Grundläggande begrepp inom mjukvarutestning: Buggar, defekter, fel och misslyckanden
Mjukvarutestning är en kritisk process som syftar till att identifiera avvikelser, brister och fel som uppstår när faktiska resultat inte överensstämmer med de förväntade. Oavsett om testningen utförs manuellt eller med hjälp av automatiserade metoder, är dessa termer centrala för att diagnostisera problem i koden.
Genom att identifiera dessa brister – vare sig det rör sig om felaktigheter, missade krav eller rena fel – bidrar testningen till att förbättra programvarans kvalitet och tillförlitlighet för användarna. Detta leder till en bättre användarupplevelse, där programvaran kan användas smidigt och effektivt utan att drabbas av prestandaproblem eller funktionsfel.
I den här artikeln kommer vi att utforska och förklara begreppen ”bugg”, ”defekt”, ”fel”, ”misslyckande” och ”fel” i detalj. Vi kommer att granska deras definitioner, olika typer, orsaker och hur de skiljer sig från varandra.
Låt oss börja med en närmare titt på dessa begrepp.
Vad är en bugg?
Termen ”bugg” är vanligt förekommande inom mjukvaruutveckling, men inte i en positiv bemärkelse. En bugg representerar ett problem eller fel som gör att programvaran beter sig på ett sätt som inte är avsett av utvecklaren eller förväntat av användaren.
Buggar kan ha varierande inverkan på programvarans prestanda. Det kan röra sig om mindre problem som är relativt lätta att åtgärda, eller större, allvarligare problem som kan göra programvaran oanvändbar. Oavsett omfang är det avgörande att identifiera och åtgärda buggar snabbt för att säkerställa en högkvalitativ användarupplevelse och bygga upp användarnas förtroende.
Större buggar prioriteras ofta högt och åtgärdas omedelbart, särskilt om de riskerar att leda till missnöjda användare. Det finns många typer av buggar som kan påverka både funktionalitet och prestanda, men en av de vanligaste är krascher. En krasch innebär att programvaran oförväntat slutar fungera och stängs ner under användning.
Ett konkret exempel är när en användare arbetar med ett dokument i ett ordbehandlingsprogram och programmet plötsligt kraschar. Om användaren inte har sparat sitt arbete, riskerar det att gå förlorat, vilket har en negativ påverkan på användarens produktivitet.
Även till synes små misstag, som stavfel, kan klassas som buggar och kan leda till katastrofala konsekvenser. Ett enskilt felaktigt tecken eller en felplacerad siffra kan förändra programmets avsedda funktion drastiskt.
Programvarubuggar påverkar en organisations möjlighet att interagera med användare, generera intresse, underlätta köp och mycket mer. Därför är det viktigt att utrota dem så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen.
Vad är en defekt?
Inom mjukvarutestning refererar en defekt till en avvikelse eller variation i programvarans funktion jämfört med de fastställda affärs- eller användarkraven. Defekter representerar problem i programkoden som kan påverka hela applikationen. Testteam upptäcker dessa defekter under testförfaranden.
Defekter visar på ineffektivitet och applikationens oförmåga att uppfylla de ställda kriterierna. De hindrar programvaran från att utföra sina avsedda uppgifter. Defekter uppstår under mjukvarans utvecklingscykel, ofta till följd av misstag från programmerare eller utvecklare.
Buggar och defekter är mycket lika och i praktiken betraktas de som fel som ska åtgärdas innan driftsättning. Det finns flera typer av defekter som kan påträffas under mjukvaruutveckling. Nedan följer några av de vanligaste.
Aritmetiska defekter
Aritmetiska defekter uppstår på grund av felaktigheter i aritmetiska uttryck eller beräkningar i koden. Ofta beror detta på att utvecklare har begränsad kunskap, arbetar under tidspress, eller har försummat korrekt granskning av koden.
Syntaxdefekter
Syntaxdefekter är bland de vanligaste typerna av fel i kod. De uppstår när utvecklarna av misstag missar någon syntaxdetalj, som ett semikolon (;) i C++-kod.
Logiska defekter
Logiska defekter uppstår under kodimplementeringen. De uppstår när programmeraren har en felaktig uppfattning om lösningen eller inte förstår kraven helt. Det kan också uppstå om utvecklaren glömmer bort vissa scenarier. Logiska defekter är djupt rotade i själva applikationen.
