriedatorer och databaser som lagrar data om forskning och utveckling.
- Information om löner inom konkurrerande företag i syfte att rekrytera deras talanger.
- Information om företagets politiska och sociala ställning.
- Tillgång till källkod för egenutvecklad programvara som tillhör konkurrenter.
#3. Regeringar
I stor skala riktas cyberspionage oftast mot regeringar. Länder som USA, Storbritannien, Israel, Iran, Ryssland, Kina, Sydkorea och Nordkorea är ofta aktiva inom cyberspionage.
På nationell nivå är de främsta målen för cyberavlyssning följande:
- Regeringsorgan som ministerier, administration och rättsväsendet.
- Infrastruktur för allmännyttiga tjänster, som kraftverk, gasledningar, kärnreaktorer, satellitstationer, väderstationer och trafikledningssystem.
- Regeringshemligheter som kan destabilisera landet.
- Valprocesser.
#4. Ideella organisationer (NGO:er)
Icke-statliga organisationer arbetar ofta på en offentlig nivå, vilket gör dem attraktiva mål för cyberspionage, i syfte att stjäla offentlig information. Eftersom dessa organisationer oftast inte investerar mycket i cybersäkerhet, blir de lättare mål för datastölder.
Exempel på cyberspionage
SEABORGIUM
Under 2022 rapporterade Microsoft att cyberspionagegruppen SEABORGIUM, efter krigsutbrottet mellan Ryssland och Ukraina, genomförde spionkampanjer mot NATO-länder. Gruppen försökte stjäla försvarsinformation, strategier och intergovernmentala aktiviteter i NATO-länder till fördel för Ryssland.
Titan Rain
Mellan 2003 och 2007 utförde kinesiska militärhackare spionkampanjer mot amerikanska och brittiska myndigheter, inklusive utrikesdepartement, försvarsdepartement och federala myndigheter.
GhostNet Ops
År 2009 lyckades spiongruppen GhostNet ta sig in i datornätverket på Dalai Lamas kontor. De använde sedan denna tillgång för att spionera på utländska ambassader som kommunicerade med de infekterade datorerna. Ett kanadensiskt forskarteam rapporterade att GhostNet infekterat datorer i 103 länder.
COVID-19-forskning
En kinesisk hackargrupp utförde cyberspionage mot flera spanska laboratorier som forskade på COVID-19-vacciner. Genom en SQL-injektionsattack lyckades gruppen ta sig in i laboratoriets databas. Därefter överfördes forskningsdata till gruppen via ett anpassat webbskal.
General Electric (GE) Incident
Kinesiska företag, däribland Nanjing Tianyi Avi Tech Co. Ltd., Liaoning Tianyi Aviation Technology Co. Ltd., och en kinesisk medborgare vid namn Xiaoqing Zheng, har anklagats av det amerikanska justitiedepartementet för att ha stulit turbinteknologi från General Electric.
Hur påverkar cyberspionage datasekretess och säkerhet?
Med tanke på att cyberspionage utförs i hemlighet och med många olika tillvägagångssätt är det svårt att begränsa det. Det kan handla om mångmiljonprojekt som utförs av konkurrerande företag eller regeringar, och kan vara riktat mot en enskild person, en mindre grupp eller en hel region.
Följande är de vanligaste metoder som används vid cyberspionage, vilka allvarligt kan skada datasekretess och säkerhet:
#1. Smarta hackningstekniker
Syftet med cyberspionage är att hitta en ingång till ett målsystem, få obehörig tillgång och dölja sin aktivitet från den infekterade enheten.
Även efter att en attack är klar tar hackergruppen bort alla spår ner till byte- och databitsnivå för att förhindra upptäckt genom digital kriminalteknik.
För att åstadkomma detta använder cyberspionagegrupper anpassad skadlig programvara och appar som liknar populära program som bankportaler, grafiska designverktyg och ordbehandlare. De använder även verktyg för noll-dagars-attacker som antivirusprogram inte kan upptäcka.
#2. Obehörig tillgång till personlig eller företagsinformation
Cyberavlyssning syftar alltid till att i hemlighet få tillgång till datorsystem och databaser. Dessa system innehåller ofta kritisk information, till exempel:
- Personliga ID-handlingar, KYC-dokument från banker och kontolösenord.
- Företagshemligheter, patent, forsknings- och utvecklingsrapporter, kommande produkter och bokföringsdata.
- Regeringens planer för försvaret och allmännyttiga tjänster.
#3. Stjäla konfidentiella och värdefulla digitala tillgångar
Cyberspionage innebär också att man långsamt och stadigt stjäl information från måldatorn. Angripare kan använda den stulna informationen för kortsiktiga fördelar, som att stjäla pengar eller stänga en konkurrerande fabrik.
Alternativt kan långsiktiga planer finnas, som att skada en individs anseende, förstöra ett företag eller fälla en rivaliserande regering.
