Internet kan ses som en isberg, där det som syns bara är en liten del av det hela, eller som ett mörkt och djup hav.
Att påstå att en majoritet av internet är dold för ögat vore en underdrift.
Den synliga delen av webben, som vi dagligen använder, utgör endast cirka 5 till 10 % av det totala internetinnehållet.
Resterande del kallas det djupa nätet, och den mörka delen av internet, även känt som darknet, utgör en ännu mindre del – upp till 5% av det totala internet.
Källa: commons.wikimedia.org
För att få en bättre förståelse, låt oss ta ett steg tillbaka.
Internet och sökmotorernas roll
Sällan skriver jag in fullständiga webbadresser i webbläsaren. Istället förlitar jag mig, precis som de flesta, på sökmotorer.
Med bara några få inledande tecken får jag automatiskt förslag på möjliga resultat som leder mig till det jag söker. En enkel och effektiv process.
Denna sökmotorfunktion bygger på webbgenomsökning. Sökmotorer som Google, Bing och Yahoo använder robotar som kontinuerligt uppdaterar sina register över webbinnehåll. Nya sidor indexeras och visas sedan som svar på relevanta sökningar.
En del information är dock inte avsedd för allmänheten. Lösenordsskyddade sidor (del av det djupa nätet) kan markeras med en ”no-index”-tagg som hindrar sökmotorernas robotar från att genomsöka dem. Andra delar, som den mörka webben, använder unika protokoll som vanliga webbläsare inte kan ansluta till.
Ytterligare avsnitt kommer att ge en mer detaljerad beskrivning av detta.
Vad kännetecknar det djupa nätet?
Det djupa nätet är den del av internet som inte är indexerad av sökmotorerna. Mycket av detta är fullt lagligt, som information från din bank, konton på sociala medier, mejl, molnlagring, akademiska tidskrifter och streamingtjänster.
Ett konkret exempel på det djupa nätet är ditt e-postkonto eller streamingtjänster som Netflix, som kräver ett abonnemang för att få tillgång.
Det djupa nätet är ”öppet” för de som har rätt behörighet och ”stängt” för alla andra. Om någon försöker komma åt dessa sidor utan tillstånd skulle det betraktas som hacking, vilket är olagligt.
I grund och botten är det djupa nätet ofarligt, och vi interagerar med det dagligen utan att nödvändigtvis vara medvetna om det.
Men det kan man inte säga om den del av internet som vi kommer att diskutera härnäst.
Vad är den mörka webben?
Som namnet antyder, är den mörk och svår att finna.
Webbplatser på den mörka webben har adresser som slutar på .onion (även kallade löksajter) istället för .com, .net, eller .org. För att besöka dessa webbplatser behöver du en särskild webbläsare som Tor.
Tor-webbläsaren möjliggör privat surfning och drivs av volontärer som delar med sig av bandbredd och IP-adress för att stödja Tor-användare.
Vad är det som gör den mörka webben riskabel och något vi bör undvika?
En stor del av den mörka webben hyser olaglig aktivitet såsom handel med droger, vapen, stulna identiteter, skadlig programvara och rekrytering av cyberbrottslingar.
Dessutom kan bara själva besöket på en sida på den mörka webben leda till att skadlig kod installeras på din dator. Statliga myndigheter övervakar dessutom aktivitet på den mörka webben, och de som uppvisar ett stort intresse kan bli föremål för utredning.
Har du hört talas om Silk Road, en online-marknadsplats för olagliga varor som stängdes ner av FBI 2013? Den var en del av det mörka nätet.
Men en del av den mörka webben är faktiskt ”normal”, som till exempel Facebooks löksajt:
Meta (Facebook moderbolag) skapade denna löksida för sina användare som använder Tor, då deras vanliga webbplats (facebook.com) inte fungerade korrekt. Denna sajt är säker att besöka, precis som många andra löksajter som kan hittas genom en enkel sökning på nätet.
Några löksajter som exempel:
Facebook: https://www.facebookwkhpilnemxj7asaniu7vnjjbiltxjqhye3mhbshg7kx5tfyd.onion
NY Times: https://www.nytimesn7cgmftshazwhfgzm37qxb44r64ytbb2dj3x62d2lljsciiyd.onion
CIA: http://ciadotgov4sjwlzihbbgxnqg3xiyrg7so2r2o3lt5wz5ypk4sxyjstad.onion/
**Notera att du behöver Tor webbläsare för att besöka dessa sajter.
Skillnader mellan den mörka och djupa webben
Även om den mörka webben är en del av det djupa nätet, finns det viktiga skillnader. Låt oss sammanfatta de två för att ge en tydligare bild.
| Deep web | Dark web | |
| Andel av internet | 90-95% | 1-5%, En del av den djupa webben. |
| Innehåll | Personlig eller kommersiell information | Ofta illegala webbutiker och aktivitet. |
| Tillgänglighet | Kräver autentisering | Vissa delar är öppna för alla. |
| Säkerhetsrisk | Liten eller ingen risk för skadlig programvara | Ofta förekommande infektioner med skadlig kod |
| Indexering | Inte indexerad av sökmotorer | Inte indexerad av sökmotorer |
| Användning | Används med vanliga webbläsare | Bäst nås via Tor |
| Exempel | Gmail, Dropbox, etc. | Facebooks löksajt, osv. |
Även om den mörka webben inte är avsedd för den genomsnittlige användaren, finns det några fördelaktiga användningsområden. Det gäller främst visselblåsare och känslig journalistik.
