I takt med att skyddsåtgärderna inom cybersäkerhet blir alltmer avancerade, utvecklas även cyberbrottsligheten med ny sofistikering. Nuförtiden genomförs datastölder av cyberkriminella på ett smart sätt, ofta utan att användare är medvetna om det. En särskilt svår form av angrepp är den så kallade noll-dagarsattacken.
Denna artikel fördjupar sig i noll-dagars sårbarheter och deras utnyttjande. Vi utforskar hur dessa attacker fungerar samt hur man kan upptäcka och förebygga dem.
Vad innebär Noll-dagars Sårbarhet, Exploatering och Attack?
Noll-dagars sårbarhet: En noll-dagars sårbarhet definieras som en säkerhetsbrist i en programvara eller ett system. Denna brist har identifierats av en angripare, men är okänd för utvecklaren eller programvaruleverantören. Denna dolda brist är särskilt svår att motverka eftersom den inte är känd vid lanseringen av produkten. Det kan ta månader, ibland till och med ett år, innan sårbarheten upptäcks och kan åtgärdas.
Termen ”noll-dagars” kommer från det faktum att programvaruutvecklaren har noll dagar på sig att fixa säkerhetsfelet efter att det utnyttjats.
Noll-dagars Exploatering: En noll-dagars exploatering är en kod som används för att installera skadlig programvara eller genomföra nätfiskeattacker. Syftet är att ge obehörig åtkomst till ett system.
Noll-dagars Attack: En noll-dagars attack inträffar när en cyberkriminell utnyttjar en känd exploatering mot en utvecklares dator, nätverk eller programvarusystem. Denna typ av attack är särskilt skadlig eftersom det inte finns några kända skyddsåtgärder vid tidpunkten för attacken.
Men vilka är de verkliga riskerna och motiven bakom noll-dagars attacker? Läs vidare för att ta reda på det!
Varför är Noll-dagarsattacker så Riskfyllda?
Noll-dagarsattacker är ett ständigt växande problem inom cybersäkerhet. Det största hotet ligger i att både exploateringen och själva säkerhetsbristen är okänd för de som utvecklat programvaran.
Ibland kan dessa sårbarheter förbli oupptäckta i månader. Det är först när attacken upptäcks som programvaruexperter kan börja arbeta med en lösning. Noll-dagarsattacker är så pass svåra att upptäcka att traditionella antivirusprogram, som förlitar sig på signaturbaserade skanningar, inte kan identifiera dem.
För användare och organisationer kan detta innebära stora förluster. Många cyberkriminella använder noll-dagars exploatering för att tjäna pengar, ofta genom att använda ransomware.
Enligt uppgifter från Checkpoint utfördes hela 830 000 angreppsförsök under en 72-timmarsperiod efter att Log4j-sårbarheten hade upptäckts.
Motiv bakom Noll-dagarsattacker
- Datastöld: Det huvudsakliga motivet för många cyberbrottslingar är att tjäna pengar. Genom att stjäla finansiell information, känsliga uppgifter som kontoutdrag och UPI-koder, kan de berika sig.
- Hacktivister: Vissa angripare riktar in sig på statliga anläggningar av politiska eller sociala skäl. Deras mål kan vara att läcka känslig information eller förstöra webbplatser.
- Statligt Sponsrade Angripare: Statliga myndigheter använder ofta noll-dagarsattacker för spionage, cyberkrigföring och informationsinsamling.
- White-Hat Hackare: Dessa hackare har inte onda avsikter. Istället använder de noll-dagars sårbarheter för att påvisa brister och be programvaruutvecklare att fixa dem.
- Skadegörare: Vissa angripare är motiverade av hämnd eller spänning. De utnyttjar sårbarheter för att skapa kaos, skada system eller störa tjänster.
- Svart Marknad: Noll-dagars sårbarheter och exploateringar kan säljas till högstbjudande, inklusive nationer, brottslingar och företag.
- Kriminella Nätverk: Kriminella organisationer använder noll-dagarsattacker i verksamheter som narkotikahandel och människosmuggling.
Detta är endast några exempel på olika typer av aktörer, men det är avgörande att vara medveten om cyberhoten för att kunna förebygga dem och upprätthålla en hög nivå av cybersäkerhet.
Hur Fungerar en Noll-dagarsattack?
Angriparna väljer ofta mål som statliga myndigheter, stora företag, känsliga system, hård- och mjukvara, IoT-enheter och annan viktig infrastruktur.
Låt oss undersöka hur en typisk noll-dagarsattack kan genomföras:
Steg I:
Cyberkriminella börjar med att leta efter säkerhetsbrister i välkända applikationer, plattformar eller webbplatser. Dessa sårbarheter kan vara kodfel, saknad kryptering eller oskyddade delar av koden som kan användas för att få obehörig åtkomst.
