Musikstreamingtjänsternas påverkan på musikindustrin
I november 2014 valde Taylor Swift att ta bort sin musik från Spotify, som en protest mot vad hon ansåg vara otillfredsställande ersättning till artister. Flera andra artister har följt efter i detta avseende, i ett försök att belysa de orättvisa ekonomiska avtalen.
Ersättningsfrågan är utan tvekan en av de mest omtalade nackdelarna, men den är inte den enda utmaning som streamingtjänster står inför. Det förekommer även problem gällande ljudkvalitet och användares integritet.
Trots dessa problem har streamingtjänsterna även medfört betydande positiva förändringar. Dessa förändringar har gynnats inte bara av artister, utan även av branschfolk och lyssnare. Låt oss granska dessa fördelar närmare.
1. Musikstreamingtjänster har bidragit till att minska piratkopieringen
En av de mest betydande positiva effekterna som musikstreamingplattformar har haft på industrin är deras förmåga att minska piratkopieringen. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, då digital musik slog igenom, var piratkopiering online ett stort problem.
Gratis fildelningsplattformar som Napster blev snabbt mycket populära, särskilt bland yngre människor. Dessa webbplatser tillät användare att dela och ladda ner låtar illegalt, vilket gjorde piratkopieringen till ett utbrett problem.
Många som annars skulle ha köpt en CD laddade istället ner album gratis, vilket ledde till en dramatisk minskning av intäkterna för musikindustrin.
Enligt Recording Industry Association of America (RIAA) genererade den amerikanska musikindustrin 14,6 miljarder dollar i försäljning 1999. Men 2009, efter bara ett decennium, hade dessa intäkter sjunkit kraftigt till 6,3 miljarder dollar.
Spotify förändrade detta när de lanserades 2008. Det svenskbaserade företaget inledde en kampanj för att övertyga människor att betala för musik igen, men nu till en betydligt lägre kostnad.
Med tiden har andra streamingtjänster som Apple Music, YouTube Music, Amazon Music och Tidal lanserat liknande modeller som Spotify.
Nu när det finns fler prisvärda streamingalternativ har musikälskare flera sätt att lyssna på musik lagligt. Denna ökade tillgänglighet och de låga priserna har bidragit till en stor minskning av piratkopieringen, vilket studier har visat.
År 2019 undersökte American University International Law Review musikpiratkopiering online och konstaterade att den minskade. Studien visade att tillgången till prisvärd och laglig streaming är den viktigaste faktorn bakom denna nedgång.
Denna nedgång i piratkopiering har förändrat branschens ekonomiska utveckling i grunden. Musikintäkterna ökade till 15,9 miljarder dollar år 2022. Enligt en rapport från RIAA stod streaming för 84 procent (13,3 miljarder dollar) av dessa intäkter.
2. Lägre kostnader och ökad tillgänglighet för streaming
Under CD-eran var det en kostsam lyx att vara musikaliskt nyfiken, då album kunde kosta upp till 20 dollar styck. Apple lanserade iTunes 2001, men det var inte mycket bättre eftersom låtar såldes för 1 dollar styck. Det innebar att man kunde spendera upp till 100 dollar i månaden på album och låtar man kanske inte gillade.
Jämför detta med dagens trend, där musikstreaming erbjuder miljontals låtar till en mycket lägre kostnad.
Den mest populära musikstreamingtjänsten, Spotify, tar endast 10,99 dollar i månaden för premiumanvändare. I gengäld får lyssnarna tillgång till över 80 miljoner låtar och ett stort antal spellistor. Studenter kan dessutom få Spotify Premium till ett rabatterat pris (5,99 dollar/månad).
Idag är låtar och album så lättillgängliga att man kan lyssna på dem direkt efter att de släppts. Och om man har en förkärlek till äldre musik, har man även tillgång till hela diskografier av artister från 1800-talet och framåt.
3. Återinförandet av krediter för medverkande
Bildkälla: Arturia
Krediter för medverkande, som professionellt kallas låtkrediter, erkänner alla som har bidragit till att skapa en låt eller ett album. Detta inkluderar låtskrivare, producenter, ljudtekniker med flera.
Under CD-eran var detta en självklarhet eftersom album ofta innehöll texthäften som listade alla som hade medverkat. Men denna sedvänja försvann till stor del när musikkonsumtionen blev digital.
Fildelningsplattformar som Napster och Limewire inkluderade inte dessa texthäften eftersom de antingen saknade informationen eller helt enkelt inte brydde sig. På så sätt missade de osjungna hjältarna att få erkännande för sitt arbete.
Streamingplattformar har nu återinfört låtkrediteringsfunktionen för att ge beröm där det behövs. Spotify började implementera denna funktion 2018, vilket gav ett erkännande till vissa bidragsgivare. Tidal har däremot tagit detta till en ny nivå med sina omfattande låtkrediter, som inkluderar keyboardister, programmerare och masteringingenjörer.
4. Artister har en bredare publik
Innan musikstreamingtjänsterna hade många artister en begränsad publik, som var koncentrerad till specifika geografiska regioner. Det saknades globala plattformar för musikkonsumtion, vilket gjorde det svårt för de flesta artister att nå ut utanför sina egna gränser.
Idag har musikstreaming förändrat detta med låga prenumerationsavgifter och global tillgänglighet. Spotify, som är ledande inom branschen, har över 550 miljoner aktiva användare varje månad (MAU) och finns i 183 länder. Andra streamingplattformar har också hundratals miljoner användare över hela världen.
Denna globala tillgänglighet innebär att musikälskare kan nå ut till artister och deras musik från nästan vilken plats som helst i världen. Streamingantalen återspeglar denna breda räckvidd, där många artister har låtar med miljarder spelningar.
5. Lyssarna kan enkelt upptäcka nya artister, musik och genrer
Musikälskare lyssnar på ett bredare utbud av artister och genrer idag än på 2000-talet och tidigare. Den främsta anledningen är att streamingplattformar ger tillgång till ett större utbud av artister, låtar och genrer.
I princip alla artister har nu sin musik tillgänglig på de större streamingplattformarna. Därför kan musikfans enkelt upptäcka nya talanger och utforska nya ljud.
För att ytterligare hjälpa lyssnarna att hitta ny musik erbjuder streamingtjänster funktioner som spellistor, topplistor och genreindelningar. Till exempel kan man upptäcka nya låtar via Apple Musics spellistor och radiokanaler.
Äventyrliga musikälskare kan använda dessa verktyg för att upptäcka ny musik och förbättra sina spellistor. Detta kan i sin tur bidra till att musikfans utvecklar en bredare och mer mångsidig musiksmak.
6. Streaming gör det enklare för artister att starta sina karriärer
Kort sagt har streamingtjänster gjort det enklare för nya artister att lansera sina karriärer, genom att ge dem en bred global publik.
Som en aspirerande artist idag kan du inleda din karriär och nå framgång genom att ladda upp dina låtar på SoundCloud, YouTube eller andra plattformar.
Ett exempel är 2015, när den då okände rapparen Post Malone laddade upp låten ”White Iverson” på sitt SoundCloud-konto. Låten fick över en miljon spelningar under den första månaden och nådde sedan plats 14 på Billboard Hot 100.
Post Malone blev snabbt ett viralt fenomen och flera skivbolag tävlade om hans signatur. Idag är han en av världens mest streamade artister.
Andra artister som Billie Eilish, Lizzo, Kehlani och Lil Nas X har liknande succéhistorier, då SoundCloud har hjälpt till att kickstarta deras karriärer.
I jämförelse hade artister under CD-eran inte samma möjligheter. Deras räckvidd var mycket begränsad och de var ofta beroende av skivbolag för att distribuera sin musik och kickstarta sin karriär. Detta gjorde dem i stort sett beroende av skivbolagens och sina egna marknadsföringskunskaper.
Streaming har gjort ett avtryck, men det finns potential att göra ännu bättre
Tack vare deras tillgänglighet och låga kostnader streamar musikälskare mer än någonsin och kan upptäcka nya ljud. Streaming har även varit enormt fördelaktigt för artister, bland annat genom att utöka deras publik och göra det lättare för nya artister att få en start på sin karriär.
Ändå kan streamingbranschen förbättras, särskilt när det gäller ersättning, då artister fortsätter att klaga över att de får en orättvis andel för sitt arbete.