#4. Motiverade handlingar
Det finns alltid starka motiv bakom dessa attacker, såsom:
- Konflikter mellan individer, ofta med VIP-status
- Rivalitet mellan företag
- Konflikter mellan länder
Cyberspionagegrupper använder de ovan nämnda teknikerna för att komma åt dina personliga eller professionella hemligheter. Sedan säljer de informationen på den mörka webben, eller använder den själva för att skada en persons liv, ekonomi, tillgångar eller till och med liv. Detta gäller för privatpersoner, företag och regeringar.
Hur vet man om man är utsatt för cyberspionage?
Det är nästan omöjligt att upptäcka cyberspionage utan experthjälp. Här är några sätt att hantera upptäckt av cyberavlyssning:
- Installera programvarubaserade sensorappar som upptäcker avvikelser i de appar som din dator använder och granska anomalierna.
- Skapa en databas med kompromissindikatorer (IOCs) och skanna dina arbetsstationer mot dessa indikatorer.
- Implementera en SEIM-applikation (Security Information and Event Management) på alla företagets arbetsstationer.
- Samla in hotinformation från antivirusleverantörer och skanna dina system efter dessa hot.
- Anlita frilansande eller intern personal som regelbundet skannar organisationens datorer efter skadlig programvara och spionprogram.
- Använd webbplatser som ”Have I been pwned” för att skanna dina e-postadresser.
Hur man förebygger cyberspionage
Inför en policy med nolltillit
Inför en organisationsomfattande nolltillitspolicy när det gäller affärsdata. Det innebär att cybersäkerhetsteamet ska utgå ifrån att alla enheter, både interna och externa, som är anslutna till verksamheten har blivit komprometterade. Det ska vara den anställdes ansvar att bevisa att enheten inte är infekterad med skadlig programvara, spionprogram eller trojaner.
Utbilda dig själv och dina anställda
Både du och ditt team bör genomgå kontinuerlig utbildning i cybersäkerhet. IT-säkerheten utvecklas ständigt, därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad om de senaste strategierna för cyberavlyssning.
Skapa en säkerhetskultur
I ett företag eller en myndighet måste alla anställda främja en kultur av datasäkerhet. Anställda bör inte dela lösenord, använda företagets e-post för privata ändamål, lämna datorer olåsta eller stänga av säkerhetsuppdateringar för enheter.
Tillåt minimal åtkomst
Ge minimal tillgång till affärsdata. Använd avancerade molnlagringsplattformar för att ge snabb tillgång till nödvändig affärsdata och dra tillbaka åtkomst när arbetet är slutfört.
Implementera multifaktorautentisering
Inför multifaktorautentisering i hela organisationen för alla typer av system- och enhetsåtkomst. Detta hjälper till att spåra ansvar och källan till eventuella säkerhetsintrång.
Byt lösenord regelbundet
Se till att du ändrar lösenord för dina onlinekonton varje vecka, varannan vecka eller månad. Inför en policy för att säkerställa att anställda också följer denna digitala säkerhetspraxis.
Stoppa nätfiske och spam via e-post
Använd avancerade e-postsäkerhetsprotokoll som DKIM-poster för att autentisera inkommande e-postmeddelanden. Om vissa e-postmeddelanden inte tillåter DKIM-autentisering, placera dessa e-postmeddelanden i en karantän i e-postservern.
Om du har resurserna kan du manuellt granska e-postmeddelanden innan de skickas vidare till de anställda. Eller helt enkelt blockera e-postmeddelanden som inte autentiseras med DKIM-signaturer.
Granska programvarans källkod
Innan du installerar någon programvara, anlita en mjukvaruingenjör för att granska källkoden grundligt. Detta säkerställer att konkurrenter inte saboterar programvaruleveranser i syfte att skada dina företags arbetsstationer eller maskiner.
Sluta använda piratkopierad programvara
Piratkopierad programvara innehåller modifierade källkoder som inte kräver någon kodvalidering vid installation. Detta gör dem till ett enkelt sätt att sprida skadlig programvara, spionprogram och trojaner. Undvik dessa typer av appar både i personliga och professionella sammanhang.
Säkerhetskopiera databaser
Du bör säkerhetskopiera dina företagsdatabaser i flera datacenter i olika länder. Detta hjälper dig att återställa affärsdata från en säkerhetskopia om du skulle bli utsatt för cyberspionage följt av cyberkrigföring.
Sammanfattning
Skickliga hackare eller insiders finns alltid tillgängliga för att skada statliga organisationer, företag och privatpersoner genom cyberspionage. Den drivande kraften bakom detta är oftast pengar eller en önskan att vinna en konkurrensfördel.
För att skydda dig själv på en personlig eller organisatorisk nivå måste du bekanta dig med grunderna i cyberspionage. Du kan även tillämpa ovanstående råd för upptäckt och förebyggande av cyberspionage för att förbereda dig på eventuella framtida hot, särskilt när det gäller stöld av företags- eller personuppgifter.