Surfa anonymt med Tor-webbläsaren. Här följer en guide för att installera Tor på din Linux-dator. Obs! Ubuntu-användare bör vara försiktiga: Tor-projektet rekommenderar att Tor inte installeras från Ubuntus vanliga programförråd.
Vad är Tor?
I vardagligt tal använder vi ofta orden ”internet” och ”webben” som synonymer. Men i själva verket är webben och internet två distinkta enheter. Om webbplatser vore fysiska platser – som butiker, fabriker eller nöjesanläggningar – skulle internet motsvara vägarna och motorvägarna som binder samman dessa platser.
Internet möjliggör en mängd olika tjänster. World Wide Web är bara en av dem. Andra tjänster, såsom e-post, RDP, DNS och NNTP, levereras också via internet, och ingen av dessa tjänster är webbplatser.
Överlagrings nätverk använder även internet. Tor-nätverket (även känt som Lökroutern) är ett sådant nätverk. Det ger användarna anonymitet och skyddar deras integritet. Om Tor används på rätt sätt, kan ingen spåra din aktivitet tillbaka till din IP-adress.
Trafiken som flödar genom Tor-nätverket är krypterad. Även om detta bidrar till anonymiteten för de som använder nätverket, skapar krypteringen utmaningar för nätverket. De vanliga routing- och växlingskomponenterna på internet kan inte bearbeta Tor-nätverkstrafik.
Ett nätverk av Tor-reläer, som hostas och underhålls av frivilliga, tar hand om växlingen och dirigeringen. Tor-reläer dirigerar avsiktligt din anslutning via flera reläer, även om den specifika rutten inte är nödvändig för att nå ditt slutmål. Denna ”studsande” process är en annan anledning till att Tor gör det nästan omöjligt att spåra tillbaka till individen i andra änden av anslutningen.
Denna starka anonymitet har lett till att Tor-nätverket har blivit en plattform för många webbplatser inriktade på kriminell verksamhet. Tor-nätverket utgör en stor del av det som kallas den mörka webben. Det är dock inte bara olaglig verksamhet som förekommer på Tor-nätverket. Dissidenter i förtryckande regimer, anonyma källor för pressen, visselblåsare, aktivister och militären använder alla Tor av legitima skäl.
Paradoxalt nog är det just det som gör det till en attraktiv lösning för dessa människor som också gör det till en attraktiv lösning för dem med onda avsikter.
Tor dolda tjänster har adresser som slutar på ”.onion”. Dessa sidor dyker inte upp i Google och kan inte nås med en vanlig webbläsare. Tor-webbläsaren krävs för att besöka dessa sidor, men den kan även användas för att komma åt vanliga webbplatser med ökad anonymitet.
Hur man installerar Tor-webbläsaren
Det är viktigt att notera att Tor-projektet avråder från att installera färdiga versioner av Tor-webbläsaren från Ubuntus programförråd. Anledningen är att dessa versioner inte har uppdaterats på ett tillförlitligt sätt av Ubuntu-communityt. Installation bör endast ske från den officiella Tor Project-webbplatsen. Tor-projektet erbjuder även officiella arkiv för Ubuntu och Debian, men följande manuella instruktioner fungerar för alla Linux-distributioner.
Gå till Tor-projektets nedladdningssida och klicka på pingvinen.
Om webbläsaren ger dig valet att öppna eller spara filen, välj att spara filen.
Låt oss anta att filen sparas i nedladdningskatalogen.
När nya versioner av Tor-webbläsaren släpps, kommer versionsnumren i filnamnet att ändras. Filnamnet anger även språket. I det här exemplet står ”en-US” för engelska (USA).
Om du har laddat ner en annan språkversion eller följer dessa instruktioner vid en tidpunkt då webbläsarversionen har ändrats, måste du ersätta fil- och katalognamnen i dessa instruktioner med de namn som motsvarar din nedladdning.
Den nedladdade filen är en .tar.xz-fil. Den måste packas upp för att vi ska kunna använda innehållet.
Det finns flera sätt att göra detta. Om du högerklickar på filen, visas en snabbmeny. Välj ”Extrahera här” från menyn.
Om din snabbmeny inte har ett ”Extrahera här”-alternativ, stäng den och dubbelklicka på den nedladdade filen. Filhanteraren kan extrahera filens innehåll åt dig.
Om inget av detta fungerar, öppna ett terminalfönster i din nedladdningskatalog och använd följande kommando. Observera att ”J” i ”xvJf” ska vara versalt:
tar -xvJf tor-browser-linux64-8.5.1_en-US.tar.xz
Oavsett vilken metod du använder, kommer filen att packas upp. En ny katalog skapas i mappen Nedladdningar.
Dubbelklicka på den nya katalogen för att öppna den i filhanteraren. Precis som ryska dockor finns det ytterligare en katalog inuti den första.
Kör från katalogen eller gör en systeminstallation?
Här har du ett val.
