Moderkort förklaras: Vad är ATX, MicroATX och Mini-ITX?

By rik

En av de stora fördelarna med stationära datorer är möjligheten att anpassa hårdvaran. Du kan fritt välja och kombinera olika komponenter efter eget tycke. Dock har inte alla moderkort samma fysiska storlek. Det finns olika standardiserade storlekar, så kallade formfaktorer, som är anpassade för olika typer av datorer.

Olika formfaktorer

Precis som andra datorkomponenter har moderkort standardiserade formfaktorer, såsom ATX, MicroATX och Mini-ITX. De flesta moderkort du hittar i datorbutiker eller online för hemmabruk följer någon av dessa standarder.

Standardiseringen underlättar valet av kompatibla komponenter som processor, RAM-minne, nätaggregat och lagringsenheter. Det gör det också enklare att välja datorchassi, eftersom många chassin stöder flera olika moderkortsstorlekar. Fästpunkterna är förborrade på rätt ställen, och det finns tillräckligt med utrymme för bakre portar och den medföljande I/O-skölden.

Detta är en stor fördel, men för att välja rätt moderkort är det viktigt att överväga faktorer som tillgängligt utrymme, din erfarenhet av att bygga datorer samt dina prestandabehov.

Grundläggande om PC-moderkort

Intel skapade ATX-standarden och introducerade den redan 1995. Under de senaste 25 åren har ATX varit den dominerande formfaktorn för datorer i hem och på kontor.

ATX är den största av de tre moderkortsstorlekarna vi tittar på, med måtten 12 tum gånger 9,6 tum. ATX-specifikationen fastställer inte bara storleken, utan även placeringen av monteringspunkter, I/O-panelen, strömkontakter och alla andra anslutningsgränssnitt.

Alla dessa funktioner är avgörande för att moderkortet ska fungera korrekt. Monteringspunkterna ser till att moderkortet inte kommer i kontakt med metallen i chassit, vilket förhindrar kortslutning. I/O-panelen och den tillhörande skölden ger tillgång till datorns bakre portar för skärmar, ljud och USB. Strömkontakter och andra anslutningar måste vara på förutbestämda platser för att underlätta byggandet av datorn.

Alla vill dock inte ha ett ATX-moderkort, särskilt om målet är att bygga en mer kompakt dator. Då blir MicroATX-kortet ett alternativ, som bara mäter 9,6 tum gånger 9,6 tum. Precis som ATX har MicroATX-standarden fastställt placeringen av alla kritiska punkter.

Mini-ITX, som utvecklades av Via Technologies år 2001, är det minsta moderkortet med måtten 6,7 tum gånger 6,7 tum.

ATX-moderkort har störst utbyggnadsmöjligheter. De har vanligtvis sex (eller färre) PCIe-platser för grafikkort, ljudkort och nätverkskort. Det finns även Extended ATX (EATX) kort med sju PCIe-platser, men de är främst avsedda för entusiaster och servermiljöer och faller utanför ramen för den här artikeln.

MicroATX-kort kan ha upp till fyra PCIe-platser, medan Mini-ITX endast har en plats för grafikkort.

Även RAM-minnet är begränsat på Mini-ITX. Det finns bara plats för två minnesplatser, jämfört med fyra på ATX och MicroATX. Det betyder dock inte att Mini-ITX inte kan ha tillräckligt med RAM. Om du vill ha 32 GB RAM kan du använda två 16 GB moduler, medan du på de andra moderkorten kan använda fyra 8 GB moduler.

Val av moderkort: När ska man använda vad?

Alla tre typer av moderkort kan användas för de flesta hemdatorer, oavsett om det är en speldator, ett multimediasystem eller en dator för kontorsarbete. Men varje formfaktor har sina för- och nackdelar, som vi kommer att gå igenom här.

Speldatorer

Om du bygger din första speldator är ett ATX-kort det mest förlåtande alternativet, med MicroATX som ett bra andraval. Det större utrymmet i ett ATX-chassi gör det enklare att montera alla komponenter.

Även om ATX är ett bra val, finns det inget som hindrar dig från att välja ett MicroATX-kort om du vill ha en mer kompakt lösning. Monteringen kan vara lite mer utmanande, men det är fortfarande fullt genomförbart. Tänk på att om du väljer MicroATX bör du också ha ett chassi som är anpassat för den storleken. Undvik ett chassi som är avsett för ATX om du vill bygga en mindre dator. Vissa MicroATX-chassin kan även vara något bredare än vanliga ATX-mellanstora chassin, så kontrollera måtten noga.

Mini-ITX är det ”svåraste” alternativet för spel eftersom det är ont om plats i chassit. Det är möjligt att bygga en kraftfull speldator med ett Mini-ITX-kort, men det kräver noggrann planering av utrymmet för grafikkortet, luftflödet och kylningen. Det är betydligt mindre utrymme i ett Mini-ITX-chassi jämfört med ett ATX-chassi.

Hemmabio-datorer (HTPC)

Utrymmet är ofta en begränsning när du ska lägga till ytterligare en enhet i ett redan fullt vardagsrum. Här passar ett Mini-ITX-kort perfekt, eftersom du får en komplett dator i ett litet format. Det finns chassin för ATX-moderkort som även stöder Mini-ITX, men om du vill ha datorn stående på en hylla under TV:n behöver du något mer kompakt.

Vi bör även nämna Intels ännu mindre moderkort, NUC. Intel introducerade NUC-kit som ett sätt att bygga små, men ändå kraftfulla datorer. NUC-moderkort är vanligtvis 4×4 tum och chassit är mycket kompakt.

NUC-kit innehåller vanligtvis moderkort, processor, integrerat grafikkort (som varierar beroende på modell) och RAM-minne. Du får själv lägga till lagring och kringutrustning. Nuvarande NUC-modeller stöder inte grafikkort i fullstorlek. NUC är därför bäst lämpade för videostreaming, hantering av mediabibliotek eller enklare spel.

Familjedatorer

Valmöjligheterna är många! Familjedatorer behöver vara tillräckligt kraftfulla, men inte nödvändigtvis högpresterande, eftersom de oftast används för videostreaming, e-post, sociala medier och webbspel. Utgå från vad som finns tillgängligt till ett bra pris och låt det styra bygget. Om utrymme är en viktig faktor kan du titta på MicroATX eller Mini-ITX.

Framtiden

ATX-standarden är som tidigare nämnt gammal. Det är svårt att ersätta något som har funnits så länge i teknikvärlden. Intel försökte introducera en ersättare till ATX, kallad BTX, år 2004, men den slog aldrig igenom.

Datortillverkare experimenterar dock fortfarande med alternativ till ATX. På Computex 2019 visade Asus upp ett avancerat moderkortskoncept kallat Prime Utopia. Det är ett dubbelsidigt moderkort med spänningsregulatormodulerna (VRM) på baksidan där de kan kylas mer effektivt för bättre prestanda. Grafikkortet sitter också på baksidan i en dedikerad kammare för bättre kylning och är monterat vertikalt för ökad stabilitet.

Asus har gjort I/O-portarna modulära. Det innebär att du endast kan ansluta de portar du behöver, som extra Ethernet-portar eller fler USB-portar. Portar för mikrofon och hörlurar kan till exempel helt uteslutas. Genom att placera grafikkortet på baksidan frigörs utrymme och ger utrymme för fyra m.2-platser.

Koncept som Prime Utopia är spännande, men det är osannolikt att vi kommer se en övergång bort från ATX inom den närmsta framtiden. ATX och dess relaterade standarder har tjänat PC-entusiaster väl i flera årtionden nu. Alla är vana vid dem, och det finns väl beprövade metoder för att bygga, underhålla och kyla dessa datorer.

Alla tre moderkortstyperna är kapabla att utföra de flesta uppgifter. Ditt slutgiltiga val beror på hur mycket utrymme du har, din erfarenhet av datorbyggande och om du vill ha goda utbyggnadsmöjligheter för framtiden.