Nollförtroende – En Försvarsstrategi i Cybersäkerhetens Tidsålder
Nollförtroende (Zero Trust) utgör en proaktiv säkerhetsstrategi. Dess ökande popularitet är ett direkt svar på de alltmer komplexa och omfattande säkerhetsutmaningar som dagens digitala landskap presenterar.
Traditionellt har begreppet ”förtroende” varit centralt inom cybersäkerhet. Grundläggande komponenter som nätverksinfrastruktur, användare, enheter, leverantörer, har ansetts vara ”betrodda”.
Detta synsätt har varit avgörande för att skydda företag, deras data och enskilda individer. Men i takt med den tekniska utvecklingen har sårbarheter i detta tillvägagångssätt blivit allt tydligare. Cyberkriminella utnyttjar svagheter såsom:
- Den traditionella ”slott-och-vallgrav”-modellen där säkerhetskontroller enbart sker vid nätverkets ytterkant. Om en angripare lyckas ta sig förbi detta yttre skydd, kan omfattande skada uppstå.
- Föråldrade åtkomstkontroller, till exempel brandväggar utan adekvat insyn och kontroll över användarnas applikationer och tjänster. Detta kan leda till att angripare som kommit in i nätverket får enkel tillgång till känslig information.
- VPN-teknik som visserligen skyddar datakommunikationen och garanterar sekretess och integritet, men ofta brister i den fullständiga auktoriseringen och autentiseringen.
- Flexibla arbetsflöden, som ”Bring Your Own Device” (BYOD)-policyer och distansarbete, som kan leda till dataläckage om adekvata säkerhetsåtgärder saknas.
Dessa säkerhetsutmaningar har understrukit behovet av ett mer flexibelt, dynamiskt och lättanvänt system som erbjuder ett högt säkerhetsskydd både internt och externt.
Detta är där Nollförtroende-modellen kommer in.
I den här artikeln kommer du att lära dig mer om Nollförtroende-säkerhet, dess grundprinciper, implementering och andra viktiga aspekter.
Låt oss utforska ämnet!
Vad är Nollförtroende (Zero Trust)?
Nollförtroende är en avancerad säkerhetsstrategi som kräver att alla användare, oavsett om de befinner sig inom eller utanför en organisations nätverk, kontinuerligt auktoriseras, autentiseras och valideras innan de får tillgång till nätverk, data och applikationer.
Denna metod utnyttjar avancerad säkerhetsteknik, som multifaktorautentisering (MFA), nästa generations slutpunktsskydd och identitets- och åtkomsthantering (IAM) för att säkerställa stark identitetsverifiering.
Nollförtroende erbjuder strikt identitetsverifiering och skyddar användare och applikationer mot sofistikerade cyberhot.
Uttrycket ”Zero Trust” populariserades av John Kindervag från Forrester, men idén utvecklades faktiskt av Stephen Paul Marsh redan i april 1994, i hans avhandling vid University of Stirling om datasäkerhet.
I praktiken är de flesta koncept inom Nollförtroende inte nya. Marshs forskning visade att förtroende är begränsat och går bortom mänskliga faktorer som etik, moral, rättvisa och laglighet. Enligt honom kan förtroende representeras som en matematisk konstruktion.
Nollförtroende-modellen utgår från att organisationer inte ska lita på enheter eller användare som standard, även om de är anslutna till företagets lokala nätverk (LAN) eller har verifierats tidigare. Modellen baseras på realtidsinsyn i användarattribut såsom identitet, firmware-versioner, slutpunktsmaskinvara, operativsystemversioner, sårbarheter, patchnivåer, inloggningsinformation, installerade applikationer och incidentdetektering.
På grund av sina starka säkerhetsfunktioner ökar Nollförtroende-modellen i popularitet. Företag som Google har börjat implementera den i sina egna projekt, som till exempel BeyondCorp.
Den ökade frekvensen av cyberattacker mot slutpunkter, enheter, nätverk, data, molnapplikationer och annan IT-infrastruktur driver på denna utveckling. Covid-19-pandemin har ytterligare förvärrat situationen genom att tvinga människor att arbeta hemifrån, vilket har lett till en ökning av onlineattacker globalt.