Steg II:
Angriparen identifierar en sårbarhet i mjukvaran innan den upptäcks av utvecklaren eller leverantören. De analyserar sårbarheten och skapar en noll-dagars exploatering. Denna kod används sedan för att genomföra attacker. Noll-dagars exploateringar kan vara koder som innehåller skadlig programvara som i sin tur sprider annan skadlig kod efter installation. Dessa koder kan orsaka stor skada genom att spridas genom hela systemet och manipulera det. En exploateringskod kan ge administratörsbehörighet eller utföra andra skadliga aktiviteter. Vid den här tidpunkten är utvecklaren fortfarande omedveten om sårbarheten. Angriparen kan också välja att sälja sårbarheten till höga priser på den svarta marknaden.
Steg III:
Angriparen planerar antingen en riktad attack mot ett specifikt mål, eller en massattack. Noll-dagars exploateringen sprids sedan utifrån vad angriparen har för mål. Det kan ske via massutskick av nätfiske-e-post, eller nätfiskelänkar.
Steg IV:
Offret laddar ned eller installerar skadlig programvara, oftast genom nätfiske-e-post eller genom att besöka skadliga webbplatser. Den skadliga koden kan sedan infektera webbläsaren, operativsystemet, applikationer eller hårdvaran.
Steg V:
Slutligen upptäcker programvaruleverantören säkerhetsbristen, antingen genom egna tester eller rapporter från tredje part. Utvecklarna underrättas om felet, och de börjar åtgärda det genom att släppa en patch. Alla som uppdaterar sin programvara skyddas därmed från sårbarheten.
Typer av System-sårbarheter i Noll-dagarsattacker
Här är några av de vanliga sårbarheter som cyberkriminella utnyttjar i noll-dagarsattacker:
- Operativsystemfel: Angripare kan få tillgång till ett system genom att utnyttja svagheter i operativsystem, applikationer eller servrar.
- Webbläsare och Insticksprogram: Att utnyttja webbläsare är en vanligt förekommande taktik för att få full tillgång till ett system. Angripare riktar även in sig på plugins som Java och Adobe Flash, webbläsartillägg och andra komponenter.
- Hårdvarusårbarheter: Vissa noll-dagarsattacker riktar sig mot sårbarheter i hårdvara, som firmware och chipset i mobiltelefoner eller datorer. Dessa fel kan vara svåra att rätta till då det ofta krävs hårdvaruuppdateringar.
- Nätverksprotokoll: Angripare kan utnyttja säkerhetsbrister i nätverksprotokoll eller nätverksenheter, som routrar och switchar. Detta kan orsaka störningar i systemets nätverksanslutning och möjliggöra obehörig åtkomst.
- Datormaskar: Hackare kan utnyttja datormaskar när de infekterar system. Dessa attacker sprider sig snabbt över internet, vilket gör dem svåra att upptäcka och stoppa.
- Noll-dagars Skadlig Programvara: Denna typ av skadlig programvara är okänd och saknar specifik antivirusprogramvara för att upptäcka den. Angripare sprider den via skadliga webbplatser, e-postmeddelanden och andra sårbara resurser.
- Andra sårbarheter: Dessa kan inkludera bristfälliga algoritmer, avsaknad av datakryptering, säkerhetsproblem med lösenord eller saknade behörigheter.
Hur Identifierar man en Noll-dagarsattack?
Det är svårt för både programvaruexperter och leverantörer att upptäcka noll-dagarsattacker. Efter att exploateringen upptäckts, samlas detaljerad information om den.
Här är några metoder för att identifiera noll-dagarsattacker:
- Koddanalys: Analys av koden för att upptäcka misstänkt aktivitet. Metoden har sina begränsningar, särskilt om koden är komplex.
- Beteendeanalys: En oförklarlig ökning i trafik, ovanlig filåtkomst eller systemprocesser kan avslöja noll-dagarsattacker.
- Intrångsdetekteringssystem (IDS): IDS kan upptäcka skadlig aktivitet och identifiera kända sårbarheter.
- Sandboxing-teknik: Genom att isolera en app från resten av systemet, kan man förhindra spridning av noll-dagarsattacker.
- Sårbarhetsskanning: Denna metod hjälper till att identifiera, skanna, prioritera, åtgärda och mildra sårbarheter.
- Patch Management: Applicering av patchar på sårbara system, ofta i kombination med sårbarhetshanteringsskanning.
Hur Förhindrar man Noll-dagarsattacker?
Att förebygga noll-dagarsattacker är en stor utmaning eftersom sårbarheterna i sig är okända för programvaruutvecklarna. Här är några tips för företag och organisationer:
- Säkerhetsprogram: Skapa ett väl genomtänkt säkerhetsprogram, med hänsyn till företagets unika risker och resurser, och bygg ett starkt säkerhetsteam.