Personer använder det för att dela information när deras regeringar agerar fientligt eller närvaron av övervakning är hög. Edward Snowden använde exempelvis den mörka webben för att avslöja NSA:s övervakning av amerikanska medborgare.
Det som följde har redan rapporterats av flera nyhetsmedier, och att upprepa det här vore onödigt. Men ett exempel: det är bra att vara medveten om att den mörka webben kan vara en användbar resurs i svåra situationer.
Hur får man säker tillgång till den mörka webben?
Låt oss inleda detta avsnitt med en ansvarsfriskrivning: Det finns ingen 100% säkerhet på internet. Ingen programvara eller säkerhetsexpert kan garantera det. Så oavsett vad som sägs i denna guide, finns det en liten risk att du kan spåras, och det kan påverka din framtid.
Om du ändå är intresserad av att utforska den mörka sidan av internet, här är några viktiga saker att komma ihåg:
#1. Anonymitet
Även om Tor är en bra utgångspunkt, är dedikerade säkra operativsystem som Tails, Subgraph, Kodachi, Whonix bättre alternativ.
Dessa operativsystem dirigerar all utgående trafik via Tor, vilket ger ett ökat skydd. Dessutom kan ytterligare skyddsåtgärder som applikationssandbox och automatisk radering efter användning aktiveras beroende på operativsystem.
#2. Ytterligare skydd
Använd en VPN innan du ansluter till Tor-nätverket. Det finns många alternativ men en bra VPN är ProtonVPN (med en gratisversion).
Tor fungerar bra på egen hand, men genom att använda en VPN lägger vi till ett extra säkerhetslager och döljer även det faktum att vi använder Tor. Det är inte ett standardprotokoll, och att bara använda det kan väcka uppmärksamhet, även om du bara surfar på den öppna webben.
#3. Separat identitet
Nu har du verktygen för en snabb resa till den mörka webben. Men om du vill vara aktiv behöver du mer än så.
En diskret onlineidentitet som inte kan kopplas till din vanliga. Separat e-post, telefonnummer, anonym betalningskanal… Listan kan göras lång beroende på vad du vill göra på den mörka webben.
Det finns instruktioner om detta på internet, men att gå igenom allt här skulle föra oss för långt bort från ämnet. Men du förstår principen. Använd inte något som kan spåras tillbaka till din vanliga identitet.
Det är bäst att ha en unik anonym identitet för varje större aktivitet på den mörka webben, men om det handlar om enstaka ”informationsbesök” räcker det i allmänhet med en enda uppsättning.
**Eftersom den mörka webben kan vara ett kraftfullt verktyg har en del auktoritära länder (som Kina) helt förbjudit Tor-webbläsaren. Därför behöver du göra lite research och tillämpa vissa konfigurationer (sök på nätet!) innan du använder Tor.
**Använd alltid den senaste versionen av Tor eller de ”säkra” operativsystemen som nämnts.
**Försök undvik nedladdningar, och ha ett bra antivirusprogram och internetsäkerhet installerat innan du besöker den mörka webben.
Är det olagligt att besöka den mörka webben?
Skulle en polis misstänka någon som ofta befinner sig på en brottsplats?
Samma logik gäller för den mörka webben. Mycket av det som sker där är olagligt, och vissa regeringar övervakar aktivt den mörka webben.
Även om det inte är olagligt att bara surfa på den mörka webben, gör det dig unik. Utan en bra förklädnad kan du bli kontaktad av myndigheter.
Till exempel fick Harvard University ett bombhot via e-post i december 2013. De informerade FBI, som spårade alla studenter som använde Tor under den tiden. En student vid namn Eldo Kim erkände att han använde Tor och Guerrilla Mail för att skicka bombhotet för att skjuta upp prov.
Att använda Tor (för att besöka den mörka webben) är alltså inte vad vanliga internetanvändare gör. Om du är en av dem, bör du ha en god förklaring om du blir kontaktad av polisen.
Övervakning av den mörka webben
På den mörka webben säljs stulna identiteter, kreditkort, nationella ID, pass, etc. Eftersom det är svårt att kontrollera alla sidor på den mörka webben, har vi vissa verktyg inbyggda i NordVPN och 1Password.
NordVPN är en VPN som ofta rekommenderas, och 1Password är en säker lösenordshanterare. Båda är bra verktyg att prova.
Övervakning av den mörka webben är nu en vanlig funktion hos många VPN, lösenordshanterare och antivirusprogram. Välj ett verktyg som passar dig, men kontrollera funktionslistan noggrant.
Detta är ingen sammanfattning!
Den mörka webben är verkligen farlig. Cyberbrottslingar och polismyndigheter kan övervaka aktiviteten där. Det finns också en risk för skadlig programvara.
Å andra sidan är det djupa nätet den dolda delen av internet som är privat och öppen för de med rätt behörighet.
Vi har klargjort skillnaderna mellan det djupa och mörka nätet och varnat för farorna med att besöka det senare.
PS: Några verktyg för undersökning av den mörka webben att hålla utkik efter.