Software Development Life Cycle (SDLC): En komplett guide

Genom att tillämpa en välfungerande utvecklingscykel för programvara (SDLC) kan man snabbt och kostnadseffektivt skapa högkvalitativa mjukvarulösningar.

Detta minskar ansträngningen och tiden som krävs för hela mjukvaruutvecklingsteamet och tillfredsställer kunderna genom att uppfylla deras förväntningar.

Anledningen till att det är viktigt att lära sig om SDLC och noggrant införa det är att mjukvaruutveckling är en komplex process som omfattar många steg och en hel del detaljer.

Och om något av dessa steg inte utförs ordentligt kan det påverka slutresultatet och kundupplevelsen.

Därför är det viktigt att ha koll på hela processen.

I denna artikel kommer jag att diskutera SDLC, dess olika faser, populära SDLC-modeller du kan använda samt några rekommenderade metoder. Håll utkik!

Vad är en Software Development Life Cycle (SDLC)?

En Software Development Life Cycle (SDLC) är en komplett process för att utveckla en mjukvarulösning, som innefattar olika steg för att ta programvaran från idé till färdigställande, driftsättning och underhåll.

Denna cykel omfattar typiskt sju steg:

• Behovsanalys
• Planering eller idégenerering
• Design
• Utveckling
• Testning
• Distribution
• Drift och underhåll

SDLC erbjuder en detaljerad och väldefinierad plan för varje fas som programvaruutvecklingsteam använder för att planera, bygga, testa, distribuera och underhålla en mjukvarulösning. Denna cykel hjälper dig att skapa högkvalitativ mjukvara som uppfyller kundernas krav och som färdigställs inom budget och tidsram.

Vilka är fördelarna med SDLC?

Genom att använda SDLC kan du utvärdera effektiviteten i din mjukvaruutvecklingsprocess och optimera den. Eftersom den möjliggör djupgående analys i varje fas, kan du öka effektiviteten, snabba upp processen och minska kostnaderna i alla faser.

Här följer en mer detaljerad beskrivning av fördelarna med SDLC.

Tydliga mål

SDLC tillhandahåller ett ramverk med tydligt definierade mål och planer för varje fas som IT-team, utvecklare, designers, testare och andra teammedlemmar måste uppfylla och leverera inom en bestämd tidsram. Först när ett steg är avslutat och godkänt av ansvarig chef kan utvecklarna och ingenjörerna fortsätta till nästa steg.

Detta resulterar i en systematisk process utan förvirring eller resursspill. Det håller också alla informerade om statusen för mjukvaruutvecklingen. På så sätt kan alla bidra enligt förväntningarna samtidigt som man kommunicerar med större transparens.

Snabbare process

När teamet har klara instruktioner och vet exakt vad nästa steg är, kan de utföra sina uppgifter utan tvekan. Det påskyndar arbetsflödet och godkännandeprocessen, vilket gör att de snabbt kan fortsätta till nästa steg.

Därför går den övergripande mjukvaruutvecklingsprocessen snabbare, från byggande till testning och distribution. Detta förbättrar din time-to-market och ger dig ett försprång gentemot konkurrenterna.

Minskade kostnader

Varje projekt tilldelas en realistisk kostnadsberäkning under SDLC:s planeringsfas. Det beskriver också hur resurser fördelas i varje steg, inklusive de teammedlemmar som behövs, den tilldelade tiden, nödvändiga verktyg och andra faktorer som är viktiga för att slutföra uppgifterna.

Denna detaljerade kostnadsberäkning i alla faser skapar en samlad åtgärd som hjälper teamet att uppnå målet inom budgetramen.

Produkter av hög kvalitet

SDLC strävar efter att producera mjukvaruprodukter av hög kvalitet samtidigt som budgeten och tiden hålls minimal.

Med tydliga mål, rätt resurser och transparens för samarbete kan teamet utveckla produkter snabbare och ändå ha tillräckligt med tid för att finjustera dem och förbättra prestanda, funktioner och funktionalitet. Alla dessa faktorer hjälper dig att skapa en högkvalitativ produkt som dina kunder kommer att uppskatta.

Kundnöjdhet

Kundnöjdhet är avgörande. SDLC:s första steg är att förstå de fullständiga kraven från dina kunder innan du faktiskt börjar utveckla och distribuera produkten.

Teamen kan diskutera kraven och därefter planera effektivt för att uppfylla dem. Hela mjukvaruutvecklingsprocessen är utformad med kundernas behov i åtanke. Därför kan slutresultatet tillgodose deras behov. Genom att följa SDLC-processen kan du snabbt skapa högkvalitativa applikationer och göra dina kunder nöjda.