- Managed Security Service Provider: Anlita en säkerhetstjänsteleverantör som kan övervaka systemen dygnet runt och upptäcka hot som nätfiske.
- Robust Web Application Firewall: Använd en brandvägg som skannar inkommande trafik och blockerar skadliga webbplatser.
- Förbättrad Patch Management: En välfungerande patchhantering kan förhindra noll-dagarsattacker genom att åtgärda sårbarheter i programvaran snabbt.
- Sårbarhetshantering: Prioritera sårbarhetshantering, eftersom den åtgärdar alla sårbarheter och minskar riskerna med programvaruprojekt.
- Regelbundna Uppdateringar: Håll programvaran uppdaterad för att minska risken för attacker, då cyberkriminella är väl insatta i de säkerhetsbrister som finns.
- Frekventa Tester: Simuleringar och tester hjälper till att identifiera potentiella noll-dagars sårbarheter.
- Utbildning för Anställda: Utbilda personalen om cyberattacker och social ingenjörskonst, samt ge verktyg för att rapportera och upptäcka nätfiske och misstänkta försök.
- Säkerhetskopieringsplan: Ha alltid en plan för återställning av säkerhetskopior för att undvika dataförlust.
Exempel på Noll-dagarsattacker
Här är några verkliga exempel på noll-dagarsattacker:
#1. Stuxnet
Denna skadliga datormask upptäcktes 2010 av säkerhetsteam inom NSA och CIA. Stuxnet var specifikt inriktad på system för övervakningskontroll och datainsamling (SCADA). Den orsakade skada på Irans kärnkraftsprogram genom att utnyttja flera noll-dagars sårbarheter i Windows.
#2. Heartbleed
Heartbleed är en noll-dagars sårbarhet som påverkade ett krypteringsbibliotek kallat OpenSSL. Felet tillät angripare att stjäla känslig data från webbplatser som använde den berörda versionen av OpenSSL. Denna attack illustrerar vikten av att snabbt åtgärda säkerhetsbrister.
#3. Shellshock
Shellshock är en sårbarhet som upptäcktes i kommandotolken Bash 2014. Denna attack gav cyberkriminella obehörig åtkomst och möjlighet att utföra godtyckliga kommandon.
#4. Adobe Flash Player
Hackare har upptäckt flera noll-dagars sårbarheter i Adobe Flash Player. Genom att använda skadliga Flash-filer i e-postbilagor eller på webbplatser har angripare fått full kontroll över system.
#5. Zoom
2020 upptäcktes en noll-dagars sårbarhet i Zoom. Denna attack gjorde det möjligt för angripare att fjärrstyra användares system om de använde en äldre version av Windows.
#6. Apple iOS
Apples iOS har blivit utsatt för noll-dagarsattacker, som gjort det möjligt för angripare att kompromettera iPhones på distans. Pegasus spionprogram användes mot yrkesverksamma, journalister och statliga tjänstemän.
#7. Operation Aurora
Operation Aurora var en attack riktad mot organisationer som Google, Adobe, Akamai, Rackspace, Juniper Network, Yahoo, Symantec och Morgan Stanley. Google upptäckte attacken 2010, trots att den startade 2009. Angriparen använde en noll-dagars sårbarhet i Internet Explorer för att attackera Google och andra företag.
#8. Twitter
Under 2022 upplevde Twitter ett dataintrång som ett resultat av en noll-dagarsattack. Denna attack ledde till att en lista på 5,4 miljoner konton publicerades.
Vad Gör Man om Man Drabbas av en Noll-dagarsattack?
- Isolera de drabbade systemen omedelbart när en attack har bekräftats.
- Spara digitala bevis, som skärmdumpar och rapporter, för senare undersökning.
- Kontakta ett säkerhetsteam som har erfarenhet av liknande attacker för att vidta åtgärder.
- Arbeta med säkerhets- och programvaruteamen för att åtgärda sårbarheten och återställa systemen.
- Analysera hur attacken gick till för att kunna planera säkerhetshanteringen bättre.
- Informera intressenter, juridiska team och berörda myndigheter om attacken.
Om en organisation har drabbats av ett betydande dataintrång är det viktigt att överväga att vidta rättsliga åtgärder.
Slutsats
Noll-dagarsattacker är ett stort och växande hot mot cybersäkerheten, och de är mycket svåra att upptäcka och hantera. Det är därför viktigt att följa bästa möjliga praxis för att undvika dessa farliga attacker.
Genom att bygga ett starkt team med både säkerhetsforskare och utvecklare kan organisationer bättre korrigera noll-dagars sårbarheter.
Nästa steg är att se över mjukvara för cybersäkerhetsefterlevnad, för att upprätthålla skyddet.