Vid köp av en ny bildskärm möts man av en mängd tekniska specifikationer. Medan aspekter som skärmstorlek och upplösning är relativt självklara, finns det en annan betydelsefull faktor som ofta förbises: responstiden. Låt oss utforska vad det innebär.
Responstid, eller svarstid, definierar hur lång tid det tar för en bildskärm att skifta mellan olika färger. Vanligtvis mäts detta genom att registrera tiden det tar för skärmen att växla från svart till vitt och tillbaka till svart, i enheten millisekunder. En typisk LCD-skärm har en responstid under tio millisekunder (10 ms), medan vissa modeller kan vara så snabba som en enda millisekund.
Det finns ingen absolut standardiserad metod för att mäta responstiden. Vissa tillverkare mäter tiden det tar för en LCD-panel att övergå från svart till vitt, medan andra mäter svart-till-vitt-till-svart eller, mer vanligt, ”grå-till-grå”. ”Grå-till-grå” innebär samma övergångsspektrum men med start och slut i finare, mer krävande gråtoner. Oavsett mätmetod är en lägre responstid att föredra, eftersom det minskar risken för rörelseoskärpa och ”eftersläpningar” (ghosting).
Specifikationerna för en Dell-skärm. Observera skillnaden mellan uppdateringsfrekvens och responstid.
Det är viktigt att inte förväxla responstid med en skärms uppdateringsfrekvens. De kan låta liknande men uppdateringsfrekvensen anger hur många gånger per sekund skärmen uppdaterar bilden, och mäts i Hertz. De flesta skärmar har en uppdateringsfrekvens på 60 Hertz, men vissa har högre, där högre värden är bättre. I motsats till detta är det bättre med en lägre responstid.
Varför är en låg responstid önskvärd?
De flesta datoranvändare kommer inte att märka skillnaden som responstiden gör. Vid vardagliga sysslor som webbsurfning, e-posthantering eller textredigering är fördröjningen mellan bildskiftningarna så kort att den inte märks. Även videouppspelning på moderna skärmar har oftast inte en fördröjning som är noterbar för betraktaren.
Snabb multiplayer-actionspel som Street Fighter drar fördel av låga responstider.
Spel är undantaget. För spelare kan varje millisekund vara avgörande – skillnaden mellan vinst och förlust i ett fighting-spel, att träffa ett avlägset prickskytte eller att få den perfekta kurvtagningen i ett racingspel. Därför är en låg responstid, mellan 1 och 5 millisekunder, värd investeringen i en dyrare, spelfokuserad bildskärm för spelare som söker maximal konkurrensfördel.
Vilka skärmtyper är snabbast?
För bärbara datorer eller telefoner har man oftast inte något val när det gäller skärmens responstid, men det finns undantag. Om du köper en ny bildskärm till din speldator är det fördelaktigt att välja en modell med den snabbaste panelen du har råd med.
För närvarande finns det tre huvudtyper av LCD-paneler som utgör majoriteten av bildskärmar på marknaden:
TN (Twisted Nematic) skärmpaneler: Dessa är prisvärda men har oftast ett begränsat färgomfång. De utmärker sig genom snabba responstider, vilket gör att spelmonitorer ofta väljer dessa paneler trots något sämre färgåtergivning.
IPS (In-Plane Switching) skärmpaneler: Dyrare och med mer precisa färger, IPS-skärmar är populära bland grafiska designers, fotografer och videoredigerare där exakta färger är avgörande. Deras responstider är högre än TN-paneler, vilket gör dem mindre vanliga som ”gaming”-skärmar.
VA (Vertical Alignment) skärmpaneler: En nyare teknik som strävar efter att kombinera snabba responstider från TN-paneler med de mer precisa och livfulla färgerna från IPS-paneler. VA-paneler erbjuder en mellanväg och många spelskärmar använder nu denna teknik, med responstider så låga som en millisekund.
Om du letar efter en bildskärm som kan hålla jämna steg med de snabbaste spelen, bör du överväga en modell med en TN- eller VA-panel. IPS-spelmonitorer finns, men de är ovanliga, dyra och inte lika snabba som alternativen. Paneltypen brukar anges i skärmens specifikationer, antingen online eller på produktförpackningen.
Vilka nackdelar kan en snabb responstid ha?
För att uppnå snabbare responstider offrar spelmonitorer ofta avancerad bildbehandling som sker mellan datorns signal och visning på skärmen. Det kan inkludera färgkorrigerande processer, förbättrad ljusstyrka, filter för blått ljus och liknande funktioner som minskar ansträngningen för ögonen. Om du väljer en spelmonitor och ställer in den på högsta responstid, kan det leda till minskad ljusstyrka och dämpade färger.
Bör du köpa en skärm med låg responstid?
Är det värt det? För många spel, inte riktigt. Om du främst spelar singleplayer-spel mot datorn, kanske inte de enstaka rörelseoskärpor eller ”ghosting”-effekter är värda den kompromiss i bildkvalitet som en spelmonitor med snabbaste inställningen kan medföra. Enkla spel som Minecraft drar inte nytta av extremt låg bildfördröjning, inte ens i online-läge.
Om din internetanslutning är dålig när du spelar online, kommer den tid det tar för din dator att kommunicera med spelservrarna förmodligen att vara mycket längre än din responstid. Även på en ”långsam” monitor med 10 ms responstid, om spelet har en ping på 100 ms till servern (en tiondels sekund), kommer eventuell bildfördröjning inte att vara en avgörande faktor för din framgång.
Spelmonitorer har speciella lägen för låg responstid.
Men om du har en snabb internetanslutning och spelar snabba multiplayer-spel som Fortnight, Overwatch, Rocket League eller Street Fighter, kan varje millisekund vara viktig. Detsamma gäller spelkonsoler och TV-apparater (många har ”spellägen” som sänker responstiden) och om du kopplar en spelkonsol till din datorskärm.