Hur fungerar SDLC?

Programvaruutvecklingscykeln beskriver olika uppgifter som krävs för att skapa, distribuera och underhålla en mjukvarulösning. Det hjälper chefer att fördela tid, kostnader och resurser mellan teammedlemmarna, så att varje uppgift slutförs korrekt inom budget och deadline.

SDLC fungerar som en vägledning för chefer, utvecklare, designers, testare och driftteammedlemmar. Det innefattar också regelbunden övervakning för att säkerställa att projektet håller sig på rätt spår och slutförs enligt kundernas förväntningar.

I många mjukvaruutvecklingsteam är faserna som ingår i en SDLC-process indelade i mindre delar. Planering kan till exempel inkludera marknadsundersökningar, teknisk forskning, och så vidare. På liknande sätt kan vissa steg sammanfogas, som att utveckling och testning kan utföras samtidigt för att identifiera och åtgärda problem.

För att förstå exakt hur SDLC fungerar, låt oss utforska de olika faserna i detalj.

Vilka är de sju faserna i SDLC?

De sju faserna i en mjukvaruutvecklingscykel (SDLC) är:

#1. Kravinsamling och analys

Innan du börjar arbeta med ett mjukvaruutvecklingsprojekt är det viktigt att ta sig tid att förstå vad kunden egentligen vill uppnå med programvaran. Om du arbetar utan att förstå de exakta kraven kan resultatet bli att det inte matchar kundens förväntningar.

Och om kunden ber dig att ändra det mesta eller att projektets omfattning ändras, innebär det en förlust av tid och pengar du spenderat för att komma så långt.

Undvik därför antaganden och vaga instruktioner. Utarbeta tydliga mål, preferenser och förväntningar med din kund. I den här fasen planerar erfarna teammedlemmar, som projektledare och affärsanalytiker, ett möte med kunden för att noggrant förstå deras krav. De kan samla in information som:

Hur kommer den färdiga mjukvaruprodukten att se ut?

• Vem är slutanvändaren?
• Programvarans syfte
• Vilka problem löser den?
• Vad förväntar sig kunden av projektet?

Och så vidare…

Ditt team bör ha ett nära samarbete med kunden under hela mjukvaruutvecklingscykeln. Du måste också regelbundet samla in deras feedback och göra justeringar därefter för att säkerställa att allt fungerar enligt kundens behov och att dina ansträngningar ger god utdelning.

Efter att ha förstått kraven börjar analytiker utvärdera genomförbarheten av produktutvecklingen vad gäller teknik, drift, ekonomi, juridik, tidslinje, och liknande och besvarar eventuella frågetecken som kan uppstå. Därefter utarbetar utvecklarna en programvarukravsspecifikation (SRS) för att hålla teamet, kunderna och utvecklarna på samma sida.

#2. Planering eller idé

Med en tydlig SRS planerar mjukvaruutvecklingsteamet det bästa sättet att uppnå målet att skapa programvaran. Syftet är att optimera processen för att skapa programvaran baserat på kostnad, hastighet, tid och andra faktorer samtidigt som kundens exakta krav följs.

I det här skedet måste teamet göra en uppskattning av kostnaden, tidsplanen, resurserna och ansträngningen som krävs för att slutföra projektet. Det innehåller inte så många tekniska detaljer om projektet, utan ger en ungefärlig bild av huruvida det är möjligt eller inte och hur. Den här fasen innefattar också att identifiera risker och sätt att minska eller minimera dem samt planera för kvalitetssäkring.

På så sätt kan teamet besluta om det bästa sättet att producera programvaran med lägsta risker, kostnader och tid samt högre hastighet och produktivitet.

#3. Design

I denna SDLC-fas omvandlas programvaruspecifikationen till en tydlig designplan, även kallad designspecifikation. Viktiga intressenter granskar detta dokument utifrån produktens robusthet, riskbedömning, designens modularitet, tidslinje, kostnad och andra parametrar. De ger feedback och justeringar görs.

Utvecklarna använder informationen i det här dokumentet för att härleda programvaruarkitekturen, som fungerar som ett skelett för programvaran som allt byggs på i nästa steg. I den här fasen kan du planera programvaruinfrastrukturen, användargränssnittet och systemarkitekturen för att säkerställa att alla funktionella och icke-funktionella aspekter tas i beaktning. Det hjälper dig att bygga varje programvarukomponent utan att behöva göra kostsamma omskrivningar.

