Förstå IP-adress: En introduktionsguide

Innehållsförteckning

Varje apparat som är uppkopplad mot internet eller ett lokalt nätverk har en unik IP-adress.

Det gäller även din mobiltelefon, smart-TV och de smarta högtalarna. Du har förmodligen stött på begreppet IP-adress tidigare och sett hur de är uppbyggda – dessa sekvenser av siffror som åtskiljs med punkter eller kolon.

En IP-adress är i grunden den adress dit all information du begär från internet levereras.

När du exempelvis söker efter en favoritfilm på nätet tar det en stund för sökmotorn att bearbeta din förfrågan och visa resultatet. Det pågår mycket i bakgrunden som du inte ser. Utan din IP-adress skulle din begäran inte kunna levereras någonstans.

En IP-adress är alltså av yttersta vikt.

Låt oss djupdyka i ämnet IP-adresser och utforska viktig information som hör samman med dem.

Vad är IP?

För att förstå vad en IP-adress är, behöver vi först förstå vad IP står för.

Internet Protocol (IP) är en uppsättning regler som styr hur datapaket, dataformat eller datagram sänds via ett lokalt nätverk eller internet. Det är ett anslutningslöst protokoll som arbetar med datagram eftersom det fungerar i ett dynamiskt nätverk.

En IP fungerar utan centraliserad övervakning eller katalog och är inte beroende av enskilda noder eller länkar. Därför måste varje datapaket innehålla avsändarens och mottagarens IP-adress samt annan viktig information för att kunna levereras.

Vad är en IP-adress?

En Internet Protocol Address (IP-adress) är en unik adress eller en numerisk beteckning för varje enhet som är ansluten till ett datornätverk och använder Internet Protocol (IP) för kommunikation.

Exempel på en IP-adress: 192.168.1.100

Enkelt uttryckt identifierar IP-adresser en enhet i ett lokalt nätverk eller på internet, och möjliggör dataöverföring mellan enheter. IP-adresser innehåller platsinformation och underlättar enkel kommunikation mellan enheter. De utgör ett utmärkt sätt att särskilja olika enheter såsom datorer, skrivare, webbplatser, routrar etc.

En IP-adress används för två huvudsakliga syften:

Att identifiera plats
Att identifiera värd/nätverksgränssnitt

Internet Assigned Numbers Authority (IANA) administrerar IP-adresser globalt. Fem regionala internetregister (RIR) hanterar dem inom sina respektive regioner och tilldelar dem till lokala internetregister som i sin tur ger dem till slutanvändare och internetleverantörer (ISP).

Hur fungerar en IP-adress?

En IP-adress fungerar på samma sätt som din postadress fungerar för dig. Om du ska få ett brev eller paket från en kurir behöver du ge avsändaren din gatuadress. På samma sätt behöver din enhet eller dator en internetadress om du ska ta emot elektronisk post eller data från webben, så att avsändaren kan identifiera den och skicka datan.

Oavsett om det är din dator, surfplatta, smarttelefon, smarta lampor, termostat, babyvakt eller någon annan enhet som är ansluten till internet, måste varje enhet ha ett internetnummer eller adress för att kunna upprätta en anslutning och kommunicera med andra enheter genom fastställda riktlinjer eller protokoll.

Det är därför webbplatser som Amazon eller Netflix också består av en IP-adress för att kommunicera med dig och skicka den information du begär. De använder dock domännamn istället för IP-adresser, såsom amazon.se eller netflix.com, för att underlätta för dig att hitta dem. Annars skulle du behöva skriva in en lång sifferkombination för varje webbplats du besöker. Namn är enklare att komma ihåg än siffror.

Nu undrar du kanske hur IP-adresser tilldelas varje enhet.

En IP-adress är inte slumpmässigt tilldelad. Den produceras matematiskt och tilldelas av IANA.

I exemplet ovan – 192.168.1.100 – ser vi att adressen består av fyra siffror åtskilda av punkter. Varje siffra kan variera från 0 till 255. Det fullständiga intervallet för IP-adresser sträcker sig från 0.0.0.0 till 255.255.255.255.