Prestandadefekter
Prestandadefekter uppstår när programvaran inte lever upp till förväntningarna gällande prestanda, som till exempel svarstid under olika belastningsnivåer.
Multitrådsdefekter
Multitrådsdefekter uppstår när flera uppgifter körs samtidigt, vilket kan försvåra felsökningen. Det finns en risk för så kallade ”deadlocks” eller ”svält” under multitrådningsprocessen, vilket kan resultera i systemfel.
Gränssnittsdefekter
Gränssnittsdefekter uppstår under interaktionen mellan användare och programvara. Det kan vara komplexa gränssnitt, gränssnitt som inte är enhetliga på olika plattformar eller otydliga gränssnitt. Dessa defekter gör det svårt för användarna att interagera med programvaran smidigt.
Vad är ett fel?
Ett fel är ett misstag, en missuppfattning eller felhandling från utvecklarens sida. Det kan handla om att felaktigt tolka syntax, göra stavfel, eller skriva kod med felaktig logik, vilket leder till problem i programkoden.
Fel kan påverka slutanvändarens upplevelse av programvaran. Ett fel uppstår när det finns en skillnad mellan förväntade resultat och faktiska resultat. När detta sker, förändras applikationens funktionalitet, vilket kan leda till missnöjda kunder.
Fel kan ha flera orsaker, men de resulterar alltid i problem med applikationskoden. Det kan vara problem med designen, kodningen eller systemkraven. Fel skiljer sig något från defekter.
Funktionalitet är avgörande för programvara, men ibland kan programvaran misslyckas med sin funktion när något är obekvämt, omöjligt, förvirrande eller svårare än förväntat. Här följer några typer av fel:
- Kommunikationsfel: Uppstår i interaktionen mellan applikationen och användaren, t.ex. att en meny saknas, att det inte finns hjälpanvisningar, eller att en sparaknapp inte finns.
- Fel pga. missade kommandon: Uppstår ofta p.g.a. tidsbrist, och resulterar i avvikande resultat från programmet.
- Grammatiska fel och stavfel: Vanliga fel i kod. Noggrann testning kan minska dessa fel.
- Beräkningsfel: Uppstår pga. kodningsfel, dålig logik, felaktiga formler, anropsproblem eller fel i datatyper.
Vad är ett misslyckande?
Ett misslyckande uppstår när systemet producerar oväntade resultat vid körning, vilket kan leda till fel. Misslyckanden kan orsakas av defekter, men ibland har de andra orsaker.
Alla defekter leder inte till misslyckanden. Till exempel ger defekter i död kod inga fel. Misslyckanden kan även orsakas av miljöfaktorer som starka magnetfält, strålning eller liknande.
Fel kan också uppstå på grund av mänskliga misstag i interaktionen med programvaran. Ett programvarufel kan till exempel uppstå om en användare anger felaktig indata. Fel kan också orsakas avsiktligt.
Här är några viktiga punkter att förstå om misslyckanden:
- Om en testare är osäker på om en viss situation utgör ett misslyckande, kan situationen klassas som en ”incident” som kräver vidare utredning för att säkerställa orsakerna till misslyckandet.
Incidenterna rapporteras till utvecklarna så att de kan undersöka den och bekräfta orsaken till misslyckandet.
- Misslyckande är en term som främst används efter produktionsstadiet av programvaran. Kvaliteten på programvaran måste utvärderas noggrant innan den distribueras för att öka kundernas förtroende och därmed förbättra affären.
Fel kan identifieras i applikationen endast när den felaktiga delen körs. Om den felaktiga delen inte körs alls, kan det inte orsaka något fel.
Vad är ett fel?
Ett fel är ett oavsiktligt eller felaktigt beteende hos ett program, som kan orsaka en varning. Om det inte åtgärdas kan det orsaka fel i den distribuerade koden. I program där komponenterna är beroende av varandra kan ett fel orsaka problem i flera komponenter.
Ett litet fel kan resultera i allvarligare fel. Fel kan förebyggas med hjälp av olika programmeringstekniker, metoder, genomgångar och kodanalys.
Här är några vanliga typer av fel:
- Algoritmisk fel: Uppstår om en komponentlogik inte ger ett tydligt resultat pga. felaktiga bearbetningssteg.
- Syntaxfel: Uppstår när fel syntax används i koden.
