USA har abrupt stoppat alla handelsförhandlingar med Kanada, ett beslut som tillkännagavs av president Donald Trump. Detta betydande diplomatiska drag kommer som ett direkt svar på Kanadas implementering av en ny skatt på digitala tjänster (DST) riktad mot amerikanska teknikföretag. Utvecklingen sände omedelbara chockvågor genom finansmarknaderna, vilket belyser bräckligheten i de bilaterala handelsförbindelserna mellan två av världens största handelspartner och signalerar en potentiell upptrappning av tulltvister.
Kanadas skatt på digitala tjänster (DST)
Kanadas skatt på digitala tjänster, som trädde i kraft i juni 2024, föreskriver en avgift på 3 procent av de intäkter som stora företag genererar från interaktioner med onlineanvändare i Kanada. Detta inkluderar både inhemska och utländska företag som uppfyller specifika intäktströsklar. Skatten, vars första betalningar skulle förfalla kort efter president Trumps tillkännagivande, tillämpas brett på intäkter från tjänster för onlinemarknadsplatser, digital annonsering, sociala medieplattformar och viss försäljning av användardata. Dess utformning har jämförts med liknande åtgärder som antagits av Europeiska unionen, vilka också har varit en källa till oenighet med USA.
USA:s omedelbara svar och tullhot
President Trump kallade Kanadas DST för en ”upprörande skatt” och hävdade att Kanada härmade Europeiska unionens tillvägagångssätt. I ett offentligt uttalande förklarade han att alla handelsdiskussioner med Kanada omedelbart avbröts och angav att den amerikanska administrationen, inom sju dagar, skulle specificera vilka tullar Kanada skulle drabbas av för att fortsätta handla med USA. Presidenten uttryckte även långvarig frustration över kanadensiska handelspraxisar, karakteriserade Kanada som ”ett mycket svårt land att handla med” och påstod oproportionerligt höga kanadensiska tullar, specifikt nämnande tullavgifter på upp till 400 procent på amerikanska mejeriprodukter.
Ekonomiska effekter och framtida handelsutsikter
De omedelbara ekonomiska konsekvenserna av tillkännagivandet var tydliga på valuta- och aktiemarknaderna. USA-dollarn stärktes med 0,7 procent mot den kanadensiska dollarn, vilket återspeglar ökad osäkerhet. Samtidigt minskade de amerikanska aktiemarknaderna, som sett tidiga uppgångar, sina framsteg, med benchmarkindex S&P 500 som dämpade sin uppgång från 0,59 procent till cirka 0,21 procent vid slutet av handelsveckan. Denna volatilitet understryker marknadens känslighet för förändringar i internationell handelspolitik, särskilt mellan så ekonomiskt sammankopplade nationer. Den nuvarande handelsdynamiken utspelar sig också mot bakgrund av tidigare tulltvister initierade av USA, vilka ledde till vedergällningstullar från Kanada, varav många fortfarande är i kraft. USMCA-avtalet (USA-Mexiko-Kanada-avtalet), som förhandlades fram under president Trumps första mandatperiod, är planerat för omförhandling nästa år, även om båda regeringar tidigare hade strävat efter ett tidigare avslut på dessa diskussioner. De två regeringarna hade satt en tidsfrist till den 21 juli 2025 för att slutföra ett nytt omfattande handelsavtal.
En djupt rotad ekonomisk relation
USA och Kanada delar en exceptionellt djup och vital ekonomisk relation. USA är Kanadas största handelspartner, medan Kanada är den främsta importören av amerikanska exportvaror och konsekvent rankas bland de tre största källorna till amerikansk import. Denna höga volym av bilateral handel innebär att störningar, som det nuvarande avbrytandet av samtal och potentiella tullupptrappningar, får betydande konsekvenser för industrier och konsumenter i båda länderna, vilket understryker de ekonomiska insatserna som krävs för att lösa dessa handelstvister.