Desktopvirtualisering förklaras i enklare ord

By rik

Datorvirtualisering utgör ett säkert och ekonomiskt gångbart sätt att sköta IT-resurser på ett effektivt sätt.

Termen ”persondatorer” kan te sig anakronistisk i en företagsmiljö.

Exempelvis, vid min hemdator, observerar jag att merparten av min användning kretsar kring RAM-minnet (cirka 70%), medan övriga resurser som processor och SSD, i stort sett är överdimensionerade för mina dagliga uppgifter.

Detta är en ögonblicksbild där jag har ungefär 18 flikar öppna fördelade på två webbläsare, aktiv Slack och ett flertal bakgrundsprocesser, vilket är standard för alla Windows-datorer.

Som man ser, förblir flertalet hårdvarufunktioner i stort sett inaktiva. I min roll som skribent ser min resursanvändning ut så här under större delen av min arbetsdag. Det enda undantaget är när jag testar olika verktyg, då resursutnyttjandet avviker markant uppåt, men det representerar ungefär 30-40% av min arbetstid.

Jag kan personligen inte göra så mycket för att motverka detta resursslöseri utan att byta till en molnbaserad dator, som till exempel Shell. Men som företag har ni ett större antal alternativ för att undvika att all den datorkraften ligger outnyttjad i varje enskild dator.

Vad innebär datorvirtualisering?

Detta handlar om en process där en dator rent praktiskt delas upp mellan flera användare via mjukvara. Grundtanken är att dela upp en kraftfull server i ett flertal virtuella enheter för att ge användarna fjärråtkomst genom en internetanslutning. Med andra ord ”streamas” datorer till klienterna på deras befintliga enheter, såsom stationära datorer, surfplattor eller till och med smarttelefoner.

På användarsidan kommer man att arbeta som om man använde en fysisk persondator. Den enda förändringen är att man inte har fullständig fysisk tillgång till en specifik företagsdator. Istället delar man resurser med sina kollegor, var och en från sin egen enhet.

Antalet ”delar” som serverhårdvaran kan delas upp i beror på den underliggande hårdvarans kapacitet och användarnas behov.

Förutom att vara ett kostnadseffektivt sätt att allokera resurser, skyddar denna teknik även konfidentiell företagsdata från att läcka ut vid cyberattacker. Dessutom kan anställda använda sina egna enheter och ansluta till företagets nätverk för att utföra sitt arbete. Slutligen befriar datorvirtualisering även organisationen från kostsamma maskinvaruunderhåll och uppgraderingar.

Denna resursallokering har ett antal olika varianter, baserat på hur den fungerar för klienten och leverantören.

Typer av datorvirtualisering

Man kan dela in detta i tre huvudkategorier:

  • Virtual Desktop Infrastructure (VDI)
  • Remote Desktop Services (RDS)
  • Desktop-as-a-Service (DaaS)

Låt oss undersöka var och en av dessa närmare.

Virtuell skrivbordsinfrastruktur

Detta är ett traditionellt sätt för datorvirtualisering, där serverdatorn förgrenas till mindre delar med hjälp av tekniker som hypervisorer. Detta möjliggör körning av flera virtuella maskiner på en enda fysisk server.

Baserat på hypervisorn finns det två typer av virtualisering: hårdvarubaserad och mjukvarubaserad. Hårdvaruvirtualisering installeras direkt på servern, vilket är det bästa sättet för resurshantering för att säkerställa optimal prestanda och säkerhet. Mjukvaruvirtualisering, å andra sidan, ligger ovanpå operativsystemet och har inte direkt kontroll över datorresurserna, vilket gör den mindre effektiv.

Huvudsyftet är dock att effektivt fördela resurser, som processor, RAM, lagring etc., och underhålla flertalet virtuella maskiner enligt konfigurationen.

Med VDI kan användarna fjärransluta till företagsresurser för att få tillgång till filer, köra applikationer och tjänster, etc., från sina personliga enheter (även kallade tunna klienter), som kan vara underdimensionerade för att hantera dessa arbetsbelastningar på egen hand.

Exempelvis tillåter VMWare Fusion fjärråtkomst till Windows-funktioner på Mac-datorer.

VDI erbjuds vanligtvis i två varianter: beständiga och icke-beständiga virtuella skrivbord. En beständig upplevelse ger ett fjärrskrivbord som förblir ”personligt” för en användare vid inloggning. Ett icke-beständigt skrivbord bibehåller inte anpassningen efter utloggning, och resurserna återgår till sitt ursprungliga tillstånd.

Fjärrskrivbordstjänster

Microsoft-drivna Remote Desktop Services är en mer effektiv variant av datorvirtualisering som tillåter hög användardensitet per server.

Detta uppnås genom att undvika tilldelning av fullständiga virtuella maskiner till användarna. Istället ges virtuell tillgång till specifika applikationer som körs från företagets datacenter eller molntjänster. Detta är lämpligt för de användare som har egna primära maskiner och behöver tillgång till specifika resurstunga och/eller datakänsliga applikationer. Här delar flertalet användare ett virtuellt skrivbord som körs på en fjärrserver.