Därför framstår säkerhetsstrategier som Nollförtroende som ett hållbart alternativ.
En rapport förutspår att den globala marknaden för Nollförtroende-säkerhet kommer att växa med en årlig tillväxttakt på 17,4 % och nå 51,6 miljarder dollar år 2026, jämfört med 19,6 miljarder dollar 2020.
Några vanliga termer inom Nollförtroende är Zero Trust Application Access (ZTAA), Zero Trust Network Access (ZTNA) och Zero Trust Identity Protection (ZTIP).
Vilka är de grundläggande principerna för Nollförtroende?
Nollförtroende-säkerhetskonceptet bygger på följande principer:
Minsta privilegierade åtkomst 🔐
Detta grundläggande koncept innebär att användare endast får den åtkomstnivå som krävs för att utföra sitt arbete. Genom att minska användarnas exponering för känsliga nätverkskomponenter minskar man risken för incidenter.
Användaridentifikation ✔️
Det är viktigt att veta vilka som har tillgång till nätverk, applikationer och data. Genom att kontrollera autentisering och auktorisering vid varje åtkomstförfrågan skapas en starkare säkerhet inom organisationen.
Mikrosegmentering 🍱
Mikrosegmentering innebär att säkerhetsomkretsen delas upp i mindre zoner. Denna process, även känd som zonindelning, säkerställer att olika delar av nätverket har separata åtkomstkontroller.
Kontinuerlig övervakning och hantering av datatrafiken mellan dessa zoner ger detaljerad åtkomstkontroll och minimerar onödiga privilegier.
Använd avancerade förebyggande tekniker 🛑
Nollförtroende-modellen förespråkar användning av avancerade förebyggande tekniker för att stoppa nätintrång och minimera skador.
Multifaktorautentisering (MFA) är en sådan teknik. Genom att verifiera användarens identitet med hjälp av säkerhetsfrågor, bekräftelsemeddelanden eller logikbaserade tester förstärks nätverkssäkerheten. Ju fler autentiseringspunkter som implementeras, desto starkare blir organisationens säkerhet.
Övervaka enhetsåtkomst i realtid 👁️
Utöver användaråtkomst är det viktigt att övervaka och kontrollera enhetsåtkomst i realtid. Alla enheter som försöker få tillgång till nätverket måste auktoriseras för att minimera risken för attacker.
Vilka är fördelarna med Nollförtroende?
Nollförtroende ger en robust strategi för organisationssäkerhet och nätverksresiliens. Det ger ett antal fördelar, som:
Skydd mot både externa och interna hot
Nollförtroende ger strikta regler för att stoppa externa hot och skydda mot skadliga interna aktörer. Interna hot är ofta allvarligare och utnyttjar det förtroende som ges.
Enligt en rapport från Verizon är cirka 30 % av alla dataintrång interna.
Nollförtroende bygger på konceptet ”lita aldrig, verifiera alltid”.
Genom att implementera utökad och explicit autentisering och övervaka och verifiera all åtkomst till data, enheter, servrar och applikationer kan ingen missbruka sina privilegier.
Dataskydd
Nollförtroende bidrar till att förhindra att skadlig kod eller anställda får tillgång till stora delar av nätverket. Genom att begränsa åtkomsten och dess varaktighet minskar man risken för attacker och, om ett intrång sker, kan dess effekt minimeras.
Företagets data skyddas därmed från att hackas. Om skadlig programvara tar sig igenom brandväggen kan den endast få tillgång till en begränsad del av datat under en bestämd tid.
Nollförtroende skyddar inte bara data, utan även immateriella rättigheter och kunddata. Genom att förhindra attacker bibehålls företagets anseende och kundernas förtroende. Dessutom undviks kostsamma ekonomiska konsekvenser.
Ökad insyn i nätverket
Eftersom Nollförtroende-modellen inte tillåter att man litar på någonting eller någon, kan man bestämma vilka aktiviteter och resurser som ska övervakas. Genom intensiv övervakning av hela organisationen, inklusive datakällor och dataflöden, får man fullständig insyn i vilka enheter och användare som har tillgång till nätverket.
