Artificiell Generell Intelligens: Från Teori till Verklighet
I takt med att forskningen inom artificiell intelligens (AI) utvecklas, övergår konceptet artificiell generell intelligens (AGI) alltmer från teoretiska spekulationer till en potentiell verklighet. Vi befinner oss otvivelaktigt i inledningsskedet av AI-eran, med en mängd generativa AI-applikationer redan tillgängliga. Frågan är, vad händer härnäst? Är AGI den framtida riktningen? För att förstå kärnan i AGI och dess potentiella inverkan på mänskligheten, fortsätt läsa.
Vad Är Artificiell Generell Intelligens (AGI)?
När det gäller definitionen av AGI, saknas enighet bland forskare och AI-laboratorier. AGI, eller artificiell generell intelligens, beskrivs oftast som en typ av AI-system som kan mäta sig med, eller överträffa, mänskliga förmågor, särskilt inom områden som involverar kognition.
Många AI-laboratorier har etablerat sina egna definitioner av AGI. I februari 2023 meddelade OpenAI sin syn på AGI: ”AI-system som i allmänhet är smartare än människor”. Deras mål är att utveckla AGI som kan gynna mänskligheten som helhet. Samtidigt erkänner OpenAI de betydande risker som är förknippade med AGI, potentialen för ”missbruk, allvarliga olyckor och samhällelig störning”.
Shane Legg, en av grundarna till DeepMind (numera Google DeepMind) och nu chef för AGI-forskning vid samma företag, myntade termen AGI tillsammans med kollegan Ben Goertzel. Enligt Legg är AGI ett mycket brett koncept. DeepMinds ståndpunkt är att ett AGI-system inte enbart ska kunna utföra en mångfald av uppgifter, utan också ha förmågan att lära sig att lösa dessa uppgifter, bedöma sin egen prestation och söka hjälp vid behov.
Forskningsteamet på Google DeepMind har identifierat olika nivåer av AGI, från framväxande till kompetent, expert, virtuos och slutligen övermänsklig. I dagsläget har gräns-AI-modeller visat viss framväxande beteende, enligt DeepMinds bedömning.
Karakteristika för AGI
Precis som det saknas konsensus kring definitionen av AGI, är dess exakta egenskaper inte heller helt fastställda. Forskare inom AI menar dock att ett AGI-system på mänsklig nivå ska ha förmågan att resonera likt en människa. Det ska kunna fatta beslut även i situationer präglade av osäkerhet och besitta en omfattande kunskap, inklusive förståelse för sunt förnuft.
Utöver detta ska ett AGI-system vara kapabelt att planera och förvärva nya färdigheter. Det ska även kunna lösa öppna problem och kommunicera via naturligt språk. Kognitionsforskare anser att AGI-system också ska besitta egenskaper som fantasi för att kunna generera nya idéer och koncept. Förmågan att se, höra, röra sig och agera är ytterligare exempel på fysiska attribut som tillskrivs AGI.
För att testa om AI-modeller har uppnått AGI används ett flertal metoder, däribland det välkända Turing-testet. Uppkallat efter datavetaren Alan Turing, syftar testet till att avgöra huruvida ett AI-system kan efterlikna mänsklig konversation till den grad att en människa inte kan skilja det från en maskin.
Många anser att nuvarande AI-chattbottar redan har klarat Turing-testet. Emellertid föreslår testet även att en maskin ska uppvisa intelligent beteende i paritet med en människas. Ytterligare tester inkluderar Employment Test, föreslaget av John Nilsson, som innebär att maskinen ska kunna utföra ett betydande jobb som en människa.
Steve Wozniak, medgrundare av Apple, har också föreslagit Coffee Test för att utvärdera intelligenta AI-system. Enligt Wozniak ska ett tillräckligt intelligent system kunna lokalisera kaffemaskinen, fylla på vatten och kaffe, samt genomföra bryggningen utan mänsklig inblandning.
Nivåer av AGI
OpenAI anser att uppnåendet av AGI inte kommer att ske i ett enda steg, utan att det kommer att finnas flera stegvisa framsteg innan målet nås. Enligt Bloomberg har OpenAI identifierat fem nivåer av utveckling mot AGI.
Den första nivån är konversationell AI, där vi befinner oss just nu med chattbottar som ChatGPT, Claude och Gemini. Den andra nivån är resonans-AI, där AI-modeller kan resonera som människor. Denna nivå har vi ännu inte uppnått. Den tredje nivån är autonom AI, där AI-agenter kan utföra handlingar självständigt på användarens vägnar.