Förutom arkitektoniska moduler innebär designen också att representera dataflödet och kommunikationen i produkten med externa eller tredjepartsmoduler. Dessutom måste modulernas interna design definieras tydligt med alla detaljer. Det kan vara av två typer:

• Lågnivådesign (LLD): Den beskriver den funktionella logiken för moduler, gränssnittsdetaljer, databastabeller med storlek och typ, in- och utdata, felmeddelanden, beroendeproblem och mycket annat.
• Hög nivådesign (HLD): Den innehåller modulnamn och beskrivning, modulfunktionalitet, beroenden och gränssnittsrelationer mellan moduler, arkitekturdiagram med teknisk beskrivning, databastabeller med nyckelelement och mer.

Utveckling

När designdokumentet är klart överlämnas det till utvecklingsteamet, som börjar utveckla källkoden för den föreslagna designen. Den här fasen är när alla programvarukomponenter skapas och sätts ihop.

Utvecklarna följer riktlinjerna i sin organisation för kodning och verktyg som programmeringsspråk, debuggers, tolkar, kompilatorer, övervakningsverktyg, säkerhetsverktyg, DevOps-verktyg, och så vidare. Det här steget är mycket mer än bara kodning; här körs koden på din infrastruktur med nätverk och servrar eller en hanterad webbhotellplattform som AWS Elastic Beanstalk eller Azure App Service.

Faktum är att många organisationer använder DevOps för att överbrygga klyftan mellan traditionella sätt att utveckla programvaran och hantera verksamheten. I denna metod samlas de båda teamen – utveckling och drift – från början för att samarbeta i ett projekt och slutföra det med kontinuerliga processer av utveckling, integration, testning, distribution, övervakning och underhåll.

Testning

Testning

Att kontrollera funktionen hos din kod och hitta eventuella fel är avgörande för att säkerställa att du skapar en högkvalitativ mjukvaruprodukt som motsvarar kraven. Det är därför mjukvaruutvecklingsteam testar och utvärderar alla dess komponenter och moduler noggrant efter att kodningen är klar.

Eftersom programvaran består av olika element utförs olika typer av mjukvarutestning på den. Testarna bedömer funktionalitet, prestanda samt identifierar buggar och fel som finns i programvaran genom tester som:

• Funktionstester: Enhetstester, systemtester, integrationstester, gränssnittstester, regressionstester, alfatestning, betatestning, röktestning med mera.
• Icke-funktionell testning: Prestandatestning, stresstestning, belastningstestning, volymtestning, kompatibilitetstestning, säkerhetstestning, användbarhetstestning, tillförlitlighetstestning, acceptanstestning och så vidare.

Du kan utföra mjukvarutestning manuellt eller med hjälp av verktyg för att spåra och upptäcka problemen. Därefter rapporteras och åtgärdas problemen. Det här är en kontinuerlig process tills din programvara är fri från buggar och uppfyller kvalitetsstandarden.

Distribution

Efter att ha testat programvaran och åtgärdat problemen blir den redo att distribueras i produktionsmiljön. Den kan även gå igenom användartestning för att kontrollera om den uppfyller kundernas förväntningar genom att skapa en replik och låta dina utvecklare och kunder testa den.

Programvaruutvecklingsteamet kommer att ta emot kundens feedback, om sådan finns, och sedan förbättra programvaran. Därefter släpper de produkten till målmarknaden för slutanvändarna.

Drift och underhåll

Ditt arbete är inte klart med att leverera programvaran till kunden; den behöver fortfarande kontinuerlig övervakning, uppdatering och underhåll för att hålla den i optimalt skick. För att möta de ökande användarkraven och säkerhetsriskerna måste du utveckla nya och förbättrade funktioner och egenskaper, tillsammans med säkerhetsuppgraderingar, för att fortsätta att göra slutanvändarna nöjda.

Driftteamet övervakar noggrant hur programvaran fungerar genom att kontrollera den kontinuerligt för att se om det finns några problem. Om de upptäcker prestandaproblem eller säkerhetsbrister måste de omedelbart rapporteras och diagnostiseras för att bevara kvaliteten.

Några populära SDLC-modeller

Eftersom datorsystem är komplexa är de ofta kopplade till olika traditionella system som tillhandahålls av olika programvaruleverantörer. För att hantera en sådan komplexitet skapades olika SDLC-modeller.

Dessa är:

Vattenfallsmodellen

Vattenfallsmodellen är den mest använda och äldsta metoden för en mjukvaruutvecklingscykel. Den är enkel och följer en linjär bana där resultatet från en fas används som indata för den efterföljande fasen. Här startar nästa fas först när den föregående fasen är klar.

Den innefattar kravinsamling och analys, systemdesign, kodning och implementering, testning, driftsättning och underhåll. Den är lämplig för längre projekt med tydligt specificerade krav och uppdragskritiska projekt, som till exempel inom rymdindustrin, där precision är viktigare än flexibilitet.