Man är medveten om applikationer, användare, platser och tidpunkter för varje åtkomstförfrågan. Vid avvikande beteende flaggas detta omedelbart, och alla aktiviteter spåras i realtid.
Säkert distansarbete
Distansarbete har blivit alltmer vanligt, särskilt efter Covid-19-pandemin. Det har samtidigt ökat cyberriskerna på grund av bristfälliga säkerhetsrutiner på enheter och nätverk hos anställda som arbetar från olika platser. Även brandväggar har blivit mindre effektiva, vilket skapar risker för data som lagras i molnet.
Med Nollförtroende övertar användaridentifiering och verifiering på varje nivå det traditionella perimeterskyddet. Varje enhet, användare och applikation som vill komma in i nätverket måste verifieras.
På detta sätt ger Nollförtroende ett robust skydd för hela arbetsstyrkan, oavsett var de befinner sig eller var deras data lagras.
Förenklad IT-hantering
Nollförtroende-säkerhet bygger på kontinuerlig övervakning, kontroll och analys. Genom att använda automatisering kan processen att utvärdera åtkomstförfrågningar underlättas. Om allt skulle göras manuellt skulle det ta för lång tid att godkänna varje förfrågan, vilket skulle sakta ner arbetet och påverka affärsmålen.
Genom att använda automatisering, som till exempel Privileged Access Management (PAM), kan åtkomstförfrågningar bedömas baserat på säkerhetsidentifierare och godkännas automatiskt. IT-teamet behöver då inte godkänna varje enskild förfrågan, vilket minskar risken för mänskliga misstag.
Om systemet flaggar en förfrågan som misstänkt kan administratörerna ta över ansvaret. På så sätt kan man utnyttja automatiseringens kraft och låta personalen fokusera på förbättringar och innovation.
Säkerställer efterlevnad
Eftersom varje åtkomstförfrågan först utvärderas och sedan loggas med detaljer, hjälper Nollförtroende till att upprätthålla efterlevnad. Systemet spårar tid, applikationer och plats för varje förfrågan för att skapa en fullständig revisionskedja.
Därmed kan man enkelt producera bevis vid behov, vilket gör styrningen effektivare och snabbare samtidigt som man undviker efterlevnadsrisker.
Hur implementerar man Nollförtroende?
Varje organisation har unika behov och utmaningar, men det finns också gemensamma aspekter. Därför kan Nollförtroende implementeras i alla organisationer, oavsett verksamhet eller bransch.
Här är hur du kan implementera Nollförtroende i din organisation:
Identifiera känslig data
Genom att veta vilken typ av känslig data som finns, var den finns och hur den flödar kan man bestämma den bästa säkerhetsstrategin.
Identifiera även tillgångar, tjänster och applikationer. Undersök de befintliga verktygen och bristerna i infrastrukturen som kan utnyttjas.
- Ge högsta möjliga skydd till den mest kritiska datan och tillgångarna för att säkerställa att de inte komprometteras.
- Klassificera data som konfidentiell, intern och offentlig. Använd mikrosegmentering eller zonindelning. Skapa små dataenheter för olika zoner som är anslutna via ett nätverk.
Kartlägg dataflöden
Bedöm hur data flödar över nätverket, inklusive transaktionsflöden. Det hjälper till att optimera dataflöden och skapandet av mikronätverk.
Kartlägg var känslig data finns och vilka användare som har tillgång till den. Implementera strängare säkerhetsrutiner.
Etablera Nollförtroende-mikronätverk
Baserat på informationen om hur känslig data flödar i nätverket, skapa mikronätverk för varje dataflöde. Se till att den bästa lämpliga säkerhetspraxis används för varje användningsfall.
I detta steg kan du använda virtuella och fysiska säkerhetskontroller, som:
- Implementera mikroperimetrar för att förhindra obehörig sidoförflyttning. Segmentera organisationen baserat på platser, användargrupper, applikationer, etc.
- Inför multifaktorautentisering (MFA) som tvåfaktorsautentisering (2FA) eller trefaktorsautentisering (3FA). Dessa säkerhetskontroller ger ett extra lager av säkerhet och verifiering för alla användare.
- Ge användarna den minsta privilegierade åtkomst som krävs för att utföra sina uppgifter. Detta måste baseras på var den känsliga datan lagras och hur den flödar.