- Beräkningsfel: Uppstår när en implementering inte kan beräkna rätt resultat.
- Tidsfel: Uppstår om applikationen inte svarar när ett fel har inträffat.
- Dokumentationsfel: Uppstår om programmet inte stämmer överens med dokumentationen.
- Överbelastningsfel: Uppstår om minnet i en datastruktur överskrids.
- Hårdvarufel: Uppstår om hårdvaran inte fungerar som förväntat med programvaran.
- Programvarufel: Uppstår om programvaran inte fungerar på plattformen/operativsystemet.
- Utelämnande fel: Uppstår när nyckelaspekter saknas eller är felplacerade i programmet.
- Provisionsfel: Uppstår när ett uttryck är felaktigt, t.ex. om ett heltal initieras som flyttal.
Med rätt metoder kan fel lätt undvikas i ett program. Det är viktigt att anpassa metoder till de avsedda specifikationerna för både mjuk- och hårdvara, samt programmeringsspråk och algoritmer.
Varför förväxlar man dessa termer?
Termerna bugg, defekt, fel, misslyckande och fel används ofta synonymt. Men inom mjukvarutestning finns det faktiskt skillnader i hur de beter sig.
Ett fel är ett misstag som begås av utvecklaren. En defekt är ett fel som upptäcks under utvecklingscykeln. En bugg är en defekt som upptäcks under testcykeln. Misslyckande är när programmet inte uppfyller de fastställda kraven. Ett fel är den underliggande orsaken till misslyckandet.
Även om dessa termer skiljer sig åt, används de alla för att beskriva problem i koden.
Ett konkret exempel för att tydliggöra dessa termer:
Tänk dig att din bil inte fungerar och du lämnar in den på verkstad. Du klagar på att bilen inte går (användaren rapporterar ett fel). Mekanikern felsöker bilen och identifierar problemet (defekten). Problemet (felet) var att föraren hade tankat diesel i en bensinbil (testaren identifierade felet) – det var användarens fel.
Bugg vs. defekt vs. fel vs. misslyckande vs. fel: Skillnader
Nu när du har en grundläggande förståelse av dessa termer, låt oss utforska de viktigaste skillnaderna:
| Bugg | Defekt | Fel | Misslyckande | Fel | |
| Definition | Avvikelser som visar att programvaran inte fungerar som förväntat. | Avvikelser mellan förväntad och faktiska resultat. | Problem som utvecklaren orsakat p.g.a. misstag. | Resultat av en kombination av defekter som leder till fel i hård- eller mjukvara. | Det som gör att programmet misslyckas. |
| Identifieras av | Testingenjörer | Testingenjörer | Automationstesting och utvecklare | Användare | Testare under utvecklingsfasen |
| Löses av | Programmerare | Utvecklare | Utvecklare | ||
| Klassificering | Logiska, resurs- och algoritmiska buggar | Kritiska, mindre, större och triviala. | Syntaxfel, gränssnittsförändringar, kontrollflödesfel, maskinvarufel och beräkningsfel. | Inga | Affärslogiska, logiska, funktions-, GUI-, säkerhets-, maskinvarufel. |
| Orsaker | Brist på logik, redundant kod, felaktig logik. | Felaktig inmatning, problem vid hantering. | Kodfel, brist på körförmåga, tvetydig kod, felaktig design, logiska fel. | Systemfel, mänskliga misstag, miljövariabler. | Felaktig design, oregelbunden logik. |
| Förebyggs genom | Testdriven utveckling, förbättrad kodutveckling. | Färdiga programmeringsmetoder, primära mjukvarukodningsmetoder. | Genomgångar, validering av buggfixar, förbättrad applikationskvalitet. | Omtestning av processen, granskning av kraven, kategorisering av problem. | Granskning av dokument, verifiering av applikationsdesign och kodens korrekthet. |
Slutsats
Buggar, defekter, fel, misslyckanden och fel påverkar applikationer på olika sätt. De kan sakta ner mjukvarans prestanda och minska dess kvalitet, vilket i sin tur kan leda till missnöjda kunder.
Därför är det viktigt att förebygga och åtgärda dessa problem i alla mjukvaruprojekt, för att säkerställa att programvaran fungerar optimalt och behåller sin position på marknaden.
Du kan läsa mer om testverktyg för mjukvara.