Typer av IP-adresser

IP-adresser delas in i olika kategorier och typer.

#1. Offentliga och privata

Ett företag eller en privatperson med en internetanslutning har två typer av IP-adresser: privata och offentliga. Vilken typ av IP-adress som används beror på nätverkets plats.

Privat IP-adress: Används i ett lokalt nätverk i hemmet eller på kontoret. Varje enhet (dator, smarttelefon, högtalare, smart-TV osv.) som ansluter till nätverket får en privat IP-adress tilldelad av routern.

I takt med att antalet enheter i ett hushåll ökar, ökar även antalet IP-adresser. Din router behöver därför kunna identifiera alla dessa enheter, vilket görs genom att tilldela varje enhet en unik privat IP-adress. Enheter utanför det privata nätverket har inte tillgång till de privata IP-adresserna.

Offentlig IP-adress: Används utanför det lokala nätverket, på internet. Varje enhet som är ansluten till internet får sin IP-adress tilldelad av internetleverantören (ISP). Internetleverantörer har ett stort antal IP-adresser som de tilldelar till sina kunder. Din router tilldelas en offentlig IP-adress.

Externa enheter använder den offentliga IP-adressen för att hitta din enhet på internet. En offentlig IP-adress kan vara antingen statisk eller dynamisk.

#2. Statisk och dynamisk

Statiska IP-adresser: Är konstanta och ändras inte regelbundet eller automatiskt. När internetleverantören tilldelat en statisk IP-adress, förblir den densamma.

Alla företag eller privatpersoner behöver inte en statisk IP-adress. Men om du planerar att driva din egen server behöver du en statisk IP-adress. Den säkerställer att din e-postadress och webbplatser som är kopplade till IP-adressen alltid har samma IP-adress. Därmed blir det enklare för externa enheter att hitta dig på internet.

Dynamisk IP-adress: Dessa IP-adresser ändras regelbundet och automatiskt, i motsats till statiska adresser. Internetleverantörer har en pool av IP-adresser som de tilldelar kunder som ansluter till deras internettjänst. En kund använder den tilldelade IP-adressen så länge de är uppkopplade mot internet. När kunden kopplar ifrån internet släpps IP-adressen och återgår till poolen av otilldelade adresser. Dessa dynamiska adresser tilldelas sedan till andra kunder.

Denna metod minskar internetleverantörens kostnader och de slipper göra manuella inställningar för varje användares IP-adress. Det ökar också säkerheten eftersom ändrade IP-adresser gör det svårare för hackare att lokalisera en användare.

Vi har tidigare nämnt statiska IP-adresser för företag som vill driva en egen webbserver. Det finns även två typer av IP-adresser för webbplatser.

#3. Delad och dedikerad IP-adress

Delad IP-adress: Webbplatsägare som använder en delad värdtjänst har sin webbplats lagrad på en server som delas med andra webbplatser. Det här alternativet passar bra för mindre företag, bloggare, portföljwebbplatser osv., som har mindre trafik. De får då en delad IP-adress.
Dedikerade IP-adresser: Större webbplatser som vill ha ett säkrare alternativ och professionella spelare som vill ha bättre kontroll över sina servrar, kan välja en dedikerad hostingplan. De kan köpa en dedikerad IP-adress. Det gör det enklare att få SSL-certifikat och driver din FTP-server.

Med en dedikerad IP-adress kan du säkert dela filer med olika personer inom organisationen eller förbli anonym. Du kan dessutom använda din IP-adress istället för domännamnet för att komma åt din webbplats.

#4. Logisk och fysisk

Logisk IP-adress: Tilldelas av programvaran i en server eller router och kan ändras regelbundet. Din bärbara dator kan till exempel få en ny IP-adress om du ansluter den till en annan hotspot.
Fysisk IP-adress: Varje hårdvaruenhet är konstruerad med en unik IP-adress som aldrig ändras. Det är en fysisk IP-adress. Du kan använda ett protokoll för upplösning för att omvandla en logisk IP-adress till en fysisk för att identifiera en enhet i ditt IP-nätverk.