Övervaka Nollförtroende-systemet kontinuerligt
Övervaka hela nätverket och mikroperimetersystemet kontinuerligt för att inspektera, logga och analysera all data, trafik och aktivitet. Med hjälp av denna information kan du identifiera skadlig aktivitet och dess ursprung för att stärka säkerheten.
Detta ger en bredare bild av hur säkerheten upprätthålls och om Nollförtroende-modellen fungerar för nätverket.
Använd automatiseringsverktyg och orkestreringssystem
Automatisera processerna med hjälp av automatiseringsverktyg och orkestreringssystem för att få ut det mesta av Nollförtroende-implementeringen. Detta hjälper till att spara tid och minska riskerna för brister eller mänskliga misstag.
Nu när du har en bättre förståelse för Nollförtroende, hur det fungerar, hur man implementerar det och fördelarna, låt oss titta på några av de verktyg som kan underlätta implementeringen.
Vilka är några Nollförtroende-säkerhetslösningar?
Många leverantörer erbjuder Nollförtroende-lösningar, som till exempel Akamai, Palo Alto, Cisco, Illumio, Okta, Unisys, Symantec och Appgate SDP.
Nollförtroende-nätverkslösningar är identitetshanterings- och nätverkssäkerhetslösningar som hjälper till att implementera Nollförtroende-modellen. Programvaran möjliggör kontinuerlig övervakning av nätverksaktivitet och användarbeteende och autentiserar varje förfrågan.
Om en användare försöker missbruka behörigheter eller beter sig avvikande, uppmanar systemet dem att tillhandahålla ytterligare autentisering. Programvaran samlar in data från trafikloggar, användarbeteenden och åtkomstpunkter för att ge detaljerad analys.
Programvaran kan använda riskbaserad autentisering, särskilt för att kontrollera nätverksåtkomst. Här är några exempel på Nollförtroende-nätverksprogram:
- Okta: Använder molnet och upprätthåller starkare säkerhetspolicyer. Programvaran integreras med befintliga identitetssystem och kataloger i organisationen samt med över 4 000 appar.
- Perimeter 81: Använder en robust arkitektur av mjukvarudefinierad perimeter som erbjuder bredare nätverksinsyn, full kompatibilitet, enkel onboarding och 256-bitars bankklassad kryptering.
- SecureAuth Identity Management: Känd för att leverera en flexibel och säker autentiseringsupplevelse och fungerar i alla miljöer.
Andra Nollförtroende-nätverksprogram är BetterCloud, Centrify Zero Trust Privilege, DuoSecurity och NetMotion.
Vilka är utmaningarna med att implementera Nollförtroende?
Det finns flera anledningar till varför implementeringen av Nollförtroende kan vara utmanande för organisationer, inklusive:
- Äldre system: Många äldre system, verktyg, applikationer, nätverksresurser och protokoll används i verksamheten. Identitetsverifiering kan inte skydda alla dessa, och att göra om dem skulle vara mycket kostsamt.
- Begränsad kontroll och insyn: Många organisationer saknar fullständig insyn i sina nätverk och användare eller kan av någon anledning inte implementera strikta protokoll.
- Regelverk: Tillsynsorgan har ännu inte fullt ut anpassat sig till Nollförtroende, vilket kan leda till oro vid säkerhetsrevisioner.
Exempelvis kräver PCI-DSS segmentering och brandväggar för att skydda känslig data. Eftersom Nollförtroende-modellen inte använder brandväggar kan det uppstå problem med efterlevnaden. Därför krävs betydande ändringar i regelverket för att Nollförtroende-säkerhet ska kunna implementeras.
Slutsats
Nollförtroende befinner sig i ett växande skede men är på väg att bli en standard i säkerhetsbranschen. Med tanke på det ökande antalet cyberattacker globalt finns ett behov av robusta system som Nollförtroende.
Nollförtroende ger en starkare säkerhetsarkitektur med identitets- och åtkomstkontroller genom att verifiera alla enheter och användare vid varje åtkomstpunkt. Det kan skydda organisationer från alla typer av onlinehot – människor och program, externa och interna.