Efter att ha laddat ner och extraherat Tor-webbläsaren, kan du välja att använda den direkt utan ytterligare installationssteg. Alternativt kan du integrera den närmare systemet genom att göra en systeminstallation.
Tor-webbläsaren fungerar på samma sätt i båda fallen, och säkerhetsuppdateringar och buggfixar installeras oavsett vilken metod du väljer.
Om du föredrar att Tor-webbläsaren ska ha så liten inverkan på din dator som möjligt, är det helt okej att inte bädda in den i systemet. Du kommer att vara lika anonym och skyddad om du kör den direkt från katalogen som om du installerar den på systemnivå. Om du föredrar detta tillvägagångssätt, följ instruktionerna i avsnittet ”Använda Tor-webbläsaren från Tor-katalogen”.
Om du vill att Tor-webbläsaren ska kännas igen som en installerad applikation av din skrivbordsmiljö och visas i applikationsmenyer och sökningar, följ instruktionerna i avsnittet ”Systemnivåintegration”.
Använda Tor-webbläsaren från Tor-katalogen
För att starta Tor-webbläsaren direkt från katalogen, öppna ett terminalfönster på platsen och kör följande kommando:
./tor-browser_en-US/Browser/start-tor-browser &
Du kan nu hoppa över i den här artikeln till avsnittet ”Hur man konfigurerar Tor-webbläsaren”.
Systemnivåintegration
Öppna ett terminalfönster på platsen. För att installera Tor-webbläsaren i en systemmapp, måste du flytta katalogen ”tor-browser_en-US” till katalogen ”/opt”. Detta är den vanliga platsen för användarinstallerade program i Linux. Du kan göra detta med följande kommando. Observera att du måste använda sudo och ange ditt lösenord:
sudo mv tor-browser_en-US /opt
Mappen flyttas till den nya platsen och försvinner från filhanterarfönstret. Ändra katalogen i terminalfönstret så att du befinner dig i katalogen ”/opt/tor-browser_en-US”:
cd /opt/tor-browser_en-US
Genom att använda ”ls” för att lista innehållet i den här katalogen, ser vi en annan katalog och en fil med filtillägget ”.desktop”. Vi måste köra ”.desktop”-filen för att registrera applikationen med din skrivbordsmiljö.
ls
./start-tor-browser.desktop --register-app
Hur man startar Tor-webbläsaren
Installationsproceduren som beskrivs ovan har testats på de aktuella Linux-distributionerna Ubuntu, Fedora och Manjaro. Genom att trycka på Super-tangenten (den mellan vänster Ctrl- och Alt-tangent) och skriva ”tor”, visas Tor Browser-ikonen i alla fall.
Klicka på ikonen för att starta Tor-webbläsaren.
Hur man konfigurerar Tor-webbläsaren
Första gången Tor-webbläsaren startas visas ett dialogfönster.
Om du ansluter till internet via en proxy, eller om du befinner dig i ett land som försöker censurera användningen av verktyg som Tor, bör du klicka på knappen ”Konfigurera”.
Om inget av detta gäller dig, klicka på knappen ”Anslut”.
Genom att klicka på knappen ”Konfigurera” kan du ställa in en proxy eller konfigurera en ”brygga” för att kunna använda Tor i länder där användningen är begränsad.
Vi kommer att titta på censuralternativen först.
Markera kryssrutan ”Tor är censurerad i mitt land”. En uppsättning med tre alternativ visas.
Dessa alternativ ger dig olika sätt att konfigurera en ”brygga”. Broar är alternativa ingångspunkter till Tor-nätverket. De är inte listade offentligt. Genom att använda en brygga blir det svårare för din internetleverantör att upptäcka att du använder Tor.
Det första alternativet låter dig välja en inbyggd bro. Klicka på alternativknappen ”Välj en inbyggd bro” och välj en av broarna från rullgardinsmenyn ”Välj en bro”.
Det andra alternativet är att begära en alternativ bro.
Klicka på radioknappen ”Begär en brygga från Torproject.com” och klicka på knappen ”Begär en ny brygga”.
När du klickar på knappen ”Begär en ny bro”, ombeds du att fylla i en Captcha för att bevisa att du är en människa.
Det tredje alternativet är för när du redan har information om en brygga du litar på och har använt tidigare, och vill använda den bryggan igen.
Klicka på alternativknappen ”Ange en brygga jag känner till” och ange informationen för den brygga du vill använda.
När du har konfigurerat din brygga med ett av dessa alternativ, klicka på knappen ”Anslut” för att starta Tor-webbläsaren.
Konfigurera en proxy
Om du ansluter till internet via en proxy, måste du ange proxyinformationen i Tor-webbläsaren.
Klicka på alternativknappen ”Jag använder en proxy för att ansluta till internet”. En ny uppsättning alternativ visas.
Om du har konfigurerat din egen proxy, känner du till anslutningsinformationen. Om du befinner dig på ett företagsnätverk eller om någon annan har konfigurerat proxyn, måste du få anslutningsinformationen från dem.