IP-versioner: IPv4 och IPv6

Det finns två vanliga versioner av IP: IPv4 och IPv6. Varje version representerar en IP-adress på olika sätt.

Internet Protocol version 4 (IPv4)

Den ursprungliga IP-versionen som lanserades i Advanced Research Projects Agency Network (ARPANET) år 1983 var IPv4. Den används fortfarande i många företag. Eftersom IPv4 är den dominerande versionen, syftar begreppet ”IP-adress” fortfarande ofta till den typ av adresser som definieras av IPv4.

IPv4 representerar en IP-adress som ett 32-bitars nummer, bestående av fyra siffergrupper som åtskiljs av punkter. Varje siffergrupp representerar ett decimaltal (bas-10) för ett 8-siffrigt binärt tal (bas-2) eller oktett. Det ger upphov till IP-adresser.

Som tidigare nämnts sträcker sig vart och ett av de fyra talen i en IPv4-adress från 0 till 255.

Exempel: 172.16.254.1, 192.168.1.100, 192.168.0.1, 172.0.16.0 etc.

Internet Protocol version 6 (IPv6)

I takt med att internet växte i snabb takt, började IPv4-adresserna att ta slut runt 1990-talet. Bristen på lediga IP-adresser blev ett stort problem för internetleverantörer och slutanvändare.

Detta tvingade Internet Engineering Task Force (IETF) att innovera och utforska metoder för att öka internets adresskapacitet. Resultatet blev en omdesign av IP-adressen till IPv6 år 1995. Efter ett antal tester började den kommersiella implementeringen av IPv6 på 2000-talet.

I IPv6 utökades adressutrymmet till 128 bitar eller 16 oktetter (från 32 bitar eller 8 oktetter i IPv4). IPv6 representeras av 8 grupper med 4 hexadecimala siffror, där varje grupp separeras med ett kolon. Varje grupp kan innehålla både bokstäver och siffror.

Exempel: 2001:0db8:ac10:0000:0011:aaaa:2c4a:fe01

Ja, det ser väldigt långt ut, men det finns konventioner som gör att de kan förkortas.

Du kan ta bort inledande nollor från en siffergrupp. Exempelvis kan :0021: förkortas till :21:
Följande nollor kan skrivas som ett dubbelt kolon. Det får dock bara förekomma en gång i en IP-adress, förutsatt att den består av 8 sektioner.

Exempelvis skulle 2001:0db8:ac10::0011 kräva att du lägger till fyra nollgrupper i stället för det dubbla kolon. Det skulle bli 2001:0db8:ac10:0000:0000:0000:0000:0011.

Målet med IPv6 är att utöka adressutrymmet och designa om routingen genom att sammanfoga subnätverksroutingprefix mer effektivt. Det bromsar tillväxten av routningstabeller i routrarna. Det ändrar också routingprefixet för hela nätverket automatiskt. Om routingpolicyn eller den globala anslutningspolicyn ändras, krävs inte manuell omnumrering eller omdesign.

Du kanske undrar varför det bara finns versionerna 4 och 6. Var finns de övriga versionerna mellan dem?

Här kommer svaret.

I själva verket har det definierats versioner från 1 till 9, men det är bara versionerna 4 och 6 som har fått en bred spridning. Version 1 och 2 var benämningar på TCP-protokoll åren 1974 och 1977, och var avsedda att separera IP-specifikationerna. Version 3 introducerades 1978, och med v3.1 separerades TCP från IP för första gången. Version 5 som dök upp 1979 var ett experimentellt protokoll – Internet Stream Protocol.

IPv6 är en sammanslagning av flera versioner – v6, v7, v8 och v9.

Har din webbplats stöd för IPv6? Använd ett IPv6-testverktyg för att ta reda på det.

Vad är subnät och klasser för IP-adresser?