Agil

I den agila modellen är projektet uppdelat i mindre, stegvisa delar som släpps i iterationer som kallas ”sprintar”. Här ökas varje version utifrån funktionerna. Varje sprint kan pågå i två till fyra veckor och i slutet av detta validerar produktägaren produkten. Om de godkänner produkten kommer den att släppas till kunden.

Denna modell är populär idag och erbjuder snabbhet vid skapande och distribution av produkten samt flexibilitet för att snabbt anpassa sig till förändringar.

Inkrementell eller iterativ modell

Denna modell innebär att du delar upp programvaran i mindre bitar. Du kan till exempel bygga en funktion först, testa och distribuera den, samla in feedback och göra om den. När detta är klart arbetar du med nästa funktion.

När alla funktioner är byggda och itererade kan du släppa hela produkten med alla funktioner. Den omfattar fyra faser – inledning, utarbetande, konstruktion och övergång. Den är bäst lämpad för stora applikationer.

Snabb prototypframställning

I den här modellen utvecklas prototyper innan själva produkten skapas. Prototyper har begränsade funktioner och prestanda, men de är tillräckliga för att utvärdera kundernas behov, samla in feedback och förbättra produkten tills den är accepterad.

Den omfattar kravinsamling, design, prototyputveckling, kundutvärdering, finjustering av prototyper med förbättrad design och implementering.

Spiral

Spiralmodellen för SDLC omfattar prototyputveckling och iterativa metoder. Den har fyra faser – planering, riskbedömning, utveckling och utvärdering – som teamen följer i iterationer tills de har fått önskad mjukvaruprodukt som uppfyller kundernas krav och kvalitetsstandarder.

Den är bäst lämpad för stora projekt.

V-modellen

Verifierings- och valideringsmodellen (V-modellen) innebär att utvecklings- och testfasen arbetar parallellt. Det är samma som vattenfallsmodellen, förutom att programplanering och testning påbörjas tidigt. Den har två delar –

• Verifieringsfas: Den innefattar kravanalys, systemdesign och kodning.
• Valideringsfas: Den innefattar enhetstestning, integrationstestning, systemtestning och acceptanstestning.

V-modellen är lämplig för mindre projekt med tydliga krav.

Big Bang-modellen

Denna modell har ingen definierad process och kräver lite eller ingen planering. Här analyserar och implementerar teamet kraven allteftersom de kommer, och resurser används som indata, men resultatet kanske inte motsvarar kraven. Detta kan fungera för små projekt.

Lean

Lean-metoden hämtar inspiration från principer och metoder för lean manufacturing. Den uppmuntrar team att skapa ett bättre arbetsflöde och utveckla en kultur av ständiga förbättringar. Dess principer är – att minska slöseri, fatta medvetna beslut, förstärka inlärning, leverera snabbare, ge teamen kraft och bygga holistiskt med integritet.

Några rekommenderade metoder för SDLC

Utnyttja DevSecOps

• Utnyttja DevSecOps för att bygga in säkerhet i din kod och i hela SDLC-processen. Skydda din infrastruktur, containrar, beroenden, och så vidare.
• Uppdatera dina säkerhetskrav för att minska nya hot och använd hotmodellering för att förutsäga och eliminera risker snabbare.
• Fastställ säkra designkrav med standardisering för att utveckla kod och iterera för att kontinuerligt förbättra.
• Om du använder komponenter med öppen källkod, välj bara säkra komponenter. Du kan även använda ett bra SCA-verktyg (Software Composition Analysis) eller en analysator med öppen källkod för att kontrollera sårbarheter i komponenter.
• Inför kodgranskning för att kontrollera kodkvaliteten och eliminera sårbarheter. Du kan använda ett SAST-verktyg (Static Application Security Testing) för detta ändamål.
• Utarbeta en effektiv incidentberedskapsplan för att hantera risker och attacker genom att regelbundet övervaka och åtgärda problem. Du kan också utföra penetreringstester.
• Använd SDLC-verktyg som Jira, Asana, Git, Trello, och så vidare, för att automatisera processen att hantera din mjukvaruutvecklingsprocess.

Slutsats

Programvaruutvecklingscykeln (SDLC) är en komplett process som omfattar olika stadier i mjukvaruutvecklingsprocessen. Den beskriver de uppgifter som ingår i varje fas – analys, skapande, distribution och underhåll.

Genom att följa en effektiv SDLC kan team skapa kvalitetsprodukter samtidigt som de uppfyller kundernas förväntningar snabbare och inom budgetramen.