Den fjärde nivån är innovativ AI, där intelligenta AI-system kan innovera och förbättra sig själva. Slutligen är den femte nivån organisatorisk AI, där ett AI-system kan utföra uppgifter för en hel organisation utan att människor behöver vara involverade. Dessa system kan misslyckas, lära sig av misstagen, förbättra sig och samarbeta med flera aktörer samtidigt.
AGI Framsteg och Tidslinje: Hur Nära Är Vi?
Bild: Shutterstock
Sam Altman, VD för OpenAI, tror att vi kan uppnå den femte nivån – organisatorisk AI – inom de kommande tio åren. Många experter har varierande prognoser om när vi kommer att se en AGI-verklighet. Ben Goertzel förutspår att AGI kan bli verklighet under de närmaste decennierna, möjligen under 2030-talet.
Geoffrey Hinton, ofta kallad ”AI:s gudfar”, var tidigare osäker kring en tidsplan för AGI. Nu tror han att en generell AI kan vara så nära som 20 år bort.
François Chollet, en framstående forskare på Google DeepMind och skapare av Keras, menar att AGI inte kommer att uppnås enbart genom att skala upp nuvarande teknologier som LLMs. Han har istället utvecklat en ny standard, ARC-AGI, och anordnat en offentlig tävling för att testa nuvarande AI-modellers förmåga att lösa den. Enligt Chollet har utvecklingen av AGI stagnerat och det behövs nya koncept för att göra framsteg.
Yann LeCun, chef för AI-forskning på Meta, anser också att LLMs har begränsningar och inte är tillräckliga för att uppnå AGI, då de saknar intelligens och resonemangsförmåga.
Existentiell Risk från AGI
Samtidigt som AI-utvecklingen pågår intensivt över hela världen, menar många experter att uppnåendet av AGI skulle kunna utgöra ett hot mot mänskligheten. OpenAI själva erkänner de betydande risker som är förknippade med teknologin. Geoffrey Hinton berättade för CBS News efter att ha lämnat Google att ”det är inte otänkbart” att AI skulle kunna utrota mänskligheten. Han betonade vikten av att hitta sätt att kontrollera mer intelligenta AI-system.
Eftersom ett AGI-system skulle kunna mäta sig med mänsklig förmåga, kan det leda till omfattande arbetslöshet i många branscher. Detta skulle i sin tur kunna förvärra den ekonomiska ojämlikheten i världen. OpenAI har redan publicerat dokument som beskriver vilka jobb som kan ersättas av ChatGPT. Dessutom innebär ett så kraftfullt system risker för missbruk eller oavsiktliga konsekvenser om det inte anpassas efter mänskliga värderingar.
Elon Musk har också varnat för farorna med AGI och hävdar att utvecklingen av AGI i första hand bör inriktas på mänskliga intressen. Förra året krävde Musk och andra ledande personer i branschen en paus i stora AI-experiment.
Ilya Sutskever, medgrundare av OpenAI och tidigare forskningschef, lämnade företaget för att starta Safe Superintelligence, ett nytt företag. Han menar att ”AI är ett tveeggat svärd: det har potentialen att lösa många problem, men det skapar också nya. Framtiden kommer att vara positiv för AI, oavsett, men det skulle vara bra om den också var bra för människor.”
Ilya arbetar nu med att anpassa kraftfulla AI-system efter mänskliga värderingar för att förhindra katastrofala konsekvenser för mänskligheten. Timnit Gebru, en tidigare AI-forskare på Google, fick lämna företaget efter att ha publicerat en rapport som belyste riskerna med stora språkmodeller (LLMs). Hon hävdar att istället för att fråga vad AGI är, borde vi fråga oss ”varför vi ska bygga det”.
AGI kan potentiellt påverka den sociala strukturen i samhället med omfattande jobbförluster. Detta skulle kunna förstärka ojämlikheten och leda till konflikter och knapphet. Den avgörande frågan är därför – borde vi ens bygga AGI? Det finns en mängd frågor och etiska överväganden som måste tas i beaktning innan man påbörjar utvecklingen av ett AGI-system. Vad anser du om AGI? Dela gärna dina tankar i kommentarerna nedan.
Sammanfattningsvis: AGI representerar en spännande och potentiellt banbrytande utveckling inom AI-forskningen, men den medför även betydande risker och etiska utmaningar. Genom att fokusera på hur AGI definieras, dess egenskaper och de potentiella konsekvenserna av dess utveckling, är det viktigt att samhället diskuterar och navigerar dessa utmaningar med omsorg.