Tyska butiker rapporterade en svindlande summa på 4,95 miljarder euro i försvunna varor under sina inventeringar 2024, vilket markerar ett nytt rekord och en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Detta betydande underskott, som detaljeras i den senaste årliga publikationen från EHI Retail Institute, belyser ett komplext problem där en betydande del, cirka 4,2 miljarder euro, är direkt kopplad till olika former av stöld. De återstående förlusterna tillskrivs interna operativa fel, såsom felaktig prissättning eller redovisningsfel.
Stöld och organiserad brottslighet
Kärnan i dessa ekonomiska dräneringar härrör från kriminell verksamhet. Kundrelaterad snatteri och butiksstöld, inklusive allt mer sofistikerad organiserad brottslighet, stod för uppskattningsvis 2,95 miljarder euro i förluster förra året, upp från 2,82 miljarder euro 2023. En märkbar trend är eskaleringen av professionella stöldligor; organiserad aktivitet står nu för ungefär en tredjedel av all kundrelaterad stöld, vilket uppgick till närmare 1 miljard euro under 2024. Butiksägare ser större grupper systematiskt tömma hyllor, övermanna säkerhetspersonal och anställda, med växande oro för kopplingen mellan dessa operationer och onlineförsäljningsplattformar.
Ekonomiskt tryck bidrar till ökad brottslighet
Utöver den organiserade brottsligheten pekar EHI-rapporten också på en ökning av ”vanlig” kundstöld, vilket delvis drivs av Tysklands utmanande ekonomiska miljö. EU:s största ekonomi har brottats med ihållande inflation, höga energipriser och fluktuerande produktivitet, delvis påverkat av geopolitiska händelser och pandemin. Tillverkningssektorn står inför globala handelsosäkerheter och problem i leveranskedjan. Ekonomin har uppvisat intermittenta kontraktioner sedan slutet av 2022, och den sociala effekten är tydlig: boendekostnaderna har blivit oöverkomliga för 12 procent av befolkningen, som spenderade över 40 procent av sin inkomst på boende under det senaste året, betydligt över EU-genomsnittet på 8,2 procent. Medan inflationen har modererats till cirka 2 procent, har arbetslösheten nått 6,2 procent, den högsta sedan slutet av 2020, med antalet arbetslösa som närmar sig 3 miljoner för första gången på ett decennium. Dessa ekonomiska påfrestningar ses som bidragande orsaker till ökade fall av mindre organiserad stöld.
Skillnad mellan rapporterade siffror och verklighet
Förlusterna är inte jämnt fördelade över detaljhandeln. Livsmedelsbutiker, särskilt mindre stormarknader, drabbades hårdast och stod för närmare 2 miljarder euro i saknade varor. Apotek och byggvaruhus rapporterade också betydande ökningar av förluster. Intressant nog visar den officiella polisens brottsstatistik för 2024 en minskning med 5 procent i antalet rapporterade butiksstölder. EHI Retail Institutes omfattande undersökning uppskattar dock att överväldigande 98 procent av alla stöldincidenter förblir oupptäckta i Tyskland, vilket tyder på en betydande diskrepans mellan rapporterade brottssiffror och den verkliga omfattningen av butiksförluster.
Påverkan på offentliga finanser
Den ekonomiska påverkan sträcker sig bortom den privata sektorn. De uppskattade 4,2 miljarder euro i stöldrelaterade skador för butiksägare innebär också en betydande börda för de offentliga finanserna. Rapporten beräknar att den federala budgeten förlorar cirka 570 miljoner euro årligen i moms (mervärdesskatt) på grund av dessa oregistrerade stulna försäljningar, under antagande av standardmomssatser.
Ökade investeringar i säkerhet och konsumentens kostnad
Som svar på dessa genomgripande utmaningar ökar detaljhandelsföretagen sina investeringar i säkerhet avsevärt. Uppskattningsvis 0,33 procent av deras omsättning allokeras till säkerhetsåtgärder, vilket omfattar personalutbildning, avancerad kameraövervakning, strategisk utplacering av butiksdetektiver och stöldsäkra displayenheter. Den totala årliga investeringen i dessa förebyggande åtgärder uppgick till cirka 3,1 miljarder euro. När detta kombineras med den direkta kostnaden för stöld uppgick den kumulativa ekonomiska bördan av förlust och förebyggande åtgärder för tyska butiksägare till cirka 7,3 miljarder euro förra året. Denna betydande kostnad, motsvarande cirka 1,5 procent av det genomsnittliga inköpspriset, innebär i slutändan att konsumenterna bär en del av dessa förluster genom högre butikspriser.