Subnät

IP-nätverk kan delas in i subnät, både för IPv4 och IPv6. En IP-adress består av två delar:

Nätverksprefix i de högre bitarna
Värdidentifierare (gränssnittsidentifierare eller vilofält)

Subnät involverar en subnätmask eller en CIDR-notation för att avgöra hur en IP-adress ska delas upp i värd- respektive nätverksdelar. ”Subnet” är en term som endast används för IPv4. Båda versionerna använder emellertid CIDR-notation och koncept.

I subnät har en IP-adress ett snedstreck i slutet med antalet bitar i decimaltal för att ange nätverksdelen, även kallat routingprefixet. De flesta nätmasker börjar med 255 och slutar när nätverksdelen tar slut. Exempel: 255.255.255.0

Ett annat exempel: Anta att 172.0.2.1 är en IPv4-adress och 255.255.255.0 är dess subnät. CIDR-notationen för detta kan vara 172.16.2.1/24. De första 24 bitarna i IP-adressen representerar alltså subnätet och nätverket.

IP-adressklasser

Inledningsvis var det nätverkets högsta oktett som utgjorde nätverksdelen. Det här upplägget tillät bara 256 nätverk, vilket snabbt visade sig vara otillräckligt i takt med att allt fler nätverk utvecklades. Det ledde till en översyn av adressspecifikationerna och introduktionen av en klassificerad nätverksdesign.

Denna design möjliggjorde en mer finkornig subnätverksarkitektur och tilldelning av ett större antal individuella nätverk. I denna design representerade de tre första bitarna i den viktigaste oktetten ”klassen” på en IP-adress. Tre klasser definierades: A, B och C.

IPv4-systemet tillät adresser mellan 0.0.0.0 och 255.255.255.255. Vissa nummer är dock reserverade för specifika ändamål i TCP- och IP-nätverk. Dessa reservationer administreras av IANA. De är indelade i följande:

0.0.0.0: Det här är standardnätverket som indikerar att en enhet är ansluten till ett IP- och TCP-nätverk.
255.255.255.255: Används för nätverkssändningar som ska nå alla datorer som är anslutna till ett nätverk.
127.0.0.1: En dator kan använda den här adressen för att kontrollera om den har en AP-adress tilldelad eller inte.
169.254.0.1–169.254.255.254: Denna automatiska privata IP-adress (APIPA) används för en pool av IP-adresser som automatiskt tilldelas när datorn inte kan få en IP-adress från någon DHFC-server.
Övriga IP-adresser tillhör subnätklasser.

Eftersom ett subnät i sig är ett litet nätverk anslutet till ett större nätverk via en router, kan det ha ett eget adressystem för att underlätta kommunikationen mellan datorer i nätverket utan att data behöver skickas över det större nätverket. En router kan konfigureras att identifiera subnät och utföra lämplig trafikdirigering.

Här följer några av de reserverade IP-adresserna för subnät eller klasser:

Klass	Ledande bitar	Antal nätverk	Adresser per nätverk	Totalt antal adresser i klass	Räckvidd
Klass A	0	128 (2⁷)	16 777 216 (2²⁴)	2³¹	0.0.0.0 – 127.255.255.255
Klass B	10	16 384 (2¹⁴)	65 536 (2¹⁶)	2³⁰	128.0.0.0 – 191.255.255.255
Klass C	110	2 097 152 (2²¹)	256 (2⁸)	2²⁹	192.0.0.0 – 223.255.255.255
Klass D	1110	Ej definierad	Ej definierad	2²⁸	224.0.0.0 – 239.255.255.255
Klass E	1111	Ej definierad	Ej definierad	2²⁸	240.0.0.0 – 255.255.255.255

Hur tar man reda på en IP-adress?

Om du vill kontrollera din routers IP-adress, gör en sökning på Google och ange ”vad är min IP-adress”. Svaret kommer att visas överst. Det är faktiskt din offentliga IP-adress.

Du kan använda många andra webbplatser för att hitta samma information. När du gör en förfrågan med din router medan du besöker webbplatser, får de tillgång till din IP-information. Besök Min IP, WhatIsMyIP.com, eller WhatIsMyIPAddress.com för att se dina IPv4- och IPv6-adresser och eventuellt din plats.