Detta kan distribueras internt (Windows-server) eller i molnet (Microsoft Azure, som tekniskt sett är DaaS).

Det finns dock ingen tydlig avgränsning här, och Microsofts underliggande protokoll tillåter också delning av en fullständig ”personlig” fjärrskrivbordsupplevelse som VDI, utöver vanlig sessionsbaserad virtualisering.

Desktop-as-a-Service

DaaS kan i princip vara både VDI och RDS. Skillnaden är att du inte gör det lokalt, utan betalar en prenumerationsavgift till en molnleverantör för att hantera datorvirtualiseringen.

Jämfört med de andra två alternativen är detta det mest flexibla, skalbara och ekonomiska alternativet för att komma igång. Detta alternativ är särskilt fördelaktigt för nystartade företag med ett mindre antal anställda. Dessutom är det ett mer kostnadseffektivt alternativ än att köpa företagsmaskinvara lokalt och anlita experter för hanteringen.

Som ett exempel erbjuder V2 Cloud en VDI-prenumeration för små och medelstora företag, med en 7-dagars gratis provperiod.

Hur fungerar det?

En hypervisor används för att skapa en virtuell instans som nyttjar serverresurser. Dessa virtuella datorer är vanligtvis isolerade från varandra och från den underliggande servern.

Denna inställning mellan fjärrservern och slutanvändaren underlättas av anslutningsmäklaren. Detta verktyg fungerar som en brygga mellan de två och hanterar användarautentisering, åtkomsthantering etc. Anslutningsmäklaren ansvarar även för skärmuppdateringar och överföring av signaler, som klick och tangenttryckningar till servern.

Beroende på typen kan detaljerna variera något mellan VDI, RDS och DaaS. Exempelvis bygger VDI huvudsakligen på hårdvaruvirtualisering, som utförs på den fysiska värddatorn för bästa möjliga prestanda.

RDS kan dock ha olika protokoll, beroende på om du föredrar en fjärrskrivbordsupplevelse eller bara vill utnyttja enskilda virtuella applikationer. Och DaaS ger dig maximal flexibilitet när det gäller att välja den bästa lösningen för dina specifika behov.

Principen bakom dessa applikationer förblir dock i stort sett densamma.

Fördelar med datorvirtualisering

Det finns ett antal sätt som man kan dra nytta av datorvirtualisering, några av dem är:

✅ Kostnad: Det här är en fördel för alla. Även för VDI är det mer kostnadseffektivt att installera en lokal infrastruktur än att tillhandahålla kraftfulla datorer till varje användare. RDS är ännu mer budgetvänligt, eftersom ett fjärrskrivbord delas av flera användare. Slutligen är DaaS det bästa alternativet för nystartade företag för att undvika höga ekonomiska kostnader i början.

Förutom de initiala kostnaderna för maskinvara, är datorvirtualisering fördelaktigt för att minimera återkommande kostnader för underhåll av maskin- och programvara. Det blir färre enheter att ta hand om och mindre behov av personal för detta ändamål.

✅ Säkerhet: Detta är en annan viktig faktor vid valet av datorvirtualisering. Det ökande antalet cyberhot gör det svårt för systemadministratörer att ta hand om varje enhet i företagsnätverket.

I det här fallet hjälper centraliserad administration till att övervaka tjänsterna och tillämpa uppdateringar/korrigeringar i rätt tid. Dessutom lagras känslig data på företagets servrar och inte på de anställdas enheter. Därmed uppstår ingen existentiell risk även om en anställds enhet skulle äventyras.

✅ Hantering: Att hantera ett stort antal enheter är tidskrävande. Särskilt introduktion och utbildning av nyanställda underlättas genom en centraliserad hantering. Dessutom är planeringen för säkerhetskopiering och återställning vid en cyberattack enklare när allt lagras på företagets servrar.

✅ Tillgänglighet: Detta är utan tvekan den största fördelen, särskilt med tanke på att distansarbete och hybridarbete är den nya normen. Datorvirtualisering garanterar en konsekvent datorupplevelse för de anställda oavsett var de befinner sig. De kan vara på kontoret eller hemma, men tillgången till officiella data och kraftfull hårdvara förblir sömlös.

Slutord

Människor runt om i världen använder datorvirtualisering, och med goda skäl. En av de stora branscherna är (uppenbarligen) IT, där man behöver relativt kraftfulla enheter för majoriteten av de anställda.

Dessutom kan callcenter, datorsalar och alla typer av arbetsplatser med många enheter dra nytta av datorvirtualisering genom förbättrad kostnadseffektivitet, flexibilitet och smidig resurshantering.

Tekniken är dock inte begränsad till företagsverksamheter. Här är några program för Windows- och Mac-virtualisering som du också kan använda privat.