Du måste ange IP-adressen eller nätverksnamnet för enheten som fungerar som proxy och vilken port som ska användas. Om proxyn kräver autentisering, måste du även ange användarnamn och lösenord.
Klicka på knappen ”Välj en proxytyp” för att välja proxytyp från rullgardinsmenyn, och fyll sedan i de andra fälten.
När du har konfigurerat din proxy, klicka på knappen ”Anslut” för att starta Tor-webbläsaren.
Hur man använder Tor-webbläsaren
En förloppsindikator visas medan anslutningen till Tor-nätverket upprättas.
Snart visas Tor-webbläsarens huvudfönster.
Om det ser ut som Firefox beror det på att det är Firefox, men anpassat och konfigurerat för att fungera på Tor-nätverket.
Men var försiktig. Bara för att du är bekant med Firefox, bör du inte ändra någon av konfigurationsinställningarna. Installera inte heller några tillägg. Om du gör något av detta, påverkas Tor-webbläsarens förmåga att maskera din identitet. Om du gör det, är det knappast någon mening med att använda Tor-webbläsaren.
Du kan ange vilken webbadress som helst i adressfältet, och Tor-webbläsaren surfar gladeligen till den webbplatsen. Men att använda Tor-webbläsaren för allmän surfning ger en sämre användarupplevelse jämfört med en vanlig webbläsare.
Eftersom din anslutning ”studsar” runt nätverket av Tor-reläer, blir anslutningen långsammare. För att behålla din anonymitet kanske vissa delar av webbplatser inte fungerar korrekt. Flash och andra tekniker – även vissa teckensnitt – hindras från att fungera eller visas som vanligt.
Tor-webbläsaren är bäst lämpad för de tillfällen då du prioriterar anonymitet framför användarupplevelse, och för när du behöver besöka en ”.onion”-webbplats.
Hur man kommer åt en Onion-webbplats på Linux
Vissa webbplatser har både en närvaro på det vanliga webben och på Tor-nätverket. Sökmotorn DuckDuckGo är ett exempel på detta. Tor-webbläsaren har ett snabbt sätt att ansluta till DuckDuckGos ”.onion”-webbplats.
Klicka på länken ”Ny till Tor Browser?” i det övre vänstra hörnet av webbläsarfönstret.
Klicka nu på länken ”Löktjänster” och klicka sedan på knappen ”Besök en lök”.
Du förs till DuckDuckGos ”.onion”-webbplats.
Klicka på den gröna lök-logotypen i informationsfältet för webbplatsen. Då ser du den väg din anslutning har tagit till den ”.onion”-webbplats du tittar på.
Den väg din anslutning har tagit kallas dess ”krets”. I det här exemplet börjar vägen i Storbritannien och går via Frankrike till USA, och sedan genom en annan uppsättning namnlösa reläer innan den slutligen anländer till DuckDuckGos ”.onion”-plats.
Klicka på sköldikonen uppe till höger i webbläsarens verktygsfält för att se din aktuella säkerhetsnivå.
Om du vill ändra din säkerhetsnivå klickar du på knappen ”Avancerade säkerhetsinställningar”.
Du kan ställa in säkerhetsnivån på ”Standard”, ”Säkrare” eller ”Säkrast”. För varje högre säkerhetsnivå minskar antalet webbplatsfunktioner som kommer att fungera korrekt.
Du kan surfa på internet och hitta listor över andra ”.onion”-webbplatser, men det är en riskabel vana. Många av dessa kommer att hosta material som är olagligt, motbjudande eller både och.
Ett bättre tillvägagångssätt är att undersöka om webbplatser som du redan använder och litar på har en ”.onion”-närvaro på Tor-nätverket. Då kan du besöka dessa webbplatser med ökad anonymitet.
Seriösa och lagliga webbplatser som prioriterar integritet och säkerhet, och gör det till en central del i deras erbjudande, kommer sannolikt att ha en ”.onion”-webbplats som kan nås med Tor-webbläsaren.
Till exempel, ProtonMail påstår sig vara byggt från grunden med säkerhet och integritet i fokus. De har en ”.onion”-webbplats för att låta sina användare ansluta med extra integritet. Naturligtvis kommer denna länk inte att fungera i ett vanligt webbläsarfönster.
Och ännu mer anonymitet
Om inte ens Tor-webbläsaren ger dig tillräcklig anonymitet och integritet, kan ett annat projekt som bygger på Tor vara precis det du behöver.
Tails är ett live-operativsystem som du kan köra från ett USB-minne, SD-kort eller till och med en DVD. Du kan ta med det och använda det från (nästan) vilken dator som helst. Du behöver inte installera något, och du lämnar inga digitala spår.
Var försiktig där ute
Var försiktig, var uppmärksam, var vaksam och var säker.
När du lämnar den tydliga vägen och går in i skuggorna, är det viktigt att tänka efter noga innan du klickar.