Om du vill ha mer information om en specifik IP-adress, kan du använda dessa verktyg/webbplatser. De kan hjälpa dig att hitta information som plats, stad, internetleverantör och ägare etc.

IP Location Lookup: Ett användarvänligt verktyg som hjälper dig att få all information du behöver om en IP-adress. Ange en IP-adress för att se var den finns och vem som äger den. Du får bland annat information om land, region, stad och internetleverantör.
WhatIsMyIPAddress.com: En annan bra webbplats som visar IP-information. Kopiera och klistra in en IP-adress i sökfältet för att hitta data som värdnamn, internetleverantör, organisationsnamn, delstat/region, stad, longitud och latitud, riktnummer och kända tjänster.

Varför kan det vara bra att ha information om andras IP-adresser?

Ett företag kan vilja veta andra företags IP-adresser för att lokalisera var de bedriver sin verksamhet. Det är ganska vanligt att annonsörer, organisationer och tjänstewebbplatser vill ha information om IP-adresser för reklam, kampanjer och liknande ändamål.

Hur kan man ta reda på andras IP-adresser, och hur kan andra ta reda på din?

Här får du några exempel:

Med hjälp av HTML-buggar i e-postmeddelanden, en inbäddad kod i en bild som berättar för avsändaren att du har läst e-postmeddelandet, samt din IP-adress.
Genom att låna en dator och söka upp IP-adressen.
Från din e-postadress, webbserverloggar, internetforum, bloggkommentarer, sociala medier och meddelandeappar.
Via ett domstolsbeslut, som ger FBI och andra brottsbekämpande myndigheter rätt att utreda onlineaktivitet.

Du kan maskera din IP-adress med hjälp av ett virtuellt privat nätverk (VPN) som dirigerar din trafik till ett annat nätverk med en annan IP-adress.

Vilka säkerhetshot är kopplade till IP-adresser?

Cyberkriminella använder de olika tekniker som finns tillgängliga för att rikta in sig på IP-adresser för att genomföra skadlig aktivitet. Hot kopplade till IP-adresser kan vara:

Online-stalkning för att ta reda på din IP-adress genom aktivitet på videospel, kommentarer på forum och webbplatser osv., i syfte att sprida skadlig programvara, utföra identitetsstöld eller nätfiskeattacker.
Social manipulation, för att få dig att avslöja din IP-adress genom meddelandeappar som Skype.

Det finns risker när:

Cyberkriminella spårar din plats med hjälp av geolokaliseringsteknik.
Riktar in sig på ditt nätverk direkt för att starta DDoS-attacker.
Tvingas ansluta via portar för att ta över en enhet och stjäla data.
Laddar ner olagligt innehåll från din IP-adress.

Hur skyddar man sin IP-adress?

Genom att dölja din IP-adress kan du skydda din enhet, din online-identitet och din data. Du kan göra det på två sätt:

Genom att använda en VPN-tjänst, ett säkrare alternativ där din enhet fungerar som om den befinner sig i samma lokala nätverk som VPN-tjänsten. Du kan därmed få säker tillgång till nätverket från andra länder och surfa på geoblockerade webbplatser. Exempel på VPN-tjänster är NordVPN, Surfshark, och Proton VPN.

Genom att använda en proxyserver, en mellanliggande webbserver som dirigerar din trafik. Den maskerar din ursprungliga IP-adress och visar istället proxyserverns IP-adress. Exempel på proxyservrar är Bright Data och Smartproxy.

Sammanfattning 👩‍🏫

Den här genomgången av IP-adresser har gett dig en grundläggande förståelse för begreppet och dess terminologi. Den kommer också att hjälpa dig att ta reda på din egen och andras IP-adresser med hjälp av olika verktyg. Slutligen har du lärt dig mer om riskerna med IP-adresser och hur man kan minimera dem.

Lär dig mer om Domain Name System (DNS) nästa gång!