Allt eftersom cybersäkerhetsåtgärderna fortsätter att förbättras, men å andra sidan blir cyberbrotten också mer sofistikerade. Nuförtiden stjäl cyberhacker data smart utan användarnas vetskap. En sådan attack är Zero-Day-attacken.
Den här artikeln kommer att dyka in i Zero-day sårbarheter och exploateringar, hur de fungerar och hur man upptäcker och förhindrar sådana attacker.
Innehållsförteckning
Vad är Zero-Day sårbarhet, exploatering och attack?
Zero-day-sårbarhet: En säkerhetsdefekt i datorprogramvara eller ett system som hittats av en cyberangripare men okänd för utvecklaren och programvaruleverantören är en noll-day-sårbarhet.
Det är omöjligt att mildra detta dolda säkerhetsbrist, eftersom ingen vet om det, även efter lanseringen. Det tar månader eller ett år att förstå och åtgärda sårbarheten.
Termen ”Zero-Day” ges till denna attack eftersom det var noll dagar för programvaruutvecklaren att fixa detta säkerhetsfel.
Zero-day Exploit: Å andra sidan är en zero-day exploatering en kod som kan installera skadlig programvara eller nätfiske för att få obehörig åtkomst till ett system.
Nolldagsattack: Cyberangripare släpper en känd exploatering på en utvecklares dator, nätverk eller programvarusystem i en nolldagsattack. Denna attack kan vara mycket skadlig eftersom det inte fanns några kända försvar för att skydda den under uppskjutningen.
Men vilka är farorna med zero-day attacker och motiven? Läs vidare för att ta reda på det!
Varför är Zero-Day Attacker farliga?
Nolldagsattacker smyger sig in i cybersäkerhetslandskapet. Den största utmaningen med denna attack är mysteriet med Zero-day-exploatet eller säkerhetssårbarheten som är okänd för utvecklarna.
Ibland förblir denna säkerhetsbrist okänd i månader. Programvaruproffsen kan inte åtgärda sårbarheten förrän han upptäcker attacken. Zero-day attacker är så dödliga att antivirusprogram inte kan upptäcka dem genom en signaturbaserad skanning.
Användaren eller organisationen lider en stor förlust med denna attack. Många cyberbrottslingar använder Zero-day exploits för att tjäna pengar med hjälp av ransomware.
Enligt checkpoint-webbplatsen gjorde angriparna 830 000 försök inom 72 timmar när de hittade Log4j-sårbarheten.
Motiv för Zero-Day Attackers
- Datastöldare: Cyberattackarens huvudmål är att söka ekonomiska vinster. De stjäl ekonomiska detaljer och känsliga uppgifter som kontoutdrag, UPI-koder, etc.
- Hackavist: Vissa angripare riktar sig mot statliga anläggningar av politiska eller sociala skäl. De kan läcka känslig information eller förstöra webbplatser.
- Statssponsrade angripare: Nuförtiden använder statliga och nationella myndigheter nolldagsdrift. De angriper vanligtvis spionage, cyberkrigföring eller underrättelseinsamling.
- White-Hat-hackare: White-hat-hackare har inga illvilliga avsikter. De använder nolldagssårbarheter för att kontrollera och ber mjukvaruutvecklarna att fixa dem.
- Vandalish Attackers: Vissa angripare utnyttjar sårbarheter för att skapa kaos, skada system eller störa tjänster för hämnd eller spänning.
- Svarta marknadsförare: Cyberangripare kan sälja nolldagssårbarheter och utnyttjande till högstbjudande, inklusive nationalstater, brottslingar och företag.
- Kriminella nätverk: Få kriminella organisationer använder nolldagsattacker som narkotikahandel, människosmuggling och andra brott.
Även om detta bara är några typer av hackare, är det viktigt att vara medveten om cyberhot så att åtgärder kan vidtas för att förebygga dem och för att upprätthålla bättre cybersäkerhet.
Hur går en nolldagsattack till?
Angriparna riktar sig mot statliga myndigheter, hårdvara, mjukvara, IOT, stora företag och organisationer, sårbara system och annan kritisk infrastruktur.
Låt oss förstå hur zero-day attacker fungerar.
Steg I
Cyberangripare försöker hitta säkerhetsbrister i några välkända applikationer, plattformar eller webbplatser. Denna sårbarhet kan vara vilket fel som helst i programvaran, som kod med buggar, saknad kryptering eller en oskyddad del av koden för att få obehörig åtkomst.
Steg II
Angriparen upptäcker sårbarheten i programvaran före utvecklaren och programvaruleverantören. Han förstår sårbarheten och skapar en zero-day exploit. Angriparen använder denna kod för att utföra attacker.
Zero-day exploateringen kan vara en kod med skadlig programvara som ytterligare kan distribuera mer skadlig programvara efter installationen. Dessa koder är så farliga att de kan spridas över hela systemet och kan skada dem.
Exploateringskoden kan också fungera som administratör eller utföra skadliga aktiviteter. För närvarande är utvecklaren omedveten om sårbarheten. Angriparen kan också sälja denna sårbarhet eller nolldagsexploatering till den svarta marknaden till ett högre pris.
Steg III
Angriparen planerar en riktad eller massattack och distribuerar Zero-Day-utnyttjandet enligt hans avsikter. Angriparen kan distribuera utnyttjandet till en riktad person eller en stor grupp genom massnätfiske-e-post eller nätfiske.
Steg IV
Offret laddar ner eller installerar skadlig programvara via nätfiske-e-post eller klickar på skadliga webbplatser. Denna skadliga programvara påverkar webbläsaren, operativsystemet eller applikationer och hårdvara.
Steg V
Programvaruleverantören upptäcker säkerhetsbristen antingen genom testning eller av tredjepartskunder. Han informerar mjukvaruutvecklaren om defekten.
Programvaruproffsen löser sårbarheten och släpper en patch. Alla som uppdaterar programvaran i sitt system är inte längre mottagliga för säkerhetsbristen.
Typer av systemsårbarheter i en Zero-Day Attack
Här är några av de sårbarheter som nolldagsangripare riktar sig mot:
- Operativsystemfel: Angriparna kan få djup åtkomst till ett system genom att utnyttja sårbarheter i operativsystem, applikationer eller servrar.
- Webbläsare och plugins: Att utnyttja webbläsare är en vanlig taktik som angripare använder för att få fullständig tillgång till ett system och ett projekt. Angriparna riktar sig också mot webbplugins, webbläsartillägg och webbläsarplugin som Java och Adobe Flash.
- Hårdvarusårbarheter: Vissa nolldagsangripare riktar sig mot hårdvarusårbarheter som en mobil eller datorsystems firmware och chipset. Dessa brister kan vara komplicerade att korrigera, eftersom de kräver hårdvaruuppdateringar.
- Nätverksprotokoll: Angriparna utnyttjar säkerhetsbrister i nätverksprotokoll eller nätverksenheter som routrar och switchar. Denna sårbarhet kan störa systemets nätverksanslutning och tillåta obehörig åtkomst.
- Datormaskar: Hackarna kan fånga upp datormaskar när de infekterar värden. Denna överraskande nolldagsattack av maskar kan vara svår att upptäcka eftersom de sprider sig över hela internet och skapar förödelse.
- Zero-Day Malware: Denna skadliga programvara är okänd och har ingen specifik antivirusprogramvara tillgänglig för den. Angriparen kan distribuera denna skadliga programvara via skadliga webbplatser, e-postmeddelanden och andra sårbara webbplatser och applikationer.
- Andra sårbarheter: Dessa sårbarheter kan vara trasiga algoritmer, saknad datakryptering, säkerhetsproblem med lösenord, saknad behörighet, etc.
Hur man identifierar Zero-Day Attacks
Vanligtvis är nolldagsattacker svåra att upptäcka av programvaruproffs och leverantörer. När de väl har identifierat utnyttjandet hittar de detaljerad information om nolldagsexploateringen.
Här är några sätt att identifiera zero-day attacker.
- Kodanalys: Kodanalys kontrollerar filens maskinkod för att upptäcka misstänkt aktivitet. Denna metod har vissa begränsningar. Det är fortfarande svårt att upptäcka skadlig programvara eller fel om koden är komplex.
- Beteendeanalys: Den oförklarade ökningen av trafik, ovanlig filåtkomst och ovanliga systemprocesser kan upptäcka nolldagsattacker.
- Intrångsdetekteringssystem (IDS): IDS kan upptäcka skadlig aktivitet. De identifierar också sårbarheter och kända missbruk.
- Sandboxing-teknik: Sandboxing-tekniken isolerar appen från resten av systemet. Det kan hjälpa till att förhindra nolldagsattacker från att spridas till andra systemdelar.
- Sårbarhetsskanning: Sårbarhetsskanning spelar också en viktig roll för att upptäcka nolldagsattacker. Den identifierar, skannar, prioriterar, åtgärdar och mildrar sårbarheterna.
- Patch Management: Patch Management tillämpar patchar på sårbara system. Patchhantering är vanligtvis beroende av sårbarhetshanteringsskanning.
Hur man förhindrar Zero-Day Attacks
Zero-day attack prevention är en av de mest utmanande delarna, eftersom sårbarheterna är okända för mjukvaruutvecklarna. Här är några bästa metoder för att förhindra zero-day attacker för företag och organisationer.
- Säkerhetsprogram: Bygga ett välbevandrat säkerhetsprogram, med tanke på typen av verksamhet och dess risker, och skapa ett solidt team.
- Managed Security Service Provider: Att hitta en lämplig säkerhetstjänstleverantör kan övervaka företag 24/7. De är vaksamma mot potentiella hot som nätfiske och skyddar organisationer från cyberbrott.
- Installera en robust webbappsbrandvägg: En robust brandvägg skannar den inkommande trafiken, letar efter hot och blockerar alla skadliga webbplatser.
- Förbättra patchhantering: Förbättrade patchhanteringsfunktioner undviker nolldagsattacker. Det mildrar utan ansträngning alla sårbarheter i programvaran.
- Sårbarhetshantering: Prioritera sårbarhetshanteringsprogrammet eftersom det åtgärdar och mildrar alla sårbarheter och minskar de övergripande riskerna med programvaruprojektet.
- Uppdatera programvara konsekvent: Regelbunden uppdatering av programvaran minskar sannolikheten för nolldagsattacker. Cyberkriminella har stor kunskap om en organisations säkerhetsprogramvara. Därför är det obligatoriskt att uppdatera sådan programvara regelbundet.
- Frekventa tester: När mjukvaruutvecklarna gör frekventa simuleringar och tester kommer det att hjälpa dem att klargöra var nolldagssårbarheten kan uppstå.
- Utbilda och tillhandahålla verktyg till anställda: Utbilda dina anställda om cyberattacker och social ingenjörskonst. Ge dem verktyg för att rapportera och upptäcka nätfiske, sprida nätfiskekampanjer och övervaka skadliga försök eller hot.
- Säkerhetskopieringsplan: Ha alltid en plan för återställning av säkerhetskopiering så att organisationen inte förlorar känslig data.
Exempel på Zero-Day Attacks
Låt oss se några verkliga exempel på nolldagsattacker.
#1. Stuxnet
NSA och CIA:s säkerhetsteam upptäckte denna nolldagarsattack 2010. Det är en skadlig datormask. Stuxnet inriktar sig på system för tillsynskontroll och datainsamling (SCADA). Dessa system skadade Irans kärnkraftsprogram. Denna attack utnyttjade flera nolldagssårbarheter i Windows för att dominera industriella system och deras verksamhet.
#2. Hjärtblod
Hjärtblod är en zZero-day sårbarhet som påverkar ett krypteringsbibliotek som heter OpenSSL. Under 2014 tillät detta fel angripare att stjäla känslig data från webbplatser och tjänster som använde den berörda versionen av OpenSSL. Denna nolldagsattack underströk vikten av att omedelbart åtgärda säkerhetsbrister och skydda data från attacker.
#3. Shellshock
Shellshock är en nolldagarssårbarhet som upptäcktes i kommandoradstolken Bash (Bourne-Again Shell) i september 2014. Denna nolldagsattack tillät cyberangripare att få obehörig åtkomst och utföra godtyckliga kommandon.
#4. Adobe Flash Player
Hackarna upptäckte flera zero-day sårbarheter med Adobe Flash Player. I denna nolldagsattack använde cyberaktörerna skadliga flashfiler i e-postbilagor eller webbplatser för att få fullständig kontroll över systemen.
#5. Zoom
Angriparna hittade en nolldagarssårbarhet i Zoom videokonferensplattform 2020. I denna nolldagsattack kunde angriparen komma åt användarens system på distans om användaren använde den äldre Windows-versionen. Hackaren kunde kontrollera användarens system och komma åt all data om han riktade sig mot en viss användare.
#6. Apple IOS
Apples iOS blev offer för en nolldagarssårbarhet, vilket lät angripare kompromissa med iPhones på distans 2020 och september 2023. Pegasus spionprogram utnyttjade sårbarheter och riktade IOS-enheter, eftersom många yrkesverksamma, journalister och statligt anställda använder dem.
#7. Operation Aurora
Operation Aurora syftade till att attackera organisationer som inkluderade Google, Adobe Systems, Akamai Technologies, Rackspace, Juniper Network, Yahoo, Symantec och Morgan Stanley.
Google upptäckte denna attack 2010, medan cyberattacken började i mitten av 2009 och fortsatte till slutet av året. Cyberaktören utnyttjade nolldagssårbarheten i Internet Explorer för att komma åt Google och andra företag.
#8. Twitter
År 2022, Twitter upplevde ett dataintrång på grund av en nolldagsattack. Angriparna hittade en 5,4 miljoner lista med konton som använder en nolldagarssårbarhet på denna sociala medieplattform.
Vad ska du göra om du blir offer för en nolldagsattack?
- Isolera de drabbade systemen när attacken är bekräftad.
- Behåll digitala bevis som skärmdumpar, rapporter eller annan information för att undersöka.
- Kontakta ditt säkerhetsteam, som är specialiserat på att hantera sådana attacker, för att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder.
- Minska sårbarheten ASAP med mjukvaru- och säkerhetsteamen. Återställ också de berörda systemen och enheterna.
- Analysera hur nolldagsattacken inträffade och planera ett säkerhetshanteringsprogram för den.
- Meddela intressenter, juridiska team och högre myndigheter om attacken.
Kom ihåg att det är viktigt att överväga att vidta rättsliga åtgärder om organisationen drabbas av ett betydande dataintrång.
Slutsats
Zero-day attacker är ett stort problem för cybersäkerhetslandskapet. Därför är det utmanande att upptäcka och mildra dem. Det krävs att du följer de bästa metoderna för att undvika dessa farliga cybersäkerhetsattacker.
Genom att bygga ett gediget mjukvarusäkerhetsteam med säkerhetsforskare och -utvecklare kan dessutom korrigera nolldagssårbarheter.
Nästa upp, den bästa mjukvaran för cybersäkerhetsefterlevnad